Idag var det dags för rengöring av nötse. Vanligen så rengör vi varje måndag, men jag har drabbats av en besvärlig förkylning så jag bad om ett par dagars uppskov. Dessutom lovades plusgrader till onsdagen och det är mycket enklare att rengöra då allt är upptinat. Vatten runt vattenkoppar och urin fryser ju förstås till is i minusgrader och då är det svårare att få bort allt.

Vi skrapar alla skrapgångar rena med hjullastare och kör in ny torv i liggbädden. Annars strör vi med hackad halm varje dag, men vid rengöringen kör vi in extra torv. Torv är inte lika snyggt som halm, men det har en mycket bättre uppsugningsförmåga så bädden hålls torr och djuren rena.

P.g.a den varma vintern så har vår torvleverantör problem med att få torven transporterad från lagret på mossen. Det bär helt enkelt inte för tunga maskiner. Vi får hoppas att det fryser på ordentligt nu så att vi inte får brist på torv. Det skulle isåfall betyda att det blir svårare att hålla bädden torr och att halmåtgången blir större. Vi borde ha halm så det räcker, men ju blötare väderlek det är desto större åtgång blir det. 

Mitt under rengöringen ringde Sonja från avelsrådgivningen och informerade om att vi vunnit pris i år igen. De avelsgårdar som är med i kontrollen (vägning, exteriörbedömning etc.) rangordnas varje år efter sina resultat. Det finns tre (4) olika klasser; besättningar med högsta medeltal på kornas avelsvärde, årets bästa ko samt årets bästa tjur. Korna får vara med i tävlingen från 2-4års ålder, tjurarna är med endast det år de fyller 1 år alltså efter sin sista vägning. De fem bästa i varje klass premieras.

Vi fick 3 andrapris! Vi kom på andra plats i klassen med högsta medeltal (stora besättningar). Dessutom fick vår ko RM Victoria ett andra pris som Finlands näst bästa ko. Det här var sista året hon fick vara med i tävlingen. De två tidigare åren har hon varit på första plats. Och till sist fick vår uppfödning Räfbackens Winston pris för näst bästa tjur i landet. Han är sonson till Victoria.

Jag tog mig en glädjedans  dyngstacken   

Priserna delas ut under högtidliga former på dikodagarna i Ikalis 7.2

Efter dansen var det tillbaka till vardagen. Skit i tre traktorlass skulle köras ut.

Två kor skulle också semineras denna dag. Jag hade fått meddelande från seminologen att hon skulle komma mellan kl 15-17. Det gav mig god tid att slutföra skitjobbet och ta in de båda damerna och sätta fast dem i de låsbara fångstgrindarna så att det skulle gå smidigt att seminera. Trodde jag......

Venla var allt annat än samarbetsvillig. Venla är en av de få som fortfarande har horn. För att få in huvudet i låsgrinden måste man då ha lite teknik. Denna kunskap hade tydligen inte Venla. Den andra brunstiga kvigan visste jag att det inte borde vara något problem med, men eftersom hon var lägre i rang än Venla så satte inte heller hon in huvudet i låsgrinden. Det är förstås inte så roligt att sitta fast med huvudet så länge det springer lös en annan ko med vassa horn. Jag förberedde mig med rep, för att ta fast dem för hand om det inte skulle lyckas. De flesta seminologer ringer och säger att vi är på plats om 15min eftersom de vet att vi har lösdrift och måste sätta fast dem enbart för semineringen. Men idag var det förstås en ny seminolog som bara plötsligt körde in på gårdsplan, dessutom var det en stressad stackare som var försenad för hämtning på dagis.

Jag fick då gå in med repet, kasta lasso, och ställa Venla mot en grind. Tack och lov stod hon som ett ljus då hon blev seminerad. Sen fick jag göra samma procedur med Ullan. Det gick relativt snabbt att få fast även henne, men då gav hon en dansuppvisning mitt på golvet så jag var rädd att mista henne igen. Seminologen, som hade bråttom, väntade inte på att jag skulle få in henne halad igen utan förde in dosen där kvigan stod på knä mitt på golvet. Och det lyckades! Hon stod blickstilla under semineringen fast jag stod med repändan flera meter bort. Pust!

Sen blev det snabb matning av djuren för jag måste göra potatismos och ungskorv till familjen före jag skulle iväg och skjutsa ett gäng barn till orkesterövningen som började kl 18.00

Under resan till centrum måste jag i alla fall vika in efter något att fira dagens upplyftande samtal med.