Inatt fick Vitsippa två lamm. Och hon vill bara ha ett!

Nog är det då självaste........

Nu har jag på henne grimma och så får hon stå fasttjudrad så lammet får dia. Nu är jag trött på det här. Tackor som med hela sin tyngd trycker in små hjälplösa lamm i väggen   

Jag blir så arg.

Gick ut idag då Liam somnat för att sätta fast henne och då har en annan ungtacka fått ett lamm. Båda sprang vilset runt och skrek. Jag fick dela av en box i två eftersom alla lamningsboxar är upptagna för tillfället.

Ja, igår kväll hade jag en annan ungtacka som hade en besvärlig förlossning.

En lammade normalt, som jag stängde in, men så såg jag en annan som bara låg still i bädden fast de andra just fick mat. Inga andra symtom, hon bara låg still. Jag stängde in henne och började hålla koll om det gick framåt. Det gjorde det inte. Ibland satt hon, ibland låg hon, ibland stod hon, ingen matlust. Men inget krafsande till en början. Vid 20.30 -tiden gick jag in eftersom Krister hade begärt en stund vid datorn för att betala räkningar.

21.30 gick jag ut igen. Nu nervös att jag väntat för länge och döda lamm skulle ligga i boxen.

Men inget hade hänt.

Jag hämtade glidmedel och beslöt att känna efter.

Jag fick in ett finger, och så två. Till sist hela handen. Och visst, två framklövar kändes, men det var som om det var stopp så de inte kom ut. Jag masserade runt tills öppningen sakta blev större. Drog lite i fötterna. Nu börjar tackan krysta. Men öppningen är fortfarande för liten. Jag masserar mera och håller emot på sidorna så att tackan inte rivs sönder. Till sist klämmer hon fram ett jättelamm. Det lever! Tackan lever! Och dessutom utan större skador. Hon ligger och pustar ut en stund så jag drar fram lammet framför näsan på henne så de får bilda band till varandra.

Efter en stund stiger de båda upp och jag lyfter lammet till spenen. Och han hugger in! Jisses vilken kraft i ett nyfött lamm. Hungrig som bara den. 

Äntligen får jag gå in, trött men nöjd.