Igår var jag så otroligt effektiv, riktigt i misstag.

Liam och jag snåssade på som vanligt under förmiddagen då han plötsligt tycker: Liam vill far ti mommo! 

-Okej, vi kan fråga om de passar. Och visst, mommo och moffa stod till förfogande och Liam for ner för att tillbringa eftermiddagen med dem.

Jaha, vad ska jag göra med mina överraskande timmar av frihet? Kontorsjobben ligger på hög. Ok, jag börjar på.

Jag tar tag i första bästa pappershög och börjar på och BOM! Kreativiteten flödade, ideérna strömmade till och jag gick igenom projekt efter projekt. Allt möjligt och omöjligt fick jag undan.Jag till och med ringde flera samtal. Det gör jag inte så ofta. Jag är inte den telefontalande typen helt enkelt. Nej, sms och messenger tycker jag är himla smidigt, men ibland så är man ju bara så illa tvungen att ringa och säga hallå.

Och så upplyftande det var att äntligen känna sig effektiv, jag blev riktigt ivrig. Ideérna kom så snabbt att fingrarna inte nästan hann med att skriva. Ansökningar blev inskickade och brev formulerade. Det var som om jag var på något slags kontorsjobbs speed.

Allt blev ju inte slutfört, men jag fick en massa nya synvinklar på olika problem som jag gått och grunnat på. Tänk om man vore lika kreativ alla dagar.....

Det straffade ju sig förstås under följande natt då kreativitetsknappen inte tydligen hade någon avstängningsknapp. Så klockan 4 inatt steg jag upp och kollade tågtidtabeller mellan Arlanda och Tomelilla. Ja, fråga inte. Jag spårade ur på småtimmarna   

Idag har jag dock återgått till samma gamla värdelösa jag. Kanske hjärnstormen återkommer någon vacker dag.