Nu skiner solen och vi bönder skiner med den.

Nu gäller det att bärga halmen snarast möjligt.

Vår egen spannmålsodling räcker inte till för vårt halmbehov utan vi är mycket beroende av att andra vänliga bönder spar halm på sina åkrar så att vi får bala den. I normala fall så hackar ju tröskan sönder halmen till små stickor men för att vi ska kunna bala halmen så måste hacken kopplas bort.

I år gick det ju så tokigt att många hann tröska före regnet, men vi hann inte bala halmen. Så nu roar jag mig med att sprätta den våta halmen för att få upp den från den fuktiga marken och svänga upp den våtaste halmen för att den ska kunna torka upp innan vi balar den.

Däremellan kör jag hem balar som redan är klara.

   Då daggen lägger sig vid nio-tiden så hinner vi ibland ner till Ledörssundet där vi kanske får njuta av ett glas vin en rejäl bastutvagning och mysa till eldens sken.

Alltså jisses vad jag är beroende av solen. Då solen lyser är jag en helt annan människa. Jag är som dr Jekyll och mr. Hide. I kallt och regnigt väder blir jag elak och bitter och i solsken blir jag världens snällaste och gladaste människa.

Kanske jag borde söka på nätet på bungalows for sale?