Alla inlägg under februari 2019

Av Cindi Groop - 27 februari 2019 11:45

Sitter nu på tåget på väg ner till Dickursby för simmentalföreningens årsmöte. Nu har jag mycket tid för bloggande, men skriver på telefonen, så det är inte riktigt enkelt.


Tänkte passa på att skriva lite om just våra simmental och vad som är på gång. Vårens kalvningar närmar sig och jag har många intressanta kalvningar att se fram emot. De nya semintjurarna Hector PP och norske Ja P av Nes ska bli spännande att få följa. De borde je lätta kalvningar, bra tillväxt och hornlösa kalvar

 Snart får vi se.


Höstens kalvningar gick rätt bra. Klart man måste övervaka och hjälpa till ibland, men det hör ju bara till. Tyvärr miste vi en kalv som blev sjuk av mammans mjölk. Trots veterinärhjälp så klarade vi inte den. 

Två kor fick tvillingar och vi fick hjälpa i båda fallen att få dem att komma igång med diandet. Men det lyckades i båda fallen och nu växer de bra. Två tjurar fick Axenia och en tjur och en kviga fick Veronica.


 

Nu ska jag se om det går att få sig en kopp kaffe och en smörgås på det här tåget tro. 

Kan hända jag tar mig till och skriver några inlägg till under resans gång. Har ju bara tagit oss till Tervajoki än.
 

Av Cindi Groop - 26 februari 2019 09:13

Om vi nu lämnar semestern och återgår till saker vi gjort under hösten och vintern.

En stor sak var ju att mina får äntligen fick ett eget hus. Och det började från ett gammalt uthus som använts till förvaring av diverse under många herrans år. Vi köpte det då för 2-3 år sedan och Krister har nu ändrat om det till ett fungerande fårhus. Det blev ett minst sagt lågbudjet hus, men det fungerar bra. Inte den stora hall som jag kanske drömde om en gång, men kanske helt tillräckligt för de behov vi har just nu.


Då man börjar från gamla hus, så innebär det ju först och främst städning av gammal skräp. Halva golvet var gjutet, men resten var jordgolv med stora stenar, döljt av ett rejält plankgolv. Så ut med skiten, in med grävmaskin, dra in vattenledningar och gjut nytt golv.

   

 

Jag borde ju ha fotograferat medan det var fyllt med diverse skrot också, men ni kan ju föreställa er hur det såg ut innan vi började röja.


Så småningom växte ett fårhus fram.

Gjutning av nytt golv, här jämnar jag upp spåren:


 


   

Och passligt till frosten kunde fåren flytta in.

 

Ja det blev ju fullt direkt.

Men här är ännu slaktlammen med och fåren oklippta.


I år använde vi oss för första gången av en yrkesklippare som kom och klippte alla fåren på ett par timmar. Jag var mycket nöjd med hans jobb. Han hanterade djuren väl och han var snabb och stark. Det blir nog att anlita samma tjänst i vår igen.

   

Här har jag samlat fåren i väntan på klippning.

       


  Yezz och jag går till fåren om kvällarna och myser i lugnet bland får som tuggar gräs. Mycket rofyllt.

 


Av Cindi Groop - 25 februari 2019 17:15

Nu har jag äntligen tagit mig till att ladda upp en massa bilder. Så nu blir det lättare att skriva inlägg. Vi har äntligen fått internet att fungera ordentligt i hela huset så allt går nu mycket smidigare.


Jag börjar dock med mera material från USA. Sjölejonen i Fischermans Wharf.


  Jag har sett dem flera gånger, men de är ju så härliga.


  Och så bjöd de ju oss på riktig underhållning också.

Av Cindi Groop - 23 februari 2019 16:53

                 

Bilder från Clovis där vår mormor bor. Och så persikopajen på rastplatsen Casa de Fruta på vägen tillbaka till kusten.

Vi hyrde ett hus via airbnb. Jättelyckat!

             

En kväll och förmiddag i Monterey. Underbart vacker plats. Mitt ressällskap på strandpromenad.

   

Lunch i Santa Cruz. Här skulle jag kunna tänka mig att bo.

     

Eftermiddagspromenad i Big Basin med jätteträden. Måste upplevas. Helt otroligt.

 

Via mommo och moffas hus i Palo Alto. Snyft. Saknar mommos rosor. Det var betydligt lummigare på den gamla goda tiden.

   

Stanford univeristet i Palo Alto. Också värt ett besök.

 

Lunch med släkting i Palo Alto. Grillade, vitlöksmarinerade, fyllda kronärtskockor. Absolut något som ska prövas hemma i höst. Sådde egna kronärtskockor idag.

       

Träffade mulor,hästar och hundar. Det går i släkten....

Och besökte en juldekorerad herrgård som är öppen för publik.


Finns förstås mer bilder. Men nu måste vi avsluta detta så vi får gå vidare med vintern. Finns ju så mycket annat som hänt. 

Nu ska jag iväg och fira gudsonen som fyller 7.

Liam har varit på väg hela dagen. Han är så ivrig. Roligt med kompisar.


Vi hörs och ses!

Av Cindi Groop - 21 februari 2019 15:16

Idag har Bruce Springsteen och jag målat fönstren i nya uterummet. Roligare då man är två. Eller vi har duttat målfärg över spikarna. Finns en hel del spikhuvuden runt varje fönster. Fast nu fick vi kramp bak på låret efter att ha rantat upp och ner på stegen för många gånger, så nu är det dags för en paus.


Det funkar ju inte att jag sätter in bara 2-3 bilder om dagen från vår resa. Jag hinner ju åka på många resor då innan jag har in alla bilder. Så idag blir det många bilder och lite text, hoppas jag,


Mera San Francisco:

       

Chinatown, Union Square och utsikten från hotellrummet.

 

Vår hyrbil, Dodge Durango. Fick tyvärr inte med den hem i bagaget, även om jag köpte en ny kappsäck, modell Amirika. Min gamla med på bild som jämförelse.


 


Av Cindi Groop - 18 februari 2019 22:03

Hemma igen efter att ha varit och förbättrat världen lite. Tufft det här att vara planetskötare. Men om vi alla hjälps åt lite så kanske det blir lite bättre var dag.


Och en glädjande nyhet är att slakteriet gav med sig och betalade lammpris för alla mina lamm. Puh, tack och lov. Det föll en tyngd från magen då jag fick beskedet. Det är ju inga toppenpriser för det, men bättre än halva priset i alla fall. Läser om att flera fårbönder har svåra problem med att få lammen till slakt i vinter. Det är långa köer överallt. Inte så roligt då årets lamningssänong börjar på och man har fjolårslammen kvar i stallarna. Och efter senaste sommars dåliga grässkördar dessutom. Jag är glad att jag bara satte en mindre grupp tackor med baggen i höst. Om ingen vill ha lammkött så behöver jag inte öka på överskottet. Våra fårs huvuduppgift är ju att hålla skärgården betad. För att gynna en riklig flora och fauna.


Men nu blev det ett långt mellansnack här. Vi var ju på resa i staterna!


 

Denna första semesterdag gick vi över 20 000 steg upp och ner i backarna i San Francisco. Och visst ser man att luftkvaliteten är dålig då man blickar ut mot Bay bridge i SF Bay pga skogsbränderna som samtidigt rasade i Paradise. Vi fick gratis munskydd i hotellreceptionen, men luften kändes faktiskt inte så fasligt dålig. Ingen röklukt. Men det var säkert inte så hälsosamt att vistas i. Men dagen var passligt varm och behaglig och vi njöt i fulla drag av att vara där. 

Jag njöt dessutom av att bara behöva tänka på mig själv. Hösten hade varit stressig och livet som småbarnsmamma kan vara rätt så intensivt. Så trots den dåliga luften så kändes livet rätt så gött.

 

Vi gick från Union square ner till pirerna fram till Fishermans wharf. Ett stopp för kaffe på vägen och sakta vi gå genom stan.

   

Här syns det ökända fängelset Alcatraz från änden av pier 39. Inga båtresor ordnades dit denna dag och inte heller de berömda cable cars körde pga dålig luftkvalitet.

Vi fortsatte vidare efter god skaldjurslunch till Girardellis på en liten glass.

 

Inte heller denna gång orkade någon äta upp portionen. Jag tror jag var mätt från det jag kom till USA tills vi kom hem igen. För mätt.

Nå delvis så var ju kroppen inte riktigt van med mattiderna. På morgonen var man ju faktiskt lite hungrig, för då tyckte kroppen att det var middagsdags, men på kvällen så räckte det oftast med något smått. Men hur lätt är det då man äter ute och de sätter fram gigantiska portioner med läcker mat? 

Efter middagen så ojade vi oss alla och kände oss övermätta. Vi är ju uppfostrade med att man ska äta upp allt på tallriken. Men det bara gick inte. 


Efter glassen fick vi dock känna på benmusklerna då vi sökte oss vidare till Lumbard street, världens krokigaste gata. Det gick lite uppför vill jag lova. Det blev att stanna och flåsa lite ibland och luta sig bakåt mot en trädstam. Och jag hade platta skor. Ni ska veta att allt vandrande i backarna kändes i vaderna nästa morgon.

 


Nej, nu måste jag bryta för ikväll. Imorgon kl 7.30 är huset fullt av byggare.

Ja, de håller på än....... Det blir en egen liten story så småningom.


Av Cindi Groop - 18 februari 2019 15:35

Ska iväg på möte med bönder ikväll, men jag passar på att lägga in lite bilder före jag måste byta kläder och ge mig iväg.


Kaliforninen i november jo.

 

Första frukosten i San Francisco!

Ett litet ställe som vi ramlade över i misstag. Färskpressad apelsinjuice till som var så himmelskt god. Och så en kaffekopp på det. Det vita är två ägg-

Fanns ju ingen chans i världen att jag skulle orka äta upp allt, men bara åsynen av denna frukost gjorde ju att semesterna började på bästa tänkbara sätt. Mätt i magen och ett leende på.


Hmm, nu börjar bondetelefonlinjen gå het här.  Riksdagsvalskandidater hit och dit.

Tror inte jag hinner visa alla bilder idag heller, men vi är ju på gång i alla fall. Någon månad senare än tänkt.


Minnena kommer tillbaka nu då jag ser bilderna.

Det var så att både min syster Pia och jag var väldigt förkylda då vi for. Pia saknade fullständigt röst, så hon hade en anteckningsbok med som hon kommunicerade med. Hon är glutenallergiker och frågade då servitriserna med hjälp av sin bok vilka glutenfria alternativ som fanns. 

Det roliga var att då svarade servitriserna åt mig, detta hände alltså flera gånger, och om de ville fråga Pia något så frågade de också åt mig. Det var alltså inget fel med hennes hörsel   , hon saknade bara röst.

Ja det var lite kul.

Vi andra hade också roligt åt boken och sa att det var så lugn och skön resa då Pia var tyst. Och inte förstod vi hennes handstil heller. Det blev många skratt på bokens bekostnad.

 




Av Cindi Groop - 9 februari 2019 02:20

Ja nu är jag här på bloggen igen, efter en liten svacka. 

Klockan är lite efter 3 på natten och jag har just kommit ur duschen. Hmmm. 

Jo det ligger till som så att jag de senaste månaderna faktiskt har kunnat sova rätt så bra om nätterna och då har jag inte hunnit blogga, för dagarna räcker inte riktigt till för det. Det finns ju alltid annat jobb som behöver göras vid datorn om man sätter sig ner där och då får jag dåligt samvete om jag bloggar istället för att använda datorn till något nyttigare. Och visst borde jag översätta några sidor från finska till svenska för simmentalföreningens årsmöte nu också, men nätterna ger jag mig tillåtelse att inte jobba. Det blir sällan ett bra resultat heller det man gör då man egentligen borde sova.

Nå varför sover jag inte inatt då?

Ja egentligen borde jag sova som en stock, för jag har en arbetssam dag bakom mig, men Liam kröp upp i min säng halv 3 tiden och snurrade några varv, och då vaknade jag ordentligt och började fundera över jobbiga saker och så var jag plötsligt klarvaken och beslöt mig för att gå i duschen, som jag borde ha gjort redan innan jag gick till sängs, men inte orkade.

Så, nu är jag vaken och kan hälsa på här. Hej!


Mitt senaste inlägg handlade ju om vår resa till Kalifornien, så jag borde ju fortsätta där, så det inte glöms bort. Samtidigt har det hänt så mycket den senaste tiden som jag så gärna vill berätta om, så nu vet jag inte in eller ut i vilken ända jag ska börja tråkla upp allting. Så nu blir jag stressad över detta också......

Men jag vet att jag själv har nytta att skriva ner sånt som oroar mig, så är det sedan lättare att dra vettiga slutsatser då man får det ner i text.


På tal om stress....., så var vi tidigare i höst på en Må bra dag, för bönder. En riktigt trevlig dag med föreläsningar och mat och lite skratt. Bra ordnad dag.

Nåväl, en sak som jag tog med mig därifrån var att man ska undvika att använda ordet stressad. Man ska undvika att använda det för att det är ett negativt ord, som i sig leder till mera stress.

Man kan istället säga att man har mycket att göra. Det är inte farligt på något vis att ha mycket att göra.


Det var faktiskt en liten ögonöppnare för mig. Jag överanvänder kanske ordet stress. Och det tror jag många andra gör också.

Ja, jag har ibland mycket att göra, men det är inget farligt med det. Jag gillar att ha mycket att göra. Och skulle jag av någon orsak ha lite mindre att göra, så är jag säker på att det inte tar länge innan jag hittat på nåt nytt fanskap.


Men inatt känner jag mig lite stressad, inte över för mycket jobb utan över lammen som vi skickade till slakt denna vecka.

Det tycks alltid vara ett himla sjå med dessa får.

Nåväl för att göra en lång historia inte alltför lång, så var det så att jag i månadsskiftet november-december anmälde 4 tjurar, 2 kor och 25 lamm till slakt. Nöten ville jag skicka till slakt i början av året för då får man en liten säsonghöjning på priset efter hösten då största delen vill få sina djur till slakt. Ett sätt att jämna ut utbudet.


Lammen började vid anmälningstillfället alla bli slaktmogna. Viktgränsen för det bästa priset ligger på en slaktvikt på 18kg, så man siktar ju på att ha alla i gruppen över den vikten, vilket innebär att de borde ha en levande vikt på 45-50kg. Men då man skickar en hel grupp så väger ju inte alla exakt lika.

Men jag ville ju göra det så lätt för transportplanerarna som möjligt, så jag sa att lammen får ju hämtas på samma gång som nöten, alltså i början på januari så behöver de inte komma ut ända till Norrnäs en extra gång bara för 25 lamm.

Nå i början på januari kom de och hämtade nöten, precis som planerat, men det var slaktkö på lamm, så det skulle ta en tid ännu innan de kunde ta dem.

Nå veckorna gick och lammen fortsatte växa. I onsdags hämtade de då äntligen lammen.

Jag hade då ringt till transportplanerarna och frågat hur det går då några av de äldsta tacklammen kommer att hinna bli över 12 månader. Får de då ännu lammpris, eller klassas de som får och får bara halva priset?

Nej, han kunde inte se några krav på åldern, utan han antog att så länge de inte fått egna lamm så räknas de som lamm. 

Nå, jag var nöjd med svaret, då jag ju såg att några precis skulle hinna bli över 12 månader.

(Det var de där överraskningslammen som kom i januari i fjol om ni minns.)

Nå nu kom slaktresultaten.

Alla tacklamm som hunnit bli 12 månader är klassade som får. Halva priset.

Alla baggar, utom 3, är över viktgränsen på 30 kg. Halva priset.

2 baggar är dessutom i fettklass 5 = halva priset av halva priset.

Baggarna har jättebra köttklass och de har ju vuxit jättebra. det handlar alltså om jättebra kött!

Men pga av att de gått över 30kg, så rasar priset.

Är det vi då som ska ta emot smällen för att det är kö till slakteriet? 

Har någon av er sett det billiga köttet av för tunga djur i butiken?


Jag blev så frustrerad så jag skrev till slakteriet att om ni inte betalr fullt pris för mina djur, så kommer jag och hämtar dem och säljer köttet själv, till ett pris som de är värda.

Men nu är jag rädd att de ska svara att kom och hämta dem då.   

Hur ska jag få 25 lamm sålda hux flux? Och hur ska jag få hem 750kg lamm från slakteriet?


Då måste jag annonsera och ringa runt till butiker och restauranger och gamla kunderoch truga ut. Det var inte riktigt vad jag hade planerat göra inkommande vecka.

Nå inte hjälper det ju att ligga osovandes och fundera. Inget jag kan göra åt innan jag får svar från slakteriet nästa vecka heller.

Men en knut i magen blir nog kvar tills jag har det här utrett. Halva priset har jag inte råd att sälja dem till. Då inte fullt pris räcker till för att få någon lönsamhet.

Och det som också retar mig att det ju är bästa tänkbara kött. 

Nej, att vara fårbonde är inte lätt. Finns inget bättre än att få vara med då nya lamm föds, men resten kunde jag kanske leva utan.

 

Och Brumma-gullet som alltid kommer och ska ha en kram   






Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26 27
28
<<< Februari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards