Alltså tiden räcker bara inte till för att blogga regelbundet. Men hon går ju bara hemma med barn, kanske ni tänker. Men om natten sover vi, Liam alltid, jag för det mesta. Och om dagarna är vi vakna. Ja just det, om man är vaken och 3 månader gammal så sitter man helst i famnen och då skriver mamma inte blogg. It´s as simple as that.

Och om underverket behagar sova en stund under dagen, så räcker hushållsarbetet gott och väl till att fylla mina dagar. Jag kan ju inte blogga då tvättrumsgolvet svämmar över av smutstvätt, diskmaskin ska tömmas och fyllas. Dessutom får jag ju faktiskt jobba på gården precis så mycket jag vill. Sofia är sista veckan i jobb nu. Så nästa vecka kan man väl säga att min mammaledighet är över. Jag har redan börjat vara med och stänga in tjurarna då det ska rengöras, så lika bra att börja på igen så gott det går. Liam hålls ju i vagnen än så länge. Graviditeten var ju kort, så mammaledigheten får väl anpassas därefter   

Imorgon ska jag med Linn och se på lägenheter i Ilmajoki inför hennes stundande agrologstudier där. Blir att söka fram gamla finskkunskaper nu då. Kyllä minä sinä.

Ja, och vi har sorg på gården. Linns trogna häst Atte dog knall och fall här om kvällen. Jag klarar inte riktigt av att skriva om det än. Hemskt var det.

Nu ska jag lägga några minuter på att ladda upp lite bilder i bloggens arkiv, så kanske jag får några foton hit nästa gång. 

Ha det bra tills dess.