Idag är jag lite deppig.

Yezz hade beräknad valpning till 25.4 men började redan idag.

Först kom en stor svart-vit tikvalp. En kopia av sin mor. Men tyvärr dödfödd.

Och sen kom....... ingenting.

Då inget hände efter den första valpen så for jag till veterinären för att röntga henne och där fick vi se en tom mage.

En endaste valpskrott som dessutom är stendöd.

Så mycket planerande och väntande.

Jag vet att det är många förväntansfulla valpköpare som kommer att bli väldigt besvikna nu.

Men tyvärr, ibland går det så här.

Orkar för tillfället inte planera framtiden, men jag utgår från att vi så småningom gör ett nytt försök.

Bara att städa bort valplådan igen.  

Eftersom Yezz bara har 2 veckor kvar till valpning, så försöker jag träna henne på att ta det lungt i jobbet. 

Om hon själv får välja så är det ju full gas som gäller.

Jag vill istället att hon flyttar korna med sin stora starka energi. Märk att Yezz väger ca 15kg och motparten ca 600kg.

Ett litet tjyvnyp hinner hon i alla fall med.
 

Äntligen fick jag en lite bättre bild på Doris.

Här syns också mamma Bilius hemska horn.

En annan som inte gärna vill ställa upp på foto är Yezz. Tänkte visa runda magen idag, men hon tror att kameran är en hemsk smärtsam manick så hon ser alltid så plågad ut. Och stå och visa upp sig går inte alls.

Men visst börjar hon bli lite tjockis? Halvvägs i graviditeten nu.   

Oberoende av vad jag sysslar med så känns det som om det alltid innehåller en massa papper. I detta papperslösa samhälle som vi lär leva i.

Är man på möte så är det papper, eller jobbar man så är det en massa papper.

Idag har jag försökt mig på att registrera alla kommande kalvningar i år. Jisses vad det är svårt då jag själv inte har varit med så mycket. Från i somras finns enstaka noteringar om betäckningar, men för det mesta fick jag gå på egna anteckningar om när tjurarna har gått på bete med vilka kor. Sedan räknar dator ut vilken dag de tidigast kan kalva, men sen är det bara att hålla ögonen öppna och försöka se vem som ser kalvfärdig ut. Jag ser inte fram emot vårens kalvningar. Jag tror att jag aldrig förr varit så dåligt förberedd som i vår. Huadå.

Vinterns brunster har jag lite bättre koll på. Dock har inte alla orkat anteckna i min kalender vilken tjur som betäckt utan det står bara ett öronnummer. Visst kan jag kolla i mina anteckningar vilken tjur som varit ute när, men är det verkligen så svårt att, till exempel om man skrivit ner nummer 248, lägga till ett sträck - och ett O? Alltså 248-O så skulle jag direkt se att det är Orvar. Då skulle registreringen gå mycket snabbare.

Jaja, man ska väl vara glad att det antecknas överhuvudtaget.

Jag trodde att jag skulle hinna med mer idag, men mitt detektivarbete tog längre än väntat. har dock även hunnit tvätta och vika en hel del kläder, så jag får vara nöjd med dagen.

Igår var jag första gången med Yezz och hälsade på hanhunden. Lite för tidigt ännu för parning. Ska försöka imorgon igen. 

Underbart soligt vinterväder igen. Ett rejält snötäcke, full sol och några enstaka grader på minus. Dagen avrundades med ett vackert norrsken.

Liam kunde sova ute i vagnen två gånger idag.

Jag är sååååå förälskad  i detta underbara lilla troll  

I början av december så var vi iväg på slakteriets föreläsningsdag till Nykarleby. Jag skulle ju hämta min dorperbagge från just Nykarleby i början av december, så jag beslöt förstås att göra det på samma gång. 

Dagen före, då jag såg att väderleksprognosen visade snöstorm, tänkte jag börja dra mig ur. Tänk att köra med hästsläp i snöstorm 300km med bebis i bilen. Men jag kunde ju inte skicka Krister ensam heller på mitt baggeuppdrag tyckte jag. Så vi for i alla fall.

Det blir mer om baggen vid ett senare tillfälle.

Hemma på gården bad vi Linn gå ett varv via korna och föra gräset närmare på foderbordet. Då de ätit några timmar så blir det tomt framför dem och man måste skuffa med räfsa det som de inte når till. Förstås tog hon med hundarna. Då de kommer in så hittar de en liten kalv som tagit sig in  på foderbordet och Yezz springer förstås direkt fram för att se till att den går in till korna istället. Av någon konstig anledning så hinner Yezz inte undan då kalven sparkar rakt bak och får en fullträff i hennes öga.

Hon skriker till och vill plötsligt inte vara med längre utan vill in till sin säng. Linn blir förstås orolig och ringer och frågar vad hon ska göra. Nå nu är det ju lite svårt att avgöra hur pass skadad hon är från en skolbänk i Nykarleby, men jag ber henne visa upp hunden för en veterinär som bor i byn för att fråga om det är allvarligt och om vi måste söka oss till någon klinik. Förstås är det ju fredag eftermiddag då något sånt här händer.

Veterinären tror inte att själva ögat är skadat utan ber oss bara hålla uppsikt så att svullnaden går ner och hon verkar må bra. Pust, skönt.

På kvällen då Krister ska sköta korna tar han med henne som vanligt för att föra bort korna så han kan skrapa rent innan han ger ny halm. Men stackars Yezz ser inget på ena ögat och går för nära en stor ko som även hon får in en spark. Denna gång i sidan så hunden flyger flera meter. Det gör förstås ont, men tack och lov får hon inga skador.

En skitdag på jobbet helt enkelt för vår fina arbetsmyra. Nu är hon tack och lov helt återställd.

Jag skrev ju tidigare om att jag borde träna delning med min hund 10 minuter om dagen i en vecka så skulle delningen sitta. Nå kan ni gissa hur många minuter jag tränat?

Svar noll minuter totalt.

Men så igår så måste jag flytta undan bagglammen från åkern de gick på eftersom dräneringsrören skulle spolas rena just där.

Baggarna har ju gått i hage bredvid tacklammen avskilda med två eltrådar mot ett dike och så två eltrådar på andra sidan diket. Där har de gått nu i ett par veckor och hållts bra på varsin sida. Då jag nu flyttade dem så var det bara eltrådar på ena sidan av diket och ingenting på andra. Men jag tänkte att kanske de hålls i alla fall, de kan ju inte räkna.

Igår hölls de bra, men idag då Linn for ner för att hämta några balar åt hästarna såg hon att vi bara hade en fårflock, med baggar och tacklamm i samma flock!

Ack och ve. Jag slängde Liam till fadern, drog på mig galonkläder, tog med hunden och slängde mig på cykeln.

Nu pojkar måste delningen sitta! Tacklamm i en hage och bagglamm i andra. 

Först skickade jag henne på ett lååååååååångt vänsterhämt. Trodde hon skulle springa via grannbyn innan hon vek in bakom flocken. Men så småningom kom de glatt springande mot mig. Lite för hög fart, men det var inte hundens fel för hon höll bra avstånd. Jag hade fårgrindar tvärs över ingången till åkern och så tryckte jag med hundens hjälp upp hela flocken längs grindarna. Så stod jag bara och sorterade ut tacklammen då de kom passligt vid en öppning. Nå riktigt som på Strömsö gick det ju inte direkt utan 3 baggar slank också ut genom grinden.

Så då alla tackor plus tre extra baggar var ute tog jag dem till den angränsande åkern och började dela. Först fick jag två av baggarna som jag sedan sprang snabbt framför och så tog vi dem tillbaka till de andra baggarna.

Sen var det bara en bagge till som skulle bort. Knepigt. Det är alltid svårast att bara ta undan ett lamm eftersom de gärna vill tillbaka till flockens trygghet. Men vi fick baggen separerad från de andra och då bara jag och hunden gick bakom baggen blev den så osäker att den sprang under stängslet, ner i diket, under nästa stängsel och ihop med de andra baggarna. YEIIIIIIII!!!!!!!! Duktig, duktig hund. 

Sen slängde jag mig på cykeln igen och så tog vi hem flocken med tacklamm till gården där de fick gå tillsammans med sina mödrar igen.

Totalt tog det inte längre än kanske 30 minuter. Vilken fantastisk hund jag har. Är så otroligt stolt över henne och så glad att jag fick just lilla Yezz.

Det negativa med detta äventyr är ju dock att baggarna har tillbringat dagen med tackorna. Får se nu då om de hann ställa till med något elände.......

Bilden från FM ijol. Ganska glada då också. 

Hann en snabbis på vallningsträning till Taklax i lördags. 

Jag hade inte nerver att stanna så länge för den nyfödda kalven som kom på natten hade inte hittat spene innan jag for iväg. Så jag tränade en kort stund och for hem för att hjälpa till, men då jag kom hem stod kalven och drack. Tack och lov. Ibland är det bästa bara att vänta tills kalven hittar själv. Det får man ju avgöra från fall till fall förstås, beroende på väder och vind samt kalven allmäntillstånd. Den här kalven tyckte jag såg pigg ut fast den inte riktigt hittade rätt från början, men bara han fick tiden på sig så löste det sig av sig själv. Det är sånt man lär sig med åren, när man måste hjälpa och när det är bäst att låta bli.

På vallningen tränade vi delning av fårflocken. Det är användbart t.ex om du vill ha in bara en del av fåren för behandling som klippning eller något annat. Jag har inte tränat delning med någon av mina tidigare hundar så det är alldeles nytt för mig. Jag var inte bra.

Men det är ju inget som vi inte kan lära oss om vi tränar 10 minuter om dagen i en vecka. Men det ska ju göras också. Det är som med allt annat. Det räcker inte bara att åka på träning utan man måste öva hemma också. Så upp till bevis. 10 minuter om dagen måste jag väl hitta?

Bilder från träningen:

Den bruna Sune är Yezz tilltänkta valpfader. Supersöta Sune.

Jepp. I lördags började vi med babysim kl. 9.00-9.30 Kul som vanligt, men kallt så sjuttons i omklädningsrummet. Inte roligt att ha en våt liten bebis i ett kallt rum. Och ingen bastu var på. Måste köpa en morgonrock till nästa gång.

Direkt efter simmet körde vi till Pensala på vallningsdag. Mycket nytt folk som kom för att bekanta sig med vallning.

Jag trodde att håret skulle hinna torka under bilresan från Närpes till Pensala, men det gjorde det inte. Brrrr.

På plats fanns 4 border collies och 2 kelpies på kursen. Först var det förevisning av skolade hundar och sedan kurs för de ovana. Huadå. Blir alltid lite sjuk i magen då jag ser helt otränade hundar som ska flytta djur. Alltså nä, ska man börja med vallning så ska man gå på kurs genast då valpen är liten så man inte behöver göra så många egna misstag, tycker jag.

Är imponerad av fårägaren och tränaren som vill hjälpa dessa otränade hundar. Jag skulle inte ha tålamod. 

Jag är så egoistisk och satsar den tid jag har på egen hund istället. 

Efter kursen for jag till syster i Solf som bjöd på grillad älginnerfilé. Inte illa. 

Så Liam fick klä av sig pyjamasen i Näsby och på den igen i Solf. En dag på resande fot.

Inga foton tog jag denna dag.

Imorgon måste jag vara med och rengöra hos tjurarna. Ser inte fram emot det. Är ju så ovan nu och tjurarna ser plötsligt så stora ut. Längtar tills tjurarnas rastgård ska bli klar, så att det förhoppningsvis blir mycket lättare att stänga ut tjurarna.

Haft en städa kontoret dag idag. Det behövdes verkligen. Två nya mappar fylldes med diverse kopapper. Ännu måste jag gå och läsa av öronmärkena på årets lamm och anmäla dem till registret. Hittade inte något papper på vilka nummer vi har, så nu måste jag läsa av öronen och skriva upp.

Säger gonatt med lite skönt gung.