Direktlänk till inlägg 17 december 2012
Ni kommer väl ihåg skinkan som jag satte på torkning hösten 2011? Nu är den äntligen färdig.
Ja, jag måste medge att jag tvivlat många gånger på att detta projekt ska lyckas, men tro det eller ej, efter drygt ett års väntan har vi nu provsmakat och förundrat oss att man faktiskt kan äta en gammal skinka som bara förvarats i kylen.
Så här såg skinkan ut då jag tog fram den. Skarp och torr.
Efter att svålen , ytan och benet putsats bort såg den ut så här:
Skivad ser den ut så här:
Av den ursprungliga vikten på 11kg skinka, blev det kvar ca 2,5kg färdigt skivat. Ja, jag kanske tog bort lite väl mycket, men jag ville verkligen vara på den säkra sidan så att vi inte skulle äta något som inte var bra.
Jag fick ensam provsmaka igår, för att se om jag skulle bli sjuk, men skinkan smakade bra och ingen har blivit sjuk :)
Jag vacumpackade skivorna i 150gr förpackningar och tänker nu frysa ner dem eller ge bort dem som julklappar.
Ett litet experiment utsatte jag familjen för: de fick alla varsin tallrik med en bit av min lufttorkade skinka och en bit äkta Parmaskinka från Italien.
De fick inte veta vilken som var vilken. Skinkan med pinnen i är min. Skinkan lindades runt en bit honungsmelon.
De kunde alla konstatera att utseende, konsistens och smak var nästan identiska. Parmaskinkan var aningen saltare, men båda kunde barnen gott leva utan. Ingen höjdare i deras smak alltså
Nu måste jag alltså hitta på recept som gör att den lufttorkade skinkan kommer till sin rätt så att de lär sig uppskatta denna delikatess.
Jag borde ju förstås också ha någon sakkunnig att smaka på min skinka för att höra någon annans åsikt.
Blir det någon fortsättning då, kanske ni undrar?
Nåja, inte av årets grisar i alla fall. De är ju redan i frysen, men kanske nästa år om vi inte är utleda på lufttorkad skinka efter att ha ätit upp 2,5kg.
Att börja tillverka för försäljning verkar orealistiskt. Kraven som ställs på produktionen är för höga för att jag skulle orka börja bråka för min lilla produktion. Men kanske någon annan vågar försöka, för det är ju egentligen inte så svårt att göra, det bara tar så otroligt lång tid.
Hoppas att jag inspirerat någon att våga torka eget kött. Det går ju också att torka mindre köttbitar, även av nötkött, då blir ju torkningstiden kortare. Information om torkning finns på nätet.
Grymt, sa grisen, om julen.
Ja, lyckliga grisar blir det garanterat nästa år, lufttorkad skinka är mera tveksamt, men ett lärorikt och intressant projekt har detta varit.
...och sjukt ben. Många minusgrader ute. Dagen kunde ha börjat bättre Jag är dessutom utan bil. Jag lånade ut volvon åt ungarna, i fredags kväll, som skulle på bowling. Får ett ljudmeddelande med konstiga ljud från motorn. Vi åker upp och tit...
Jag läser i tidigare inlägg om Jascha som föddes i november 2022, f. VB Chaplin, mor Dietrisch efter svenska Hirscht och pappa Orvar. Jascha finns här än och väntar sin första kalv 4.4.25. Det började lite som mor sin. Hon seminerades första ...
Oj, nu är det svårt att komma igång igen då det gått nästan ett år sedan förra uppdateringen. Idag är det snöstorm och ganska passande datordag. Förra året var ganska jobbigt ur hälsosynpunkt. Jag är ju annars en grundfrisk människa, inget ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 | 11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
|||
31 |
|||||||||
|