Ännu ett nummer av min absoluta favorittidning har landat i vår postlåda.

Denna gång med temat AVEL. Kan det bli bättre?

Jag läser varje mening i denna intressanta tidning och tar idag mig friheten att kopiera lite text ur ledaren:

LIVET ÄR FÖR KORT för att hålla på och krångla med dåliga djur, sa en klok läsare till mig på telefon.

Han hade startat sin dikalvsproduktion med en grupp dräktiga köttraskvigor av blandat ursprung. Som för många andra var det priset som avgjorde köpet. Första kalvningssäsongen blev en mardröm med svåra kalvningar och få levande kalvar. Många kvigor höll inte måttet och fick slås ut. Dåliga juver och klövar har nedärvts till döttrarna. Idag hade han gjort annorlunda.

-Att jag fixerade på inköpspriset var alltför kortsiktigt tänkt. Billiga djur blir dyra i längden.

Så rätt han har. Att det föds en levande kalv och att kon tar hand om kalven, ger bra med mjölk för att till hösten avvänja en tung kalv, är viktigt för lönsamheten. Och djur kan ha väldigt olika genetiska förutsättningar att bli bra som mödrar eller slaktdjur.

Idag har vi möjlighet att välja rätt djur i aveln utifrån ekonomsikt viktiga egenskaper som kalvningsförmåga, mjölkproduktion, födelsevikt samt tillväxt, klass och fett. Djurens skattade genetiska kapacitet redovisas som avelsvärden och sammanvägda index.

...........

Så varför inte ta en genväg och från början köpa djur med bra genetisk kapacitet?

Avelsvärden är inte bara till nytta i aveln med renrasiga djur. Även den som tänkt satsa på korsningar har mycket att vinna på att utgå från renrasiga kor eller kvigor med toppvärden för modersegenskaper, som lätta kalvningar och hög mjölkproduktion. De generna tar ju hondjuret med sig till nästa generation. Väljer man sedan en tjur av annan ras så får man dessutom en korsningseffekt som ger extra skjuts i egenskaper som fruktsamhet, överlevnad och vitalitet.

Sam Boon, rådgivare i England, jämförde inköp av en ny traktor och en ny avelstjur. För en traktor tar man reda på väldigt mycket prestanda före köpet och jämför modeller, märken, kapacitet och pris. Man inser också skillnaden i kvalitet beroende på pris på traktorn. För extra tillbehör betalar man lite mer.

Köp av avelstjur däremot avgörs ofta om tjuren är snäll och att priset är lågt.

Ändå kommer tjurens inflytande i besättningen leva kvar betydligt längre än tjuren själv. Hans genetiska kapacitet för olika egenskaper kommer under lång tid att påverka vad djuren i beättningen presterar i kommande generationer.

Ett misslyckat tjurköp får man leva med länge. En dålig traktor däremot kan bytas utan att spåren av traktorns framfart lever kvar på gården.

Det omvända gäller ett lyckat köp. Traktorns inverkan försvinner den dag den säljs. Avelstjurens gener däremot lever kvar i besättningen via sina döttrar. Så visst håller den gamla sanningen att en riktigt bra avelstjur aldrig är för dyr.

Lena Widebeck, chefredaktör.

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Tack Lena!