Vi håller ju som sagt på att göra en rasthage åt tjurarna för att kunna villkoren för ekologisk produktion.

Då vi fick planerna klara så beställde vi betongelement för foderbordskanten och så bokade vi in asfaltgubbar att göra underlaget. 

Betongbolaget som skulle göra elementen åt oss lovade leverans inom 2 veckor, vilket alltså var i slutet av förra månaden. Asfaltgubbarna skulle komma i början av denna månad efter att elementen var på plats.

Så vi började med att ha en grävmaskin att ta bort av den gamla ytan.

Efter det jämnades det upp och mättes ut var elementen skulle placeras. Och så var det bara att vänta. Lite stress var det ju ifall de skulle komma mitt i tröskningen. Men tröskningen kom och gick, september kom och gick och inga element. Vi hade beställt elementen via en lokal firma och vi bad dem för två veckor sedan att höra sig för var elementen dröjde. Vi fick svaret att de hade haft problem med lastbilen som skulle köra upp dem, men i slutet av följande vecka skulle nog elementen komma. Ok, vi väntar en vecka till.

Så kom asfaltkillarna och sa att de kommer på måndag följande vecka. Det går bra, sa vi för elementen ska komma veckan före. Nå det blev torsdag- inga element. Vi ringde den lokala försäljaren och bad dem meddela elementfabriken att på fredag ska elementen vara på plats, annars får de behålla dem. Inget svar.

Så på fredag for Krister till försäljaren och sa att nu sitter jag här tills du har på klart om de kommer idag eller inte alls. 

Nå det visar sig att de inte ens har alla element färdigt gjutna! Men på måndag, då lovar de komma. 

Skit på er- behåll era element, nu kan vi inte vänta längre för asfalten kommer på måndag.

Så en snabb plan B innebär att handla färdiga små betonelement som ska gjutas på plats och betong, låna en betongblandare och börja bygga egna element på plats. Och det ska göras bums om betongen ska hinna torka tills på måndag.

Så vi kallar in både mormor och morfar i tjänst, så får morfar hjälpa på bygget och jag sköta kossorna.

Grus fylldes för grunden.

Och morfar som är 80+ jobbade lika bra som karlar som är 30-40 år yngre än honom! Tänk vad bra att ha en pappa att ta till då det kniper.  

Det blev bygge i traktorlampans sken.  Men det blev klart.

Sen blev det att fylla med grus till grunden.

På måndag kom gubbarna med vägbjörnen och förberedde bottnen.

Och på tisdag gjordes asfalten.

      Klart!

Nu återstår endast grindar och foderbordsgrindar och ett hål i väggen så tjurarna kan komma ut. Spännande!

Sitter vid fel dator igen, så idag kan jag inte ladda upp några foton. Har så himla massa foton att visa, men det kommer väl så småningom. Är lite dumt bara att visa foton flera månader efter att de tagits, men så är det nu bara. Skulle ha en sekreterare. Och jo, räkningarna är färdiga och till största delen levererade.

Den ekologiska planeringen börjar så smått klarna, tror jag. Det är nämligen så att Krister och jag är lika envisa båda två och då vi planerar någon förändring så slår det gnistor ibland. Så han har gjort en plan och jag har gjort en plan och så kristiserar vi varandras planer och kompromissar och ändrar och är arga och upprörda och oense tills vi kommer fram till att vi gör som jag sade från början, bara han tror att det var hans idé.

Så nu planerar vi att bygga ett tak över skrapgången så att korna får mer utrymme under tak för att uppfylla kraven, precis som jag sa från början. Krister sa att det går inte och jag sa att det måste gå. Så om vi flyttar befintliga väggbalkar en meter bakåt, så går det. Då ryms vi in med hjullastaren och skrapa gången. Det var ju det jag sa, det måste gå. Så nu måste jag bara göra en ritning att lämna in för byggnadstillstånd till staden.

OM det blir så här nu, så bibehåller vi samma djurantal som vi har idag, dvs 50 kalvande kor plus slutuppfödning av alla djur. Vi måste bara bygga ut några meter tak och bygga en rasthage åt tjurarna. En annan ändring är att alla djur under 1 år måste gå på bete, även tjurarna. Så alla våra höstfödda tjurar måste på bete den först sommaren. Men det får vi ta itu med så småningom. Nu måste vi hastigt och lustigt få byggnadslov och slänga upp en utbyggnad. Idealet skulle ju vara att få det klart medan djuren ännu är på bete, men nu börjar den brådaste skördetiden och jag sitter bara inne och latar mig, så det blir nog svårt att hinna med allt. Men om vi ändrar om till ekologisk odling 2016 så måste vi uppfylla alla krav första maj. Om det blir en riktig vinter så kommer vi att ha svårt att hinna göra allt klart tills dess.

Jaha, nu börjar de gnys i vagnen. Måste sluta denna gång.

Har många tankar som snurrar i skallen, så jag hittar inte sömnen inatt. Ja Liam han sover så sött han så. Så för hans skull måste jag inte nattvaka, men det är den här ekologiska omläggningen som vänder och vrider sig i min hjärna så jag bli alldeles för utmattad för att sova. 

Gick upp för att surfa lite på nätet för att skingra tankarna och gick in på min blogg för att se om det hänt något där   

Nix, här har jag inte varit på ett tag.

Så det får bli kvadratmetrar hit och liggbås dit och 30 kor eller 60 kor eller kanske 40 kor. Sälja kalvarna vid 6 månader eller föda upp dem till slakt? Tonårssonen kommer upp och tittar vad jag håller på med. Ja för honom är det inget konstigt att vara upp till 2 en måndags natt.

Det är så mycket jag vill som aldrig kommer att bli av. Jag försöker att se utanför min lilla låda, men då jag begränsas så av verkligheten. Kanske det hjälper att skriva av sig lite, eller så inte.

Och så har jag känt mig så annorlunda nu igen. Ibland undrar jag om jag kommer från något alternativt universum. Jag är egentligen innombords en eremit. Jag skulle gärna bo ute i ödemarken utan en annan människa i sikte. Ja, lite som Mowgli. Bara min familj, mina djur och jag. Leva av det naturen har att ge, men ha möjlighet att åka in till civilationen för att handla det nödvändigaste. Alla bilder i media och facebookuppdateringar om nytt nagellack och nya högklackade skor får mig att titta på mina skitiga naglar och uppriktigt undra hur dessa människor får något vettigt uträttat? kommer till att det säkert är jag som spårat ur på något sätt.

Ja, jag tycker faktiskt att det är lite väl tätbefolkat att bo i en by som Norrnäs med ca 300 personer.

Nåja, dagens politiska utveckling ser väl nog till att små byar utarmas allt mer och blir ännu mindre, men det var ju inte min önskan, utan bara mitt personliga behov av mycket utrymme.

Och så var det ju det här jäkla klimatet! Vad är det här för sommar egentligen?

Satt och tittade lite på programmet Hawaii 5-0 ikväll och plötsligt slog det mig att folk ju faktiskt bor där hela tiden liksom. Där i paradiset! Kan ni förstå det? 

Och så får jag påminna mig själv om att många fler faktisk bor i helvetet, på jorden. I krig och elände, fattigdom och utnyttjande.

Jo, jag har det rätt bra här, med mina triviala funderingar om hur många ekologiska kor man får in i en gammal ladugård.

Nu ska jag gå och lägga mig bredvid min underbara lilla sömntuta. Han sover till 9 imorgon, så jag kan ju ännu hoppas på 7 timmars sömn.

Tack för att jag fick dela lite tankar med er. De har ju ingen egentlig betydelse, men så simpel är jag att jag funderar över strunt om nätterna.

PS!

Egentligen har jag paus från bloggandet pga att jag har en massa räkningar som jag borde skriva och skicka ut. Men det har jag inte hunnit med. Och det måste jag ha gjort innan jag tillåter mig själv att hålla på med onödigt bloggande. Men kl 2 på natten kan väl ingen kräva att jag hellre borde skriva räkningar heller?

Så nästa blogginlägg kommer då räkningarna är klara, eller någon annan sömnlös natt. Säger inget datum.  

Igår var vi på vår första skolningsdag för ekologisk produktion. Vi måste alltså gå 5 dagar kurs om eko-produktion plus 2 dagar om eko-husdjursproduktion för att alls kunna få bli eko-odlare.

Vi var 35 st på kursen med mycket varierand bakgrund. Det måste vara svårt att lägga upp en kurs för en så varierande grupp. Nå ,visserligen har väl de sitt fastslagna material som de måste gå igenom och så är det upp till åhöraren hur mycket man tar till sig.

Första dagen behandlade produktionsvillkor, omläggning till eko samt ekoutsäde.

Dagen avslutades med en föreläsning av en ekoodlare från Pedersöre.

Intryck av kursen:

Nåja, mycket var välbekant och så var det ju det här med knasiga regler. Jag är ju inte en sån stor beundrare av lantbruksbyråkrati från början och eko-regler är ju nog ibland riktigt tokiga. Och det är ju så bortkastad tid att börja ifrågasätta regler. Om byråkraterna har sagt att det ska vara på detta viset, så ska det vara så då. Då spelar det ingen roll om det är vettigt eller inte.

Och allt är ju så mycket dyrare inom ekologisk odling. Utsädet är både sämre och dyrare och om man vill söka om undantag för att få använda konventionellt utsäde så kostar det givetsvis att ansöka. Jovisst, stödet till ekologisk odling är högre än till konventionell odling, men vem är det som får pengarna? Den ekologiska bonden är nog mest en mellanhand i pengaflödet. Bonden får stödet, men får genast passa pengarna vidare till ökade kostnader och mindre skördar.

Ooops, nu låter jag negativ igen. Jag som är ekologisk bonde i själ och hjärta. Jaja, men om det blir för invecklat och dyrt?

Nästa kursdag är nästa veckas onsdag, men då har vi amerikafrämmande och jag kommer att åka på släktträff tillsammans med dem till Nykarleby. Så då måste jag gå den kursdagen nästa år istället.

Hälsningar från höstkalvarna.

Skönt att gå ut och prata med kossorna efter en byråkratisk dag på skolbänken.  

Solen skiner idag och dagarna blir längre för varje dag. Mitt humör har också svängt. Deppig och nedstämd som alltid i december. Jag borde ju inte fundera över livet i december, jag vet ju det. Men det är svårt att styra sina tankar och känslor.

Men som sagt, nu går vi mot ljusare tider. Jag har stora förväntningar inför 2015. Kanske en och annan överraskning?

Ekoplanerna ser idag ut som följande:

Vi kommer att ändra om vår djurhållning på så sätt att vi kommer att sälja alla tjurkalvar vid 6-7mån ålder. Istället kommer vi att öka koantalet till 60 kalvande per år. Dvs. 30 vårkalvande och 30 höstkalvande. 

Dräktiga kor utan kalv kommer att få bo där tjurarna bor idag, med den ändringen att vi tar bort alla boxgrindar, öppnar en dörr västerut och bygger en rastgård för dem på utsidan. Kor med kalv får gå på samma ställe som idag plus på utrymmet där sinkorna går idag. Eventuellt måste vi bygga en ny gödselplatta med tak bakom nötse(ladugården).

Det kommer att bli svårt att sälja alla kalvar, men detta är troligen den bästa lösningen i alla fall under övergångstiden medan vi lär oss att odla ekologiskt. Framtiden får utvisa om vi klarar av att odla ekologisk spannmål. Om det visar sig att skördarna blir rimliga och arealen i fortsättningen räcker till, så kan vi i så fall i ett senare skede bygga nytt åt tjurarna enligt ekologiska regler. Det är ju alltid enklare att bygga nytt enligt reglerna än att anpassa gamla hus så att de fungerar i praktiken.

Vi har ändå ett hus där vi kan föda upp 20 kvigor, dels till egen rekrytering, men även så att vi kan fortsätta sälja biffkött direkt till konsumenterna.

Detta delbeslut innebär nu att jag måste få lite fart på årets semineringar. Motivationen har som  ni märkt inte varit på topp de senaste veckorna och funderingarna har gått fram och tillbaka så semineringarna och betäckningarna har gått lite på halv maskin. Men nu blir det att köra hårt under januari. Endast en kviga av fem har jag seminerat och de fem kvigorna som skulle få en egen tjur står fortfarande ensamma. Men på onsdag då vi rengör igen så ska Aminoff få komma på besök. 

Skönt att äntligen ha fått ordning på tankarna. Ännu är det praktiska arbetet ogjort, men vi har i alla fall en plan.....

ja, som ni märker är min hjärna ganska enkelspårig för tillfället.

Ekologisk odling.

Vad skulle det innebära för oss?

Ja första och största problemet är ju hur vi ska ordna det med djuren.

Enligt kraven för ekologisk odling så ska alla djur antingen ha tillgång till bete över sommaren eller rasthage året om. Även tjurar

Jaha, jaha.

Att bygga rasthagar åt tjurarna innebär ju en investering. Problemet för oss är ju utrymmesbrist runt ladugården.

Reglerna säger att varje djur ska ha tillgång till 1m2 yta/100kg inomhus plus 0,75m2/100kg utomhus.

problemet där är ju att vi har så hiskelit tunga tjurar. 

Om en tjur väger 1000kg så ska han alltså ha 10m2 inne plus 7,5m2 i rastgård. Totalt nästan 20m2, som en etta i stan alltså per tjur.

Det är de stora tjurarna som blir problemet för oss. De små tjurarna ryms bra i utrymmet vi har idag, men då utrymmesbehovet blir så stort vartefter de växer.

Alternativ 2 för tjurarna är att sätta alla tjurar på bete under sommaren. Också möjligt, men då vill jag ha dem i hagen närmast hem, så att jag kan ha uppsikt över dem hela tiden. Ingen vill väl möta en flock 1000kg tjurar på språng i byn?

Största problemet med att ha tjurarna på bete är tillväxten. Inomhus kan vi styra vilken foderstat tjurarna får för att maximera deras tillväxt. På bete kan vi inte styra utfodringen på samma sätt. Och visst kan bete ge ett bra foder under början av säsongen, men gräset blir ju svagare vartefter sommaren går. Hur stor tillväxtnedgång har vi råd med?

Alternativ 3 för tjurarna är att sälja dem till slakteriets förmedling vid 6 månaders ålder och låta en annan gård föda upp dem till slakt. Alternativt sälja dem till slakteriernas egna avelstjursuppfödningsstall.

Det skulle innebära byte av slakteri för vår del.

Den stora nackdelen här är att allt mitt mångåriga avelsarbete skulle gå förlorat. Inte så roligt.

Fördelen är ju att vi slipper arbetet med de stora tjurarna och eftersom ekologisk växtodling skulle innebära att vi i stort sett upphör med spannmålsodlingen så skulle vi klara oss bättre med att odla endast gräs. Som räcker åt korna.

Helst skulle jag se en kombination av alternativ 1 och 2. Både rasthage och bete även åt tjurarna. Men det är ju både det dyraste och arbetsdrygaste alternativet. Det skulle gälla att hålla huvudet kallt nu och inte romantisera så mycket.

Idag ska vi ta en ekonomisk genomgång. Det ser dyster ut då man tittar i bakspegeln. Vår lön har minska med 30% de senaste 3 åren. Om en del av stöden inte blir utbetalade i höst, som de hotar med, så får vi förbereda oss på ett nollresultat 2015. En förändring av något slag är oundvikligt, men vilken?

Lämnar er idag med ett foto från hästhagen idag på morgonen.

Goda vänner.  

Jag fick lite intern kritik här över att jag skriver så långa romaner som ingen orkar läsa. 

Och det är väl säkert sant, men allt kan man inte skriva kort om. Jag borde ju skriva oftare och kortare, men till det finns inte tid, tyvärr. Så så här är min blogg, hoppas det går i alla fall.

Egentligen borde jag ha skrivit alla dagar nu för mina tankar om övergång till ekologisk odling har ändrat från dag till dag och nu är jag tillbaka till ruta 1.

Om vi endast hade växtodling, så skulle det vara enklare, men de här jäkla djuren. Hur ska vi ha det med dem? Det finns så många alternativ och mitt huvud sprängs snart av att fundera över för- och nackdelar över de olika alternativen.

Och så är jag så himla trött! Och jag har blivit gammal. Håret börjar bli grått, synen har försämrats, och konditionen är usel.

Egentligen skulle jag vilja bli eremit någonstans långt bort. Hugga lite ved till husbehov och fiska min middag. Annars sitta i min gungstol framför brasan omringad av katter och hundar. Ahhhhh......

Kanske det är lösningen?