Ja det blir mycket blommor och blader nu, men det är ju den tiden på året. Snart är frosten här och en lång väntan tills vi får börja så grönsaksfröerna igen.

Jag satte ju alla grönsaker på en kväll i slutet av maj. Det var riskabelt för vi hade haft många frostnätter och allmänt kallt. Men jag drog täckväv över och hoppades på tur. 

Efter tre veckor vågade jag försiktigt dra bort väven för att titta om det fanns något liv. 

Och visst! Potatiskålarna var upp och både kronärtskockorna och majsen hade överlevt. Det hade jag inte väntat mig.

Och ullen tror jag nog har varit till hjälp. Både med att hålla kvar fukt, men också till att kväva ner ogräs. Dock luktar mitt tädgårdsland våta får vid regn, men jag är ju inte vanligtvis där i regn-

Årets grönsaker har dessutom visat sig vara väldigt friska. Det är första året jag inte har mask i varken lök eller morot. Om det sen beror på ullen eller annars bara årets förhållanden så kan jag inte svara på.

Med regnet i juli så har allting vuxit sig väldigt kraftigt.

Ja dillen har sått sig själv och blommar lite överallt. Men de är så fina så de får hållas.

Vi har redan skördat lite kronärtskockor samt ärter och lök.

Jag hittade en gammal skohylla att torka löken på. Dock rymdes inte all lök i, men en del får torka så här i alla fall. Det brukar vara svåraste delen att få löken riktigt torr så att den inte möglar i lagret.

Majskolvarna ser riktigt stora och tjocka ut. Det är jag så ivrig över. Så många år har majsen blivit till skit och ingenting, men i år tror jag på en riktigt god skörd. Återkommer om dem då det är dags att skörda.

Måste bara visa våra nya hallon.

Alltså Glen Dee är JÄTTESTORA och smakar riktigt gott. Det mindre är Maurin Makea, också den stor ju, men bara hälften så stor som Glen Dee.

På sommarstugetomten plockade vi också en hel del blåbär.

Jag brukar inte ge mig tid att plocka blåbär för det sammanfaller med så mycket åkerarbete, men de här plockade Krister och jag på en liten stund bara runt husen.

Bästa belöningen.

Jo sitter och väntar på att trejde vattentanken för dagen fylls, så jag hinner väl slänga in en bild eller två.

Tänkte fortsätta på trädgårdstemat.

Mitt blåa plommonträd.

  Nä, tycker det ser mer ut som ett körsbär jag.

Här skulle jag kunna infoga några kraftuttryck.....

Jaha, vad gör man då? Jag ville  ha plommon inte körsbär.

Och nu har ju en hel odlingssäsong gått åt.

Ska jag gräva upp och köra tillbaka den till plantskolan? Tror inte de vill ha tillbaka något från privata trädgårdar pga smittorisken. 

Och så har den ju etablerat sig redan.

Jag tycker jag ska få ett nytt gratis plommonträd. Även om jag inte riktigt vet var jag ska placera det, men först måste jag ringa och gnälla litet.

Tyvärr är det ju inte första gången jag får fel växt därifrån. 

De har så prydlig plantskola med tydliga skyltar med namn och pris, men någonstans i hanteringen så falerar det tydligen.

Jag gillar inte att klaga, men jag tycker inte ens om våra körsbär. De är så sura.

Annars så är det många blommor som trivts bra denna regniga sommar. Stormhatten har aldrig blommat så rikligt som nu.

Ocks höstfloxen är ovanligt fina.

Äsch telefonen ringer. Hejdå.

Oj jag har så många bilder från denna sommar som jag gärna vill dela med mig av, men det blir lite blandade karameller.

Vi firade midsommar med syster och föräldrar vid sundet som vanligt. Midsommar sammanfaller också med min mammas födelsedag så vi firade henne på samma gång.

Äsch, nu måste jag gå. Blev inte så mycket blandat som jag tänkt. Vi fortsätter en annan gång.

Sitter och skriver på telefonen medan vattnet fylls på i vattenvagnen. Jag sätter mycket tid åt att köra vatten. Det går väl åt ungefär 2500 liter vatten per dag åt djuren som inte har tillgång till automatisk vattenkopp under betesperioden. 

Vi har en 1000 liters tank som jag fyller vid Humlegården och kör ut och fyller i kar och så har vi ett vagn på 1800 liter som jag fyller varannan dag. 

Så visst finns det på önskelistan att få tillgång till vatten på betena, men det är inget jag ser i en nära framtid.

Å andra sidan så kan jag ju blogga medan jag väntar på vattnet för jag hinner ju just inget annat. Själva påfyllningen tar ca 15 minuter för den mindre tanken och 30 minuter för vagnet. Men sen ska det ju köras till betet och tömmas också.

Jag kan konstatera att betet börjar vara slut här vid Humlegården nu. Jag borde flytta hem djuren där de kan stödutfodras. Men just nu är det skörd av gräs och balning av halm som står först på prioriteringslistan. Plötsligt har de hittat regn i prognosen tills imorgon. Det kommer lite olägligt. Men kanske vi kan flytta djur istället då. Men balarna ska ju köras hem från åkern också. Finns otroligt mycket kajor på åkrarna nu som tydligen inte har något bättre för sig än att hacka hål på våra balar. Så balarna måste hem bums. Annars måste vi plasta om dem en gång till. 

Egentligen tänkte jag bara sätta in en bild idag, men så blev det en massa text i alla fall. Men här kommer bilden.

Bakringarna har sett sina bästa dar. Blir att byta båda bakringarna. 

Vårt verkstadsbygge börjar så småningom bli klart. Eller det är nu användbart även om det inte är riktigt färdigt.

Ännu återstår firman som ska blåsa isolering på mellanbotten, och grävmaskinen, som skulle ha kommit i juli, som ska gräva dränering runt huset.

Lite diskussion har vi också haft om vad vi ska kalla huset för att undvika förvirring. Vi har ju redan ett litet utrymme som vi kallar verkstan. Det blir ju lite styvt om vi ska förklara vilken verkstad vi pratar om. 

Så vi kom överens om att nya verkstan heter Vita Huset.

Hur vi har klarat oss i 30 år som bönder utan en riktigt verkstad förstår vi inte nu. Så bra att ha!

Före:

Efter:

 Ibland blir galna idéer riktigt lyckade.

*varning för stötande bilder*

Jaha, jag sitter vid datorn i arla morgonstund och väntar på en elmontör.

Ja, alla installationer i samband med vår husrenovering är inte klara än. Nå, fattas bara några uttag. Och så hade jag velat ha en rörelsecensor till lampan på yttertrappan, men det är ju förstås inte samma montör som kommer idag som har förberett censorn, så jag vet inte om jag orkar påminna igen. Vill bara att det ska bli färdigt.

Och ja, jag är förkyld. Päivis öppnade ju förra veckan och Liam och jag fick förkylning. Det kommer som ett brev på posten varje år då dagis öppnar. Man kanske kunde tycka att folk i dessa tider borde veta bättre än att föra sjuka barn till dagis, men tydligen inte.

Så nu är jag fast hemma. Tack och lov är Lucas hemma på en veckas permission från armén, så han får handla åt oss. För till butiken kan jag ju inte gå.

Jag har också lovat hjälpa till på en vallningstävling i helgen, men det börjar verka dåligt. De vill nog inte ha mig där, hostandes. Suck. 

Men hemma kan jag ju tack och lov jobba som vanligt. Eller så mycket som jag orkar. Finrexin hjälper bra för orken.

Däremot så är ju också Liam hemma, så det i sig är ju en begränsande faktor. Han får ju heller inte ha kompisar medan vi är förkylda, så vi får klara oss med varandra. Nå, vi får hoppas det bara är en vanlig förkylning. Vi har inte testat oss.

Det är inte bara vi som är sjuka, utan de senaste veckorna har det varit sjukdomsboom bland djuren också. Alla djurgrupper har drabbats. 

Det är så konstigt då det är väldigt sällan vi behöver anlita veterinär, men då det börjar jävlas så kommer allt möjligt på samma gång. Veterinären funderade en dag ifall vi ville att han skulle flytta in med oss   

Nå, vi har sytt 3 djur. Olika orsaker, olika tidpunkter.

Flera kor har varit ordentligt halta. Här Polka:

Hon stödde inte på vänster bak och det såg ganska bedrövligt ut några dagar. Förstås på betet längst bort.

Hon har tack och lov repat sig riktigt bra.

Så fick vi ett samtal från sundet om att en tacka stått i strandkanten ensam ett bra tag och inga anga tackor synts till.

Jag och pappa for ut till Ledören för att kolla och hittar helt riktigt en ensam, styv tacka i stranden.

Vi promenerar runt hela området för att söka upp resten. De verkar helt friska.

  Så vi tar fast tackan, kör hem henne i båten och lastar henne på pickup flaket.

In i stallet där jag konstaterar att hon har 40,7 graders feber. Veterinär igen som ger antiinflamatoriskt och smärtstillande, men inte hittar någon orsak. Nästa morgon ligger hon död i boxen.

Fästingsjukdom? Ingen aning. Nå, vi får bara hoppas att de övriga hålls friska.

Följande dag kommer frassin in med blod runt nacken.... Slagsmål med någon storväxt sork? ingen aning, men han vilar en dag och så är han i full gång igen.

Och så går kalvens sår upp igen. veterinär och nya stygn.

Yezz och Nemo har varsin dålig tand, som borde tas bort på klinik. Jag bad om tid av veterinären, men han sa att han ringer då det finns tid till kliniken. Nå, vi väntar.

Nu har vi ännu en tjur som jag borde ringa slaktbilen åt för han har något fel i frambenen och en till stor ko som haltar på ett annat bete. Jag ger Ketovet i några dagar, men om hon inte ändrar snart så måste jag ta in henne på boxvila.

Så det går onödigt mycket tid åt sånt här extra skit just nu. Den sydda kalven fick ju dräneringsrör som skulle spolas och såret putsas och det är inte alltid så lätt. Men det går ju på något sätt.

Veterinären har skött sig otroligt bra i alla fall. Ringt och följt upp hur eftervården lyckas och kommit ut flera dgar och tittat till patienterna. Vi får vara helt nöjda med veterinärservicen. Sen kostar det ju förstås, men det är smällar man får ta. Tänk om ingen veterinär fanns att tillgå. Hemska tanke.

47 semineringar senare, landar jag här igen! Jepp, alla semindoser är slut och jag måste till ock med köpa en extra dos Hugin till den sista. Lite ångest har jag nog haft över mina många doser och hysteriskt mycket tid har jag satt i sommar på att övervaka brunster. Men  jag har lyckats rätt bra tycker jag. Gissar att ca 30 har lyckats. De senaste blev seminerade igår, så jag vet ju inte hur väl alla har tagit än. Återkommer med exakta siffror senare.

Och nu får jag pusta ut en aning. 

Chicago går med gruppen kor med tjurkalv plus några kvigor på bete på Sjöslätan. Han kommer att få flytta hem om ett par veckor som dräktighetsgranskare åt gruppen som går här hemma.

Vi ska ännu flytta ut ett gäng höstfödda kvigor till Humlegården innan Chicago kommer hem, då de är för unga för att betäckas än.

Så koflytt hit och dit.

Jag sitter och skriver på kontorsdatorn nu, så här har jag inga foton, så det får bli en annan gång.

och jo, jag har övat lite seminering, men är inte fullärd ännu och har inte gjort mitt examensprov. Dels så har min ordinarie seminör varit på 3 veckor semester, så jag har inte kunnat öva med instruktör. Jag tog mig dock friheten att provseminera, en ko som ska till slakt i höst, på egen hand. Nja, ingen fullpoängare. Nå, jag får ju en ny chans om 3 veckor.

Sommaren då? Tja maj var kall och torr, juni het och torr. Juli kall, blåsig regnig. Gräset har trivts rätt bra. Vi fick en normal första skörd och så kom regnet efter skörd. Perfekt. Dock hann spannmålen börja lida innan regnet kom och det som hann gå i ax innan regnet så stannade ju nog av i tillväxt. Kan bli svårt att få ihop tillräckligt med halm i höst, då växterna är så låga. Viktigast för oss är ju ändå gräset, så bara regnet slutar så småningom, så att vi får det skördat, så får vi vara nöjda. Nu skulle vi däremot vilja börja på att skörda helsädsensilaget, men rikligt med regn utlovas i mitten av veckan och marken är ju redan vattensjuk, så vi kan inte ge oss ut på åkrarna med tunga maskiner nu. Under sädsväxten så växer ju insådden av gräs till nästa sommar, så vi kan inte köra fula traktorspår i insådden.

Nåja, ni vet att vi finns ännu och bilder och mera om sommaren 2020 kommer väl så småningom.

Ni får hålla till godo med en gammal bild av frassin.  

Men musik ska det bli. Sting snurrar i min skalle nu. Måste spela bort honom eller dela den så att den snurrar i era huvuden också . Jättefin låt. Och aktuell för vår del.