Kära tomten,  

jag har försökt vara snäll i år.

Jag vänder mig nu till dig, eftersom mina tidigare påtryckningar till vår stad inte gett något resultat.

Jag önskar att du ser över trafiksäkerheten vid Västra Närpes skola. 

Eftersom fyra byar numera delar på en skola har det inneburit en massiv trafikökning längs vår lilla byväg. I skolan går nu drygt 100 elever. Till detta ska ytterligare räknas en rätt så stor personalstyrka med lärare, skolgångsbiträden, eftis och morrispersonal, lokalvårdare, vaktmästare och kökspersonal.

Skolans parkering används dessutom som påstigningsplats för elever som ska vidare till andra skolor.

Eleverna i skolan är ofta ute och går längs vår smala byväg. Under gymnastiktimmarna och för olika utflykter. Dessutom promenerar en del elever dagligen till och från skolan.

Tyvärr, så blir de flesta skjutsade med bil till skolan även om de har rätt så kort skolväg. Detta är förstås en direkt följd av den farliga skolvägen. Men det innnebär ju samtidigt en ökad mängd fordon i trafiken. Det kan ju inte vara bra varken för miljön, säkerheten eller plånboken.

Vägen är inte anpassad för att rymma både motorfordon och fotgängare. Om två bilar möts så tvingas fotgängarna hoppa i diket. 

Det faktum att vägen dessutom är krokig och kuperad gör att fordonen inte alltid hinner stanna i tid. Fartbegränsningen är 50km/h, men var och en kan ju tänka sig hur väl det följs. 

Många gånger har det varit nära ögat situationer. Många gånger har jag dragit efter andran, tex då långtradare och bussar kommer dundrande över backen och får möte samtidigt som små barn cyklar eller går längs vägen. Barnen är ju bara 5-6 år då de börjar förskolan och ska ut i trafiken. Måste det till dödsfall innan någon reagerar? Hur mycket är ett barns liv värt?

Det ironiska är ju att de övriga skolorna inom stadens område har en helt annan trafikplanering. T.ex vid Stenbackens skola finns gång och cykelväg, upphöjda övergångar och tydliga skyltar.

Vid Västra Närpes finns en liten varningsskylt. Är det skillnad på värdet av barns liv beroende på var man är bosatt?

Förlåt mitt långa brev tomten, jag är bara så frustrerad. Jag vet inte längre vem jag ska vända mig till, så mitt sista hopp går till dig. 

God Jul tomten!

PS. Jag vet att jag är lite sent ute detta år, men ifall du hinner till nästa jul så går det lika bra. 

Mvh. Orolig Mamma