Idag fick jag undan mycket smått. Dammsög, vek all tvätt och stoppade bort. Skrev en himla massa e-post både på finska och svenska. Körde bort ris från tomten. Beskärde äppel, svarvinbär och vindruvor. Avfrostade en frys.

Kokade mat och gjorde ris á la Malta.

Promenad med hunden, översikt över kalvningar och lamningar - lungt. Täcke på Piruett, lovas lite regn inatt och hon hostar ibland.

Skrapade bort lite vinterpäls av Orvar. Och jotack- förstår att ni undrar- nu får han smärtstillande och mår rätt så bra. Imorgon är kuren slut, får se vad som händer då.

Och så fick jag svar på min fråga om att le på närpesiska. Det heter le även på dialekt, uttalas dock lie.

Men nu till en följdfråga: Vad heter hen log?

Nu ringer telefon. Hejtå och hej!

Nu är det högsäsong för handeln med avelsdjur.

I år har jag nog många tjurar till salu, men utbudet av släktlinjer är begränsat.

Detta pga att de som nu säljs är de som blev till under min mammaledighet. Det innebär att nästan alla kor som inte var släkt med Orvar, blev istället betäckt av honom. Så nästan alla är släkt med Orvar antingen på moderns sida elles som far. Det behöver ju inte vara en dålig sak om man tidigare inte köpt tjur av oss, men för stamkunderna kan det bli lite knepigt att hitta passlig tjur. Ännu finns dock nog några kvar, så det löns att fråga. Samtliga kvigor är dock reserverade, så inga hondjur finns längre till salu i år.

Detta är Räfbackens Charmör som kommer att få betäcka våra egna kor i sommar. Mamma är Hirscht av Frönshult (Mf Romeo) och pappa Champs Bravo.

Champs Bravo ger låga födelsvikter. Han har också gett avkommor med ganska korta ben, men jag har ganska höga djur, så det kan bli helt bra. Köttig och fin tycker jag han är i alla fall.

Det här är 2153, en Worldwide avkomma som finns till salu. Passar bäst till kor. I alla fall första året, tills man vet hurudana avkommor han ger.

Det är rätt så svårt att få bra bilder på de här pojkarna. De vill ju helst visa upp sitt vackra ansikte och titta in i kameran. Jag skulle ju hellre önska fina bilder i profil, men ack ja. Det blir som det blir.    

Det är ju ganska intressant det här med marknadsföring och publicitet. Vi vill ju nå ut till potentiella köpare. Så jag skriver på bloggen, på hemsidan och på Räfbackens Ranch sida på facebook samt annonser i tidningar. 

Ibland vet jag inte vad jag har skrivit var, och ibland blir det lite haltande. men jag försöker i alla fall hänga med lite i svängarna.

Fast egentligen borde man väl också hålla på med twitter och Instagram och snapchatt och gud vet vad.

Men inte just nu. Kanske sen, eller så inte.

Här en av årets nya kalvar. En liten flicka efter Strabinos.

Och trillingarna mojar sig.

Nu är jag som en ny människa. Vintern är förbi, har jag bestämt.

Vintern innebär för mig att jag tvingar mig själv att sätta en fot framför den andra, andas in och andas ut igen.

Då man är mitt i det så märker man det inte så bra, men då flyttfåglarna återvänder och man ätligen kan dra lungorna fulla med frisk, ljummen luft. Då märker man hur tung vintern varit.

Jag har nu fått njuta av några sköna kvällar och återhämtat mig från mitt dystra sinne.

En promenad med vovvarna i kvällssol är toppen för orken.

Och lite porlande vatten på det. 

Då är det lätt att dra på smilbanden.

På tal om det. Vet någon hur man säger :att le, på Närpes dialekt?

Man kan ju säga att man smilar, men det är ju ett låneord från engelskan. Men ett ord för att le?

Dra åp smilbandän? Men samma låneord där.

Har någon ett bättre förslag, så kommentera gärna.

Något som fastnat på min hjärna bara   

jag har förstås börjat planera årets trädgårdspyssel. Jag har sått kronärtskockor och tomat. Lite senare än vad jag brukar pga den arma förkylningen.

Och så har jag för första gången beställt lite växter på nätet. Spännande! Får se då hur det ser ut i lådan då den kommer.

Måste ju bryta av med något trevligare för en gång skull