Klockan är tre på natten och min inbyggda väckarklocka väcker mig som jag begärt.

Jag vet inte i vilket skede av livet jag lärt mig det, men i princip kan jag ställa in mig själv på vilken tid på natten jag borde vakna. Väldigt praktiskt, så att ingen annan behöver vakna av väckarklockans ringande.

Ute är det -7 grader och ett stilla snöfall täcker marken vit. Det blir en vacker julaftonsmorgon. Nej, förlåt, det är ju påskafton!

Nåja, vi har det väder vi skulle önska till jul.

Jag har varit ute och tittat till kalvningar, en kviga väntas börja när som helst. Och så fick vi årets första lamm på långfredagen. En äldre tacka fick ett piggt tacklamm och klarar sig själv, men så fick Brumma två små tacklamm som visserligen är pigga och fina, men förstås vill Brumma bara ha ett. Så nu får jag springa och hålla fast henne så den bortstötta får dia. Den har ett skyddat utrymme med värmelampa för att klara det hårda livet. 

Dumma tackor. Jag blir så trött på tackor som inte kan räkna till två. De kan vara så himla elaka med små lamm som de inte vill ha. Stackars liten.

Hoppas han orkar hålla modet uppe och fortsätta försöka fast han får stryk.

Jaha, om man skulle försöka hitta sömnen igen nu då.