Alla inlägg den 13 april 2012

Av Cindi Groop - 13 april 2012 08:38

Det är ju högsäsong nu för lammningar och kalvningar, så jag kan ju ge en mellanrapport om hur det gått hittills.

8 kalvningar har vi haft och alla, utom Hirsct då, har gått rätt bra.

Lite dramatiskt blev det på långfredagskvällen då Tingeling plötsligt hade kalvat en vecka före beräknad tid. Jag trodde vi skulle få en lugn påskhelg eftersom alla hade kalvat som var fullgångna, men då jag gick ut sista gången på kvällen hörde jag ett ynkligt myä-ande utifrån hagen. Jag var klädd för hundpromenad, inte kalvning, men jag fick springa ut i hagen och där låg en ynklig, våt  och smutsig liten nyfödd kalv med en orolig mamma trampande runt omkring. Jag förstod att det var bråttom, så jag tog tag i framfötterna och släpade in kalven i en torr box. Jag hämtade handukar och tuttflaska och torkade honom så torr som jag kunde. I boxen intill stod Silla som kalvat dagen innan, så henne fick jag mjölkat en flaska som jag kunde ge den lilla. Jag hämtade sen ett fårskinn som jag rullade in honom i och så la jag mig ner bredvid honom för att värma hans kalla kropp. Efter ca en halvtimme låg han fortfarande och skakade, så då hämtade jag en skottkärra och körde in honom i pannrummet. Där fick han ligga över natten. På morgonen hade jag en pigg och hungrig kalv som staplade omkring i pannrummet, hela källaren luktade kalv. Jag hade tinat upp råmjölk som jag hade i frysen som jag kunde ge åt honom innan jag satte tillbaka honom i skottkärran och körde ut honom till sin mamma. Som tur är accepterade hon honom direkt fast jag hade haft bort honom över natten.

Tyvärr förstod han inte riktigt hur ett juver fungerade, så jag blev tvungen att mjölka kon och ge honom i tuttflaska. Han verkade också litet slö och nästa dag såg jag att han hade lös mage. Det är ett livfarligt tillstånd för en nyfödd kalv. Jag hade penicillin mot magsjukdomar i skåpet som jag blandade tillsammans med Hivepect som är en produkt som ska hjälpa kalven att återställa vätskebalansen. Efter ett dygn var han piggare igen, men jag tyckte fortfarande att han drack för lite. Då jag i tisdags kände på honom under magen märkte jag att han reagerade då jag klämde runt navelsträngen. Troligen hade det kommit in bakterier då jag släpade in honom genom rasthagen. Jag gav honom en injektion med Terramycin mot infektioner hos nyfödda och genast på onsdag morgon såg jag honom för första gången dricka mjölk på eget initiativ av sin mamma. Igår vågade vi då äntligen öronmärka honom för nu verkar han pigg och fin. Han står ännu inne i box, men jag kommer troligen att släppa ut dem ännu idag.


Förra veckan blev dramatisk också för kon Kajsa som kalvade på måndagen. Allt såg bra ut, men då jag tittade i övervakningskameran på tisdag morgon såg jag att hon drabbats av kalvningsförlamning. Den direkta orsaken till förlamning i samband med kalvningen är att kalciumhalten i blodet sjunker, när kalcium förs över till mjölken i juvret. Förlamning drabbar främst kor som mjölkar mycket. Förlamning behandlas av veterinär med kalciumlösning direkt i blodet. Veterinären fick komma två gånger på samma dag innan vi fick henne på fötter igen. Kalvningsförlamning är ganska hemskt att titta på eftersom kon är ganska panikslagen och själv inte förstår varför hon inte kan komma upp. Hennes kalv förstod i alla fall att hitta spenarna fast mamma låg ner, så vi fick inget extra jobb med det i alla fall.


Samtidigt som Kajsa fick kalvningsförlamning så hade en tacka en besvärlig förlossning på gång. Endast ett jättestort huvvud stack fram ur tackan då jag kom dit. Om lammet vänder rätt så är det framklövarna som ska komma ut först, sen huvudet. Jag blev ganska stressad över att jag borde vara på två ställen samtidigt, både med den förlamade kon men tackan behövde ju också akut assistans. Dessutom hade de andra djuren förstås inte fått sin frukost ännu heller.

Jag beslöt att hjälpa tackan först eftersom det egentligen inte var något jag kunde göra för kon innan veterinären kom. Jag har en hink med hjälpmedel till förlossningar. Där finns handdukar, glidmedel, draglinor och skyddshandskar. Jag tog på en skyddshandske och satte på rikligt med glidmedel för att känna efter hur lammet låg i tackan. Frambenen låg alltså längs med kroppen bakåt i tackan och inte framåt som det borde. Jag såg genast att lammet redan var dött så jag fick helt koncentrerar mig på att rädda tackan. Jag tog tag om huvudet och drog för kung och fosterland. Tackan krystade och hjälpte till så gott hon kunde. Det satt väldigt hårt fast, men jag lyckades få ut det så småningom. Lammet var enormt stort för en förstföderska. Tackan var tagen efteråt och hade svårt att ställa sig upp, men med lite hjälp så har hon repat sig bra. Nu är det bara en tacka kvar som ska lamma i vår. De andra tre tackorna har lyckats bra med lammningarna och fått två fina lamm var. Så nu har vi 6 små söta lammungar som skuttar omkring. Då den sista tackan lammat får de flytta ut till iglon igen.


 

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4 5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards