Direktlänk till inlägg 25 oktober 2012

Grislös

Av Cindi Groop - 25 oktober 2012 14:05

Ja klockan är redan så mycket att jag borde gå och mata kossorna, men ett litet inlägg hinner jag väl med :)


Grisarna for till slakt igår. Vi lastade först dem i vår egen lastbil i väntan på slakteriets bil. Det gick väldigt smidigt faktiskt. Bilen har en speciell lastbrygga  för grisar, som man kan fälla upp väggar på så att de inte smiter ut. Grisar är ju väldigt nyfikna djur, så de tänkte nästan inte vänta tills vi hade ställt till färdigt, utan de stod i kö för att få gå på och undersöka denna spännande tingest. Jag gick före upp på bilen med ett ärtämbar, strödde ut lite på golvet, och så kom de alla knallande in. Mycket lungt och fint. Vi tog dem i två grupper. Alltså först tog vi in 6st och stängde in dem fram i bilen och sen släppte vi på resten. Vi hade lagt in stora hopar med halm, så de kunde böka runt där tills slaktbilen kom. De gick faktisk ganska snart och sova i halmen, de var alltså helt lugna och nöjda. Så kom då slaktbilen!

Suck. Jag har domderat med många slaktbilsförare och berättat för dem hur man behandlar djur på denna gård. De har varit rätt så lydiga och lastningen har skett utan problem de senaste åren. Nu kom det en ny chaufför, som tydligen hade fasligt bråttom. Det första jag lade märke till var elpådrivaren han hade i sin bakficka. Tycker jag inte om! Jag sa till att jag sköter lastningen själv, att han får står och ta emot i sin bil bara.

Försiktigt och tyst gick jag bakom grisarna så att de förflyttade sig mot slaktbilen. Grisar vill ju gärna titta lite då det är något nytt. Tydligen kunde han inte vänta mer än 30 sekunder för han hoppade in i vår bil och började vifta och skrika. Elpådrivaren använde han friskt. Första gruppen sprang förskräckta på och jag gick igen lungt och stilla  bakom de resterande grisarna och förde dem framåt i bilen. Grisarna gick lydigt fram där de igen möttes av denna stressade, gormande person. Det var ju bara så onödigt   

Förstå mig rätt, han gjorde ju dem ingen fysisk skada. Grisar tål nog en hel del, men varför bete sig på detta viset när situationen inte krävde det?

Det tog 15min från att bilen kom in på gården tills att den åkte igen. Kvar stor jag med en tom känsla.

För det första för att våra kära sommargrisar for, men också för att jag mår dåligt då någon behandlara mina djur på detta vis.

Jag kan nog också slå till mina djur om de bråkar eller om de gör utfall mot mig. De tål nog regäla smällar. Man ser ju hur hårt de kan behandla varandra utan att det blir någon skada.

Men om ett djur beter sig rätt, fast det tar en stund på sig att fundera då den möter något nytt. Då tycker jag att man kan ge djuret lite tid, lite respekt. Det är ju i alla fall döden vi ställer dem inför.

Tankar från en gnällig kärring.



 
ANNONS
 
Ingen bild

Ida

26 oktober 2012 22:00

vissa borde kanske ska behöva smaka sin egen medicin, tur du står på dig :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cindi Groop - Torsdag 9 april 01:42

Ahh, känslan när man lyckats hjälpa en kviga få fram en kalv!   Och alla inblandade lever.   Klockan hann bli halv 3, men vad gör väl det. Vi tar igen sömnen någon annan dag.   Och fin utsikt från jobbet fick jag även denna kväll.   Får...

Av Cindi Groop - Onsdag 8 april 06:50

Ja, med Liam hemma och pågående kalvningssäsong så blir det inte så mycket bloggande. Idag är jag dock tidigt uppe och Liam sover fortfarande så jag ska försöka hinna uppdatera lite.   Kisse håller mig sällskap då jag är på nattvak.     Jo...

Av Cindi Groop - Måndag 30 mars 09:13


Igår fick jag gå på en härlig promenad i solskenet. En riktigt härlig vårdag i slutet av mars. Linns hund Nemo är på en veckas semester hos oss. Passar på att träna honom lite. Vi hade kul allihop tror jag.   ...

Av Cindi Groop - Tisdag 24 mars 13:10

Idag har simmentalföreningen haft styrelsemöta via webben, och beslutat att vi skjuter upp vårt 30-års firande till augusti 2021. Ingen vits att pressa på och planera nu för att ändå tvingas avboka.   Även samfällighetens årsmöte har vi tvingats ...

Av Cindi Groop - Måndag 23 mars 13:14


Vet ni vilken fågels som är slarvigast? . . . -Hafsörnen!     Nej, den var slö.   Havsörnen däremot besöker oss mer eller mindre varje dag den här tiden på året.   Kanske läge att hålla hönsen inne? ...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se