Inlägg publicerade under kategorin Grisarna

Av Cindi Groop - 24 augusti 2014 06:00

Grisar även så.


Vissa tycker om att relaxa i poolen,

 

Medan andra helst bäddar ner sig i något varmt och mjukt.

 

Trevlig söndag önskar jag och alla djuren på Räfback.

ANNONS
Av Cindi Groop - 31 juli 2014 21:26

Länge sen jag visat grisarna nu.


De växer och frodas. Riktigt trevligt gäng måste jag säga. Tack och lov har de en egen "pool" där de kan riktigt grisa ner sig då dagarna blir för varma.


     

Börjar inte vara mycket kvar av hagens naturliga vegetation, men de får videkvistar varje dag som de kan röja runt med.

En del har jag sålt, men ännu finns det kvar om någon vill ha kött från glada grisar.


Jag fick förövrigt tillbaka min telefon från service förra veckan. En ny igen. 12€ i frakt var allt jag betalade. Tacka vet jag garantier. Nu ska jag investera i ett skydd av något slag, ifall jag fäller den i golvet igen.


Imorgon ska vi ägna dagen åt att köpa skolkläder åt sonen. Ja, snart börjar skolan igen. Hujedamig.


Ynka 6 mm regn fick vi senaste dygn då vi var lovade 20mm. Torrt, torrare, torrast. Blir nog att börja skörda andra skördens gräs nästa vecka, innan allt torkar bort. Helsädsensilaget är klart.


Länge sen jag skrivit om mina kossor nu. Snart kommer nog en längre utläggning, men jag måste fotografera lite först. Jag skrev tidigare ett långt inlägg om vårens kalvningar, men det försvann ut i cyberrymden just som jag skulle spara. Så jag tappade lite lusten.

Det här bloggprogrammet har inget ordbehandlingsprogram, så det är ganska styvt att använda. Då jag sparar det jag skriver så åker det antingen direkt ut på webben eller så kan jag spara ett utkast, men då måste jag gå tillbaka och öppna igen om jag vill fortsätta skriva. Jag störs annars lätt av stavfel i texter, men här har jag fått ge avkall på det, för om jag väntar för länge eller försöker radera viss text så finns risken att hela texten försvinner. Så hoppas ni har överseende med mina många stavfel. Jag brukar läsa igenom texten en gång innan jag publicerar den, men ögat missar nog tyvärr både det ena och det andra.


Vi tänkte åka till skären och simma ikväll igen, men ännu har inte min kära make kommit hem. Han är ute och slår dikesrenar med slykrossen. Tydligen är det roligt.


Sitter alltså vid datorn då jag kunde varit här:

 

         

Nå nu kommer han, vi ses.

ANNONS
Av Cindi Groop - 29 juni 2014 06:00

Igår då vi körde ner för en stunds bastubadande på skären så ser vi plötsligt då mamma grävling springer över landsvägen i södra byn. Efter henne kommer två små grävlingsbebisar. Å huadå så söta! Jag har aldrig förr sett grävlingsungar. Vilken naturupplevelse mitt i allt.


Jag kunde inte ta något foto för min telefon var full. Jäkla minneskort som är så litet.

På telefonen fanns istället denna film:


  Visserligen roligt detta också, men en grävlingsbebis på bild skulle ju nog varit häftigt.

Ni får tro mig på orden bara.

Nu har jag tömt minneskortet så nu får jag med dem på bild om jag får se dem igen. Yeah, right.

Av Cindi Groop - 5 juni 2014 23:22

Idag var dgaen då jag skulle klippa de sista tackorna. Men som vanligt kom det några  omständigheter i vägen. Jag måste stängsla av kvigornas bete på mitten för de traskar/springer ännu runt och runt. Fast tungan hänger utanför av utmattning så förstår de inte att stå stilla.

Årets lärdom:  Släpp kvigor först på litet område tills de lärt sig vad det innebär att vara på bete.


En tacka klippt idag och en lite putsad som jag hade klippt dåligt förr. Två kvar. Imorgon planerar vi att föra ut tackorna och lammen på bete i skärgården. Så då ska de vara klippta. Så nu borde jag gå och lägga mig så att jag orkar stiga upp och börja på någon gång imorgon. Tydligen något kol i saxen ??? som är slut och måste bytas. Räcker 50€ till? Den går en stund om man slår den hårt i sidan med en stor skruvmejsel. Men mina nerver håller inte för sån skit. Jag tar gamla hederliga hushållssaxen. Långsamt, men fungerar i alla väder.


10 glada grisar har flyttat hit denna vecka. Finns att beställa griskött till hösten. Kilopris ca 6€. Dyrare än industrigris, men ack, så mycket bättre. Både för grisen och för gommen.


Slåtterkrossen är kopplad till traktorn, så imorgon slås årets första gräs. Lite tidigare än vanligt.


Nu är det tomt i hjärnan. Dags att inta sängläge.


Idag har vi delat upp skärifarandet. Krister sover på skären och jag är hemma och håller koll på att allt fungerar. Blir väl min tur så småningom hoppas jag. Lite synd att inte kunna ta ledigt tillsammans, men men, så tycks det vara.


   

Bifogar bilder från då vi var och gödslade åkrarna i slutet av april. Då hade vi sällskap av 5 fjolårs älgkalvar som sprang med oss på åkern. Tyvärr blir det inte så tydliga bilder med telefonkameran, men om du tittar riktigt noga så kanske du kan se två av dem. 

Av Cindi Groop - 5 november 2012 12:31

Humöret är lite bättre idag. Jag blir alltid lite nedstämd då det är slakt på gång, men då det är över så känns det bra igen. Nu ser jag fram emot smaskigt lammkött. Grisköttet hade betydligt mindre fett på sig i år. Kropparna var 50kg! lättare i medeltal än förra året. En liten besvikelse måste jag säga. Kanske berodde det på att vi fick en annan ras i år, kanske inverkade även det kalla vädret i sommar, kanske var de lite yngre detta år. Nästa år ska vi i alla fall vara tidigare ute med kultingköpet och även försöka få tag på korsningsgrisar. Jag har inte hört så många kommentarer av folk som köpt griskött av oss än, men av de som sagt något har vissa varit nöjda medan andra saknat det fina fläsket. Jag saknar nog också fläsket. Vill absolut inte behöva vara tvungen att sätta smör i pannan då man steker fläsk.


Veterinären var just på besök. Vi har två kor som gått över tiden. Kalvarna låg rätt, och så fick kossorna en liten injektion. Förhoppningsvis får jag snart gå och ta emot lite kalvar. Vi diskuterade lite utfodring och vi kom fram till att vi alltid ska ha en låda med slickstensmineraler åt digivande kor, så att de säkert får alla mineraler som behövs för att få en fin och välväxande kalv. Annars får de bara mineraler på foderbordet i samband med kraftfodergivan, men vi är ju inte 100% säkra att all får i sig tillräckligt av mineralerna. Förhoppningsvis löser det sig med en minerallåda.


På matrasten fick jag också snabbt rafsa ihop en insändare till den lokala tidningen och svara på en fråga som kommit om etableringen av vindkraftverk i vår kommun. Jag skrev den på ca 15min, utan att tänka desto mera, men den ska kontrollläsas av de andra i arbetsgruppen och sedan snabbt in till redaktionen så att den hinner med morgondagens tidning. Ibland är det mycket som ska gå i kors i hjärnan; kalvningar, utfodringar och vindkraftverk allting hullerombuller.


En glädjenyhet är dock att jag igår bokade båt, hotell och biljetter till Stockholm Horse Show i slutet av månaden. Jag har velat åka många gånger, men alltid har det varit något som satt käppar i hjulen. Men i år ska det verkligen ske. Jag får fara med min kära dotter. Vi ska ha så kul   


Vi fick en påse abborrar igår som jag nu ska filéa. Skynda, skynda innan kalvarna kommer.


Är anmälda till en kurs i Jakobstad imorgon, men det tyder nog på att jag måste stanna hemma med kossorna, på onsdagkväll är det byaplanering i lokalen, på torsdag är det lammstyckning på dagen och möte med stadens representanter på kvällen, fredagen är tom i kalendern hittills, men på lördag kommer hästskoaren och sätter på vinterskorna.


Tackorna fick gå ut på bete en sväng idag, men jag hämtar nog hem dem till kvällen. Passlig motion både åt dem och hunden :)


Trevlig fortsättning på måndagen, kära läsare!


Av Cindi Groop - 25 oktober 2012 14:05

Ja klockan är redan så mycket att jag borde gå och mata kossorna, men ett litet inlägg hinner jag väl med :)


Grisarna for till slakt igår. Vi lastade först dem i vår egen lastbil i väntan på slakteriets bil. Det gick väldigt smidigt faktiskt. Bilen har en speciell lastbrygga  för grisar, som man kan fälla upp väggar på så att de inte smiter ut. Grisar är ju väldigt nyfikna djur, så de tänkte nästan inte vänta tills vi hade ställt till färdigt, utan de stod i kö för att få gå på och undersöka denna spännande tingest. Jag gick före upp på bilen med ett ärtämbar, strödde ut lite på golvet, och så kom de alla knallande in. Mycket lungt och fint. Vi tog dem i två grupper. Alltså först tog vi in 6st och stängde in dem fram i bilen och sen släppte vi på resten. Vi hade lagt in stora hopar med halm, så de kunde böka runt där tills slaktbilen kom. De gick faktisk ganska snart och sova i halmen, de var alltså helt lugna och nöjda. Så kom då slaktbilen!

Suck. Jag har domderat med många slaktbilsförare och berättat för dem hur man behandlar djur på denna gård. De har varit rätt så lydiga och lastningen har skett utan problem de senaste åren. Nu kom det en ny chaufför, som tydligen hade fasligt bråttom. Det första jag lade märke till var elpådrivaren han hade i sin bakficka. Tycker jag inte om! Jag sa till att jag sköter lastningen själv, att han får står och ta emot i sin bil bara.

Försiktigt och tyst gick jag bakom grisarna så att de förflyttade sig mot slaktbilen. Grisar vill ju gärna titta lite då det är något nytt. Tydligen kunde han inte vänta mer än 30 sekunder för han hoppade in i vår bil och började vifta och skrika. Elpådrivaren använde han friskt. Första gruppen sprang förskräckta på och jag gick igen lungt och stilla  bakom de resterande grisarna och förde dem framåt i bilen. Grisarna gick lydigt fram där de igen möttes av denna stressade, gormande person. Det var ju bara så onödigt   

Förstå mig rätt, han gjorde ju dem ingen fysisk skada. Grisar tål nog en hel del, men varför bete sig på detta viset när situationen inte krävde det?

Det tog 15min från att bilen kom in på gården tills att den åkte igen. Kvar stor jag med en tom känsla.

För det första för att våra kära sommargrisar for, men också för att jag mår dåligt då någon behandlara mina djur på detta vis.

Jag kan nog också slå till mina djur om de bråkar eller om de gör utfall mot mig. De tål nog regäla smällar. Man ser ju hur hårt de kan behandla varandra utan att det blir någon skada.

Men om ett djur beter sig rätt, fast det tar en stund på sig att fundera då den möter något nytt. Då tycker jag att man kan ge djuret lite tid, lite respekt. Det är ju i alla fall döden vi ställer dem inför.

Tankar från en gnällig kärring.



Av Cindi Groop - 19 september 2012 09:08

Blir mest bilder av djuren idag.

Dagens bökande skitgris:

 

Tackorna och tacklammen fick komma hem från Ledören i söndags. Jag trodde jag tog flera kort, men tydligen hade jag inte tryckt in knappen tillräckligt, mähä mig.

 

Vi har ju bara en vanlig motorbåt att köra dem i, så det är ganska bökigt och tungt. Det går ju då man inte har så många får. Som mest har vi haft 45 får på ön, och då var det nog jobbigt innan de alla var hemma på fastlandet igen. Högt på önskelistan står en transportflotte av något slag, men den ligger inte i de närmaste projektplanerna tyvärr.


Här är de hemma på backen igen:

 

Jag håller på och röjer under gräs under stängslet till en större hage åt dem, men det regnar ju konstant nu, så det blev lite uppskjutet. I den här hagen har de gräs några dagar, men stängseltråden runt om är för kor, så då maten är slut går fåren ut. Jag har alltså press på mig att gå ut och röja.


Katten är förstås med, som alltid:

 


Höstens första kalvar har börjat komma. Den första kom igår. Pappan heter Steinadler. Jag har tidigare flera fina kalvar efter samma tjur.

 

Här ligger mor och son:

 

Här syns ju tydligt vilka stora färgnyanser det finns inom simmentalrasen. Mamman är väldigt ljus, men ändå är kalven mörkbrun.


Inatt kom kalv nummer två. Han var beräknad till 23.9, så jag hade inte stängt in modern, men det gick ju bra i alla fall. Pappa är en ny bekantskap för mig, han heter Gormo. Bra början med okomplicerad kalvning i alla fall. Ikväll ska de vägas och öronmärkas.

Kalven är så ny här, så mamman är väldigt orolig över min kamera:

 


Det var dagens hälsning från Räfbacken   


Av Cindi Groop - 24 augusti 2012 12:15

Mette-Marit är på bättringsvägen, även om såret ser bedrövligt ut och mycket antibiotika kvarstår.

De första dagarna var hon nog hängig och tillbringade mycket tid liggande i lösdriften.

 

Aj,aj så ont det tar.


Grisarna växer till sig. De är så trevliga djur att titta på. Jag tror inte man kan föreställa sig hur snabb en gris kan vara om man inte sett dem i lösdrift. Det kan fullständigt explodera från 0-100 på några sekunder. Så ser de så fina ut med sina flaxande öron.


Var är grisen?

 


Där är grisen!

 

Ännu finns några grisar kvar för den som har rum i frysen.


En trevlig villaavslutning önskar jag er alla    Var försiktiga med raketerna.

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se