Nu måste jag skriva om något gott som omväxling.

Jag ramlade över denna underbara tidning i en matbutik häromdagen.

Den innehåller massor av underbara lättbakade recept. Jag brukar vanligen inte baka matbröd, men jag bara måste pröva mig på Hälsobröd som fanns i denna tidning.

Det här är ett lättbakat och alldeles jättegott matbröd som även kan rostas.  Pröva på du också och berätta gärna hur du lyckats. Här får du receptet:

Hälsolimpor

2st

50g jäst

5dl vatten

2msk honung

2tsk salt

1 burk kvarg

1dl skalade solroskärnor

1dl linfrö

8 hackade katrinplommon

5dl fint rågmjöl

ca 10dl specialvetemjöl

Pensling:

vatten och solroskärnor

Gör så här:

1. Smula jästen i en bunke. Värm vattnet till 37 grader. Rör ut jästen i vattnet.

2. Tillsätt honung, salt, kvarg, solroskärnor, linfrön, plommon och rågmjöl. Arbeta in vetemjölet till en smidig   deg. Låt den jäsa i ca 40min.

3. Arbeta degen smidig på mjölat bord. dela den i två delar och forma dem till limpor. Lägg dem på en bakpappersklädd plåt. Låt jäsa under bakduk i ca 30 min. Sätt ugnen på 200grader.

4. Pensla bröden med vatten och strö över solroskärnor. Grädda bröden i nedre delen av ugnen i 35.40 min. knacka på brödets undersida, låter det ihåligt så är det färdiggräddat.

Jag lovar att hela huset doftar underbart av nygräddat bröd. En enkel livskvalitetsåtgärd. Lycka till.

Inget doftar som mammas bak   

Nu har jag bloggat i över två månader och inte ännu skrivit en rad om mina hästar! Dessa min mest älskade vänner som gör mitt liv så roligt och intressant. Längst ner på sidan har jag en bild av mig själv då jag första gången, som 4 åring, satte mig på en häst. Denna dag förändrade mitt liv. Det tände en gnista inom mig som jag själv inte kan

förklara. Efter denna dag fick mina föräldrar höra på ett aldrig sinande tjat om en egen häst.

Jag blev 20 år innan jag äntligen fick min första häst; travhästen Dina Dallas. Då var min längtan så stor, så jag hade varit nöjd med vilken fallfärdig kuse som helst, bara den doftade häst. Jag kan inte rationellt förklara mina känslor för hästarna. Den som sett den underbara julfilmen Grinchen, kan kanske föreställa sig hur det känns. Grinchens hjärta blir en storlek större och precis så känns det då jag får jobba med mina hästar.

Mitt hjärta blir en storlek större   .

Idag delar jag mitt intresse med min dotter och det ger ju det hela en extra gludkant.

Hästarna har varierat under åren. En häst kan man ju köpa och sälja många gånger under deras livstid allt efter vilket behov man har. Här har funnits hästar av flera olika raser, kön och ålder. Jag har även haft en del egna uppfödningar eftersom mitt intresse för avel även kan användas inom hästsporten.

För tillfället finns det 3 hästar på gården. Fjordhästarna Tåghusa Linett och Ärnebäcks Mette-Marit, mor och dotter samt varmblodsstoet Piruett af Räf. De är alla användbara hästar som kan både ridas och köras. För den som är intresserad av våra hästar rekommenderar jag min dotters blogg www.blackandwhite.bloggplatsen.se. Hon skriver ofta om vad vi gör med våra hästar.

3-åriga Mette-Marit är nu en månad på inridning vid stall Åminne i Nykarleby. Vi söker nu också en välskolad dressyrhäst på foder för 1,5år som läromästare åt min dotter. Hon planerar att söka vidare till hästutbildning efter gymnasiet och vill därför ha en häst redan nu som kan hjälpa henne utveckla sin ridning. Vi har några på gång, vi får se hur det går.

Varning för starka bilder!!

Livet är inte alltid en dans på rosor, som ni alla vet.

Ibland händer det mindre trevliga saker även i nötse. I lördags då jag kom till djuren möttes jag av en mindre trevlig syn. De äldsta tjurarna hade haft ett ordentligt slagsmål om rangordningen. För det mesta är det lugnt i boxarna och alla vet sin ställning, men ibland blir testosteronnivån för hög och en ranglåg tjur försöker arbeta sig uppåt. Det är hårda tag då 1000kg tjur sätter huvud mot huvud. Ibland förvånas man över hur mycket stryk de kan ta utan att det alls syns utanpå. Inredningen i stallarna måste också vara starka för att stå emot tyngden. Det värsta som kan hända är ju att inredningen går sönder och djuren skadar sig på den.

Denna gång orsakade slagsmålet dock en skada som ser ganska makaber ut. Tack och lov är det inte så farligt som det ser ut. Det som har hänt är alltså att det yttre skalet på tjurens horn slitits loss och förorsakat en stor blödning. det blöder i några timmar och sedan slutar blödningen av sig själv. Man kan inte behandla djuret på något sätt, utan det får läka sig själv. Att sätta bandage på kan se bättre ut, men det hålls inte på lång stund och så kan bandaget riva upp såret igen istället.

Det här har hänt hos oss ca. 5 gånger under de 20 år jag varit djurbonde. Den första gången det hände blev jag helt förskräckt och trodde att djuret skulle dö av blodförlusten, men veterinären lugnade mig och jag märkte ju själv hur snabbt det läkte. Säkert har han huvudvärk, men även det är ju övergående. Ja se pojkar........

Kontaktannons: Det här är Räfbackens Ulrik, egenhändigt avhornad. Född 2.5.2010, födelsevikt: 56kg, 200dagarsvikt: 415kg, ettårsvikt: 702kg. Avelsvärde +0. Bra exteriörbedömning. Söker egen koflock för trevligare umgänge än med mina tjurkompisar.

Jag märker att det gått många dagar nu sedan mitt senaste inlägg. Jag har huvudet fullt av inlägg, men inte kunnit skriva av mig. Det här med att blogga blir lätt beroendeframkallande. Jag blir också inspirerad då jag hör från oväntat håll om personer som följer med min blogg. Igår fick jag veta att en del av mina finskspråkiga simmentalvänner följer med mina inlägg om kossorna. Jättetrevligt att de kämpar sig igenom min svenska text. Roligt att ha er här. Kommentarer på finska tas också emot med glädje.  Siis suomenkielisiä saa myös kommentoida   

Datorn har varit upptagen den senaste veckan av husse som jobbat med vår bokföring. Det är inte läge att då puffa bort honom för att få blogga. Även om jag trampat runt honom som katten runt het gröt för att få en liten stund.

Idag är han och hugger vindfall efter stormen Dagmar, så datorn är en stund tillgänglig. Jag tänkte utnyttja denna kalla dag till att skriva flera inlägg, men publicera dem under flera dagar. Så titta in en stund varje dag om du vill läsa om min vardag. Det kommer att handla om kossor, hästar, hundar och mat bl.a

Måste bara bifoga bilder på knaskatterna som hittade husses tröja i soffan. Det blir så roligt som man gör sig   

Nu börjar försäljningen av avelstjurar komma igång inför sommaren. Det här är faktiskt bästa tiden att boka en avelstjur, även om det känns långt till juni då de flesta sätter sina tjurar i arbete.

Orsaken till att man ska välja tjur redan nu är förstås att det nu finns mest tjurar att välja bland. Om du söker efter en specifik egenskap hos din avelstjur så är det ju bäst att börja söka medan det finns ett urval.

De flesta söker en tjur med den lägsta födelsevikten och den högsta ettårsvikten. Gärna får tjuren också vara medfödd hornlös.

Tyvärr brukar det inte vara samma tjur som har den lägsta födelsevikten som har den högsta ettårsvikten.

Jag brukar därför uppmana tjurköparna att tänka igenom vad det är som de främst behöver förbättra i sin besättning. Om de inte har problem med födelsevikterna utan istället vill ha tyngre slaktvikter så bör de prioritera en tjur med hög ettårsvikt. Hos tjurarna jag har till salu i år är lägsta ettårsvikten 623kg och högsta 732kg. En skillnad vid ett-årsålder på 109kg. Då är det givetvis skillnad på tjurens pris också, men om man kan överföra den viktskillnaden på sina egna slaktdjur, så är det kanske lönsamt att köpa den dyrare avelstjuren.

Om du istället vet att du kommer att behöva spara kvigor efter din nya avelstjur, så är det 200dagarsvikten som är den viktiga. En hög 200dagarsvikt betyder att tjurmodern har mjölkat bra och förhoppningsvis ärver tjuren ner den egenskapen till sina döttrar.

Många vill också att tjuren ger hornlösa avkommor. Detta för att djur utan horn är säkrare att hantera och så är risken mindre att de skadar varandra om alla är hornlösa. Jag har några kor kvar med horn och de kan vara så otroligt elaka med de andra korna. De sänker huvudet och kör in hornen i sidan på de andra. Ofta bara för att visa sin dominans.

Det här är en bild av Valdemar som blev bokad igår. Han kommer att flytta till sitt nya hem i Lillby i juni och där få en egen flock dikor med Hereford och Aberdeen Angus kor. Valdemar är medfödd hornlös och kommer förhoppningsvis att ge hornlösa avkommor.

Dagens Orvar:

Jag sa i senaste inlägget att Orvar ska få gå kvar i tre veckor till för att visa om det finns tomma kor kvar, men nu blev det ändrade planer p.g.a kölden. Underlaget där ute blev så otroligt skarpt, så jag vågar inte riskera att Orvar halkar på det förrädiska underlaget om han fösöker betäcka. Så nu är han inne i box igen. Jag får sätta in brunstiga kor till honom om det behövs. Nu vill vi ha snö och mildare för att underlaget ska bli mjukt igen.

Bifogar en bild av Orvar då han blev behandlad av klövvårdaren. Behandlingsboxen hade vi hyrt för en dag. Det skulle vara bra att ha en egen behandlingsbox, men de är väldigt dyra och det är sällan de behöver användas så vi är nöjda med möjligheten att få hyra en.