Alla inlägg under mars 2012

Av Cindi Groop - 31 mars 2012 09:18

Det gick som jag trodde; jag har spenderat hela kvällen och halva natten i förlossningssalen.

Eftersom väderprognosen visade vinter, så beslöt jag att ta in tackorna och de nya lammen till stallet där det i alla fall är plusgrader. Dessutom är det lättare att övervaka lammningar där med lampor och rinnande vatten att tillgå.

Två lamm till kom i natt och allt gick jättebra, två pigga bagglamm.

Med kossorna var det tyvärr inte lika muntert. Min älskade Hirscht av Frönshult som var seminerad med den fina tjuren Prostock Hickory började äntligen kalva igår. Hon hade beräknad tid till 21.3, men hennes juver har varit litet och hon har inte alls sett kalvningsfärdig ut, men igår fylldes juvret upp och kalvningen påbörjades.

Jag kände efter för att veta att kalven låg rätt och det verkade jättebra, men kalvningen drog ut på tiden.

Då klövarna var ute så satte jag remmar på för att hjälpa till och dra. Men då jag drog hände ingenting.

Jag ringde då in efter draghjälp av husse och vi hjälptes åt med att dra ut kalven.

Men det tog för lång tid och den fina tjurkalven var död innan vi fick ut honom. Usch och fy och blä.

Jag som hade planerat att han skulle bli min nya avelstjur. Dit for det   


Så här med facit i hand så inser jag ju att jag borde ha ringt efter veterinären redan förra veckan, då hon var fullgången, och bett honom sätta igång förlossningen. Men hon såg inte färdig ut, så jag vågade inte. Ja,ja, dyra misstag sånt här.


 Prostock Hickory


Till saken hör att jag endast har 6 semindoser av Hickory. 5 av dem har jag använt, men endast Hirscht har blivit dräktig med honom, och så dör hennes kalv. Nu har jag alltså bara 1 dos kvar. Jag sparar den till Hirscht och hoppas på bättre lycka nästa gång.

Av Cindi Groop - 30 mars 2012 14:07

Ja ju mer som händer i verkliga livet, desto mindre händer det på bloggen.

Denna vecka har varit synnerligen fullbokad av diverse olika aktiviteter. Och många kilometer i bilen har också avverkats.

Jag har nu mycket att skriva om, men klockan tickar och djuren väntar så det får bli en snabb uppdatering och så hoppas jag att jag hinner sitta en stund vid datorn ikväll istället.

Jag måste i alla fall börja i slutet d.v.s med en bild på dagens nykomlingar.

   

Dessa två låg under höhäcken där ute idag på morgonen. De är alltså födda utomhus inatt och de verkar klara sig bra. Mamman sköter om dem utomordentligt och de verkar pigga och nöjda. Jag bar in dem i iglon så att de inte skulle bli nersnöade idag, men de var nog ute igen då jag kom nästa gång. Troligen bygger jag en liten box åt dem till natten så att de säkert hålls under tak nu då det ska bli kallare.


Sonen håller till vid skären nu alla dagar. Det har bildats en öppen ränna i isen utanför vår stuga och han har varit varje dag med mormor och morfar ner för att vittja näten. Hittills bara mört och braxen, men vi hoppas förstås på sik och abborre. Oj, vad han har längtat till fiskesäsongen.


Själv känner jag livsglädjen återvända efter den kalla mörka vintern. Efter vårdagjämning blir livet mycket roligare och lättare. Konstigt hur mörkret kan påverka en så otroligt mycket. Nu hoppas jag på en lång och varm sommar.


En trevlig helg önskar jag åt er läsare och jag ska försöka få in mera inlägg i helgen, men jag lovar inget. Jag har tre kossor instängda som kan kalva när som helst och ytterligare två tackor ser också helt mogna ut, så det kan hända att jag tillbringar helgen i nötse.


Vi hörs.

Av Cindi Groop - 21 mars 2012 11:51

Vi håller nu på och tar fram en logo till gården. Logon ska dels synas på en skylt på gården, men också användas ifall vi vill annonsera eller på annat sätt synas.

Då vi var på dikodagarna i Ikalis, så satt vi bredvid en kvinna från Jyväskylä som målar jättefina tavlor av kor. Vi hade sett hennes tavlor redan på höstens resa till Elmia-mässan och nu råkade vi hamna bredvid varandra vid middagsbordet. Jag hörde mig för lite om hon kunde tänka sig att göra en gårdsskylt åt oss och det ville hon gärna. Hon fick min e-postadress och sedan dess har vi planerat skyltens storlek och utseende. Vi börjar nu ha planerna ganska klara och jag hoppas få skylten innan sommaren. Så här ser vår nya logo ut i alla fall. Tjuren är vår bästa tjur, Räfbackens Sickan, som så tragiskt gick bort förra våren.


 

Av Cindi Groop - 20 mars 2012 12:18

Måndagen var en stressig dag. Som vanligt hörde rengöring av stallarna till dagsprogrammet, men dessutom väntade på slaktbilen som lovat komma vid 11.30 tiden. De tre korna och kvigan som skulle till slakt måste tas in i en box för att lastningen skulle gå så smidigt som möjligt. Att avskilja bara några djur från en hel flock fungerar ganska bra faktiskt. Vi har grindar som vi relativt enkelt kan bilda mindre utrymmen av, så att en parerar grinden och en går bland djuren och urskiljer det djur som ska tas in. Till detta arbete använder jag inte mina vallhundar, eftersom det är väldigt svårt för dem att driva ett enskilt djur genom en hel flock. Korna blev lite stressade, men lugnade sig snabbt då de serverades gott ensilage på foderbordet.

Slaktbilen kom bara 30min efter utsatt tid och djuren lastades utan komplikationer. Det går inte att tvinga på ett djur som väger mellan 800 och 1000kg utan smidigast går det om djuren själva inser att det bara finns en väg att gå. Om man ger dem tid att lukta lite på den främmande bilen, så brukar de ganska snabbt finna sig och gå in.

Bara man får den första att gå på så följer vanligen de andra med av bara farten. Det är en av fördelarna av att jobba med flockdjur.

Jag skrev ju tidigare att jag var lite tveksam till mitt val av slaktkor och det slutade med att Ragnhild får gå kvar ett år till. Senaste gången hon kalvade fick hon ju komplikationer i form av ett slidframfall och rekommendationen är att man borde slakta bort sådana djur, men jag gav henne en chans till i alla fall. Vi får se då vid nästa kalvning om jag gjorde ett rätt val eller inte.


Efter lastningen tog vi lunch för att senare forsätta med rengöringen av stallarna och väga ettårsvikten på ungdjuren som föddes förra våren. Vi hann bara väga tjurarna eftersom husse skulle på ett möte på kvällen, men kvigorna kan vi väga nästa vecka, så det är ingen fara fast vi inte hann med dem igår.

Faba har körning nästa vecka, så därför ville jag ha in vikterna på tjurarna som vi försöker sälja som avelstjurar detta år. Fabas körning innebär alltså att de jämför alla inkommna resultat från alla gårdar och räknar ut ett avelsvärde för de vägda djuren. Före ettårsvägningen har jag bara ett förväntat avelsvärde på tjurarna, baserat på föräldrarnas avelsvärden. Men efter ettårsvägningen får djuret ett eget värde där även djurets egen tillväxt är med.


Vikterna kan jag själv föra in till datacentralen, där de räknas om och jag får tillbaka en korrigerad vikt som är jämförbar med andra gårdars resultat.

Tex. så vägde tjuren Räfbackens Xylitol igår 657kg. Efter omräkning i cenraldatorn fick jag tillbaka att hans korrigerade ettårsvikt är 679kg. Man har alltså en tidsperiod före och efter ettårsdagen då man kan väga dem och så räknas det ut vad han troligen väger vid exakt ett års ålder.

Jag hade gärna velat infoga en bild från vägningen, men vi hade mer än händerna fulla och ingen tillgänglig fotograf, så det får bli vid något senare tillfälle då dottern är hemma då vi väger.


Slaktresultatet från slakteriet får vi tillgång till via internet inom 15min efter att djuren slaktats . Slakteriet har en sida där vi kan logga in för att få tillgång till våra egna uppgifter. Vi ser alltså uppgiter om djurets vikt,köttklass,fettklass, ålder och dagstillväxt direkt i datorn. Lite besviken var jag på tjurarnas tillväxt denna gång. Medeltillväxten blev bara 732g/dag då medeltalet på hela året ifjol låg på 860g/dag. Dessutom tyckte jag att den ena tjuren såg så köttig och fin ut. Jag förväntade mig att han skulle hamna i E-klass, men han klarade bara U-klass. Köttigheten delas alltså in enligt hur välmusklade djuren är enligt EUROP-klassificering. E-klass är alltså bäst och P-klass är sämst. Köttpriset påverkas i hög grad av i vilken klass djuret hamnar i. 


Nu märker jag att det blir en hel roman idag. Avslutar med en bild av Räfbackens Ulrik. Han med det skadade hornet. Fortfarande singel.

Han står nu ensam i sin box, bråkstakarna for på slaktbilen går.

 

Av Cindi Groop - 16 mars 2012 06:30

Förra fredagen tänkte jag överraska Husse och resten av familjen med en familjekväll i Vasa. Jag planerade att vi skulle äta gott på mexikanska restaurangen Amarillo och sedan gå på bio. Husse och jag var senast på bio 1999!


Eftersom både husse och sonen tycker om krigsfilmer, så planerade jag att ta med dem på den nya filmen om slaget vid Näsilinna som ett flertal skådespelare från vår kommun är med i.

Kruxet var bara att jag glömt bort vad filmen hette och blandat ihop den med en annan finsk film som som har premiär bara någon vecka före Näsilinna filmen.

Alltså HÄRMÄ. Den filmen är helt finsk och handlat om ett gäng österbottninska bönder som slåss med kniv och super och svär. Inte så lyckat alltså.

Eftersom jag måste berätta mina planer på förhand (korna måste ju skötas tidigare om vi ska hinna till stan i tid), så gick Husse in och tittade på trailern till filmen som jag så ivrigt ville bjuda dem på. Besvikelsen blev stor då jag insåg mitt misstag! Näsilinnafilmen har premiär först i slutet på denna månad.

Nåja, vi hämtade oss fort och under rådslag bestämde vi oss för att se Mission Impossible istället.

Maten var god och filmen passligt spännande och huvudsaken var ju att vi fick en fin kväll tillsammans.


 

Av Cindi Groop - 15 mars 2012 06:00

Orvar har nu fått flytta in från korna igen. Tyvärr har han fått jobba ända till slutet. Det innebär att jag har höstens sista beräknade kalvning 27.12 Det är en månad senare än jag hoppades på. Dessutom är jag ju inte säker på att de senast betäckta har blivit dräktiga heller. Victora blev betäckt för femte gången 2.3 och kvigan Ullan för fjärde gången 3.3 Dessutom blev gamla trotjänaren Jenny överaskande brunstig igen 10.3 Jenny var den första renrasiga simmental-kon jag köpte. Hon är 12 år och har gått som klockan alla år och dessutom gett tvillingar, som hon skött om bra, tre gånger. Om de inte blev dräktiga nu får de flytta till sommargruppen.

Orvar var nog ganska nöjd att få flytta in igen. Han sov ett halvt dygn första dagen. Han har gjort ett bra jobb. Jag är stolt över honom, med tanke på hur sjuk han varit hela hösten. I månadsskiftet mars-april väntar vi hans första avkomma. Det är så spännande.

 


Hönsen har börjat gå ut om dagarna nu igen då termometern visar plusgrader. En tupp har vi sålt, men det finns ännu en extra tupp som fortfarande är till salu eller som bytes till en brahmahöna eller någon annan vacker ras.

Jag har fått ett ägg till, som jag varsamt bar in och satte ifrån mig bredvid datorn. Då kom min söta lilla katt och puffade mitt dyrbara ägg i golvet    

Jag misstänker att hönorna nog värper varje dag, men att någon av dem, eller allihop, hackar sönder dem genast. Jag har ett boägg i deras värprede, men de värper inte där, utan äggen kan ligga var som helst på golvet. Tips mottages med tacksamhet. Hönskalk har de fri tillgång till. 

   

Det som oroar mig en aning är att jag vid ett flertal tillfällen sett havsörnen sakta cirkla över gården. Han håller till över fårhagen. Kan han månne instinktivt veta om att det snart är lammningstider? Det är majestetiska djur de där havsörnarna då man får se dem på nära håll. Men om han tar mina lamm, så blir det nog stekt havsörn till påskbordet.   

Jag tror inte han har sett mina hönor ännu. Annars är de nog ett lätt byte för honom, där de långsamt spatserar på den ännu vita gårdsplanen.


Denna vecka är annars konsulenternas vecka. Igår var Österbottens svenska lantbrukssällskaps ekonomirådgivare på besök. Vi är med i ett bokföringsprojekt, där vi antecknar våra arbetstimmar, inkomster, utgifter och inventerar vad som finns i lager. Vi jämförs sedan med andra gårdar runt om i Finland. Det är ett intressant projekt och man får sen resultat varje år med jämförelser hur man ligger till med tanke på lönsamhet, skuldsättning, arbetsbörda och euro/arbetstimme. Det är inte alltid så upplyftande att se sin timpeng, men så har jag ju världens bästa jobb i stället. Man kan ju inte få allt här i världen.


Idag kommer slakteriets nötrådgivare och en forskare från MTT (Lantbrukets forskningscentral) för att diskutera utfodring med oss. Det är alltid intressant att få höra vad de tycker om vår utfodringsstrategi och om de kommer med några användbara tips. Forskaren har jag hört några gånger på föreläsningar och hon verkar mycket kunnig på sitt område. Hoppas alltså på en givande dag.


Av Cindi Groop - 14 mars 2012 11:47

Skinkan som den 26.11.2011 vägde 1150g har nu minskat 20% i vikt till knappt 8900g.

Nu är det dags att ta ut den ur kylrummet och väcka mjölksyrabakterierna med en värmechock. Skinkan ska vara ett dygn i 20-28 grader för att enzymerna ska börja jobba i köttbiten.

Jag har haft problem med att hålla luftfuktigheten på rekommenderade 70-80%. Jag har haft en hink med vatten stående under skinkan och en våt handuk har hängt en bit över den, men luftfuktigheten har ändå hållits på ca 60%. Hur detta påverkar slutresultatet återstår att se.

Efter chockbehandlingen ska temperaturen hållas lite högre än tidigare +5. Under mognadsfasen skall temperaturen ligga på +11 grader. Köttbiten ska chockas en gång i veckan genom att ta upp den i rumstemperatur under 4-6h.

När skinkan lättat ytterligare 10% i vikt ska man försegla öppna köttytor med en smet av ister, mjöl och bakteriehämmande kryddor.

Mognadsfasen räcker 6-8 månader.

 


Det ska bli intressant att få smaka där runt nästa jul. Den luktar i alla fall inte illa ännu.

Mat
Av Cindi Groop - 13 mars 2012 14:37

Jag har funderat på en del saker på sistone. Därför har jag inte kunnat skriva så mycket. Man måste ju ibland fundera över man man egentligen tycker om saker och ting innan man uttalar något som man kanske senare ångrar.


Jag har varit på en del energikrävande möten. Det första var ett möte mellan EPV vindkraft och en grupp markägare. Vi försökte få dem att gå med på att behandla alla markägare, som berörs av den planerade vindkraftsparken, på ett rättvist sätt. De kom till Norrnäs och höll mötet på svenska, som vi hade krävt. Men om de tog våra krav på allvar vet jag inte. Man känner sig nog liten i samtal med stora industripampar. Lite som Davids kamp mot Goliat. Men David vann ju, så litet hopp har vi.


Det andra mötet var mellan styrelserna för Norrnäs samfällighet och vattendelägarlag. Vi tog på senaste års stämmor beslut om att de båda föreningarna skall slås ihop till en, och nu var det dags att diskutera ett förslag till gemensamma stadgar. Det mötet gick väl sådär, kan jag säga. Vi fick alla göra kompromisser, men jag är säker på att diskussionen inte är färdig än. Hur vi ska få någon att ställa upp som styrelsemedlemmar i det nya delägarlaget vet jag inte. Själv är jag så trött på skiten så jag skulle gärna stiga åt sidan och glömma alltihop. Det är egentligen inga farliga saker, men debattklimatet har under många år varit onödigt aggressivt. Vem vill ta sådan skit om man inte behöver?


Det tredje mötet under samma vecka var styrelsemöte för  Österbottens svenska producenters lokalavdelning i västra Närpes. Även där har det varit lite turbulent den senaste tiden, men jag tror det kommer att bli bra där efter årets vårmöte. Hoppas jag i alla fall. 


I söndags hade så Vasa läns vallhundsförening sitt årsmöte. Årsmötet gick faktiskt riktigt bra, men föreningen har fått en del kritik från en del hundägare. Saken diskuterades och vi gick vidare.

Men hjärnan har släpat efter hela veckan. Det blev lite för mycket olika intryck och problemlösningar på en gång. Ett tag ville jag lägga av med allt mitt engagemang, men efter en tids vila nu tror jag nog jag orkar kämpa vidare igen.


Men om någon känner sig manad att ta min plats i någon av dessa föreningar, så skulle jag bli väldigt glad. Det går inte att vara inblandad överallt heller, då hinner man inte göra något ordentligt. Det är ju inte bara det att man måste springa på en massa möten, tyvärr tar man ju funderingarna hem med sig och funderar över alla möjliga problemlösningar hemma också, då man kanske hellre borde fokusera på jobbet och familjen.


Som sagt, lite sliten, men ännu vid medvetande.   

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15 16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30 31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards