Det finns ju sällan tid för att tänka efter vad det är man riktigt håller på med. Livet traskar på bara och man sköter det man måste.

Reflektion tycker dock jag är en mycket viktig del i utvecklingen. Men hur vet man vad man vill?

Nu får ni ha överseende med att jag funderar högt här ibland. För mig fungerar bloggen rätt bra, har jag märkt, att tankarna klarnar då jag får läsa hur jag tänker. Låter det galet?

Efter en tid då jag läser äldre inlägg så kan jag tänka att, nej men hur tänkte jag här?

Så allt jag skriver är inte alltid menat som konkreta planer utan som möjligheter. Jag har liksom den benägenheten att jag allt för ofta låter tanken skena fritt. Och mina nära suckar: jaha, köpa hästgård i Skåne, jojo......

Nej men, inte kommer jag ju att göra hälften av det jag funderar på, men jag tycker det är så kul att drömma och fantisera. Och så tror jag att genom just drömmar och fantasier, genom att titta på hur andra har gjort, så kan man utveckla sig själv och ta egna små babysteps framåt. Se möjligheterna, vidga vyerna och så vidare.

Jag vet ju hur vår gård ser ut idag, men jag har ingen aning om vad som händer om 5, 10 eller 15 år. 

Men jag tycker att det är viktigt att fundera på olika alternativ. Vad gör vi bra? Vad gör vi dåligt? Vad kan vi ändra idag, nästa år eller så småningom?

Jag kan tänka mig att mina funderingar kan upplevas som stressande för de som måste jobba här (läs Krister).

Han jobbar idogt från morgon till kväll, jag sitter inne med barnen och så kommer jag med någon "fantastisk idé" igen.

Av någon konstig anledning bemöts jag inte alltid av jubel och hurrarop!?

Det är väl det som är problemet. Liam begränsar mina möjligheter att jobba rent konkret, men min virrhjärna kör bara snabbare    

Nej men hjälp mig nu. Vad vill jag?

Om vi backar till mitt förra inlägg då jag skrev om förstörda simmentaldoser. Jo, ingen panik vi ska få ersättande doser. Bra fint.

Men...... hur gör jag nu. 

De ersättande doserna räcker till för vårt behov av semindoser i sommar. Min första tanke med hyrning av kvävebytta var att vi ser hur det fungerar och så beslutar vi om vi löser in den, köper den alltså, eller om vi skickar tillbaka den då doserna tar slut.

Orsaken till varför jag funderar på detta nu är att om vi fortsätter med seminering, så borde jag beställa mer doser nu.

Så, vad tycker ni, ska jag fortsätta med seminering eller istället förenkla vårt arbete och låta avelstjurarna betäcka?

För och emot:

Semineringarna gör att besättningen hela tiden utvecklas snabbt och vi har ett förhoppningsvis bra och intressant utbud av avelsdjur till försäljning. 

Semineringarna gör att vi själva inte behöver köpa in avelstjurar väldigt ofta.

Många års erfarenhet gör att vi är ganska bra på att pricka in rätt tidpunkt för semin= hög dräktighetsprocent

Brunstkoll, väntan på seminör, tjuranalysering, indelning av moderdjur, semin/tjur på bete. Allt detta tar mycket tid.

Dessutom kan man ju helt ifrågasätta nyttan med att vara med i kontrollen, med vägningar 3 gånger av varje djur samt exteriörbedömningar och stamboksföring.

Visst, det är roligt, men det finns också annat än jobb som är roligt.

Ja, vad säger ni. dags att besluta sig om vilken väg vi ska gå.....

Visserligen går det ju att hålla sig kvar i kontrollen fast man bara har betäckningstjurar. Det finns ju inget som hindrar att vi återupptar semineringarna om 5 år då Liam börjar skolan.

Det är ju inget som säger att det är definitivt slut, bara för att man några mellanår.

Ja kanske det är svaret? Beställ inga nya doser nu. Seminera upp befintliga doser, låt tjurarna sköta resten. 

Vi har ju ändå seminerat ganska mycket senaste säsong och ännu nu i sommar så vi har ett brett avelsutbud de närmaste åren.

Ja se, genom att skriva ner mina tankar så klarnar det.

Skriv gärna kommentarer om hur ni ser på mina tankar utifrån. Gör jag rätt i att försöka ge oss lite mindre arbetstimmar och istället pruta lite på avelsframstegen?

Finns det annat jag kan göra bättre?

Ni vet, det finns alltid risken att jag istället fokuserar på något annat projekt som jag kanske hinner med om jag tar paus i seminerandet. Det här med att koppla av och ta lite ledigt har jag alltid haft svårt med.

Alltså att vara hemma och koppla av med en bok t.ex går inte alls. Nej, nej, nej. Hemma finns arbete hur mycket som helst. Problemet med djur är ju att man aldrig kan åka bort och att det alltid finns arbete som är ogjort.

Jaja, vi ska faktiskt få ledigt över sportlovet. Kanske tankarna klarnar med lite avstånd från arbetet. Hoppas det.