Alla inlägg under februari 2012

Av Cindi Groop - 27 februari 2012 19:22

Min tid vid datorn minskar, ju längre solen är uppe varje dag.

Min kalender är dessutom fylld med möten nu, av någon konstig anledning. Alla ska ha årsmöten nu tydligen.


På gården har hästflocken fördubblats över helgen.

Mette-Marit som varit på inridning i en månad i Nykarleby kom tillbaka på söndag. Hon hade förutom grunderna i skritt, trav och galopp, fått lära sig att stå på sig tydligen. Det var en betydligt mera "uppkäftig" ung dam som kom tillbaka. Hon lugnar väl ner sig tillbaka så småningom hoppas jag.

Men dessutom flyttade estniska torghästen Atte hit denna helg. Vi har länge sökt en skolad häst åt Linn. Vi har läst annonser, mailat och ringt, men vi har inte hittat det vi sökt. Så Linn satte in en annons och så plötsligt hände det! En dam, bosatt i vår kommun faktiskt, mailade och bjöd ut Atte som stod oanvänd för tillfället. Atte är skolad till L:a och hoppar 80cm hinder. Dessutom är han både snygg och snäll. Dagen därpå for vi och provred och nästa dag flyttade han hem till oss. Tänk hur bra det kan bli!

 


Av Cindi Groop - 18 februari 2012 06:00

Så har det hänt igen. Buskatterna har varit på upptåg.


 


Det har ju sina fördelar att ha två jämngamla katter, de har ju alltid sällskap av varandra. Men å andra sidan blir det rätt häftiga lekar inomhus ibland. Allt vet jag väl inte om, men ibland har de inte kunnat dölja bevisen. Som denna gång.   


 


Jaha, det var de blommorna det.


Men kissorna är nog mina mest älskade gullungar i alla fall. Blommor finns det nya. Ingen kan ersätta Gizmo och Jazzan.   


 

Av Cindi Groop - 17 februari 2012 06:00

Jag har svaret!

Den eviga frågan om vilket som kom först, ägget eller hönan, har nu fått sitt svar.

Ja, i all fall hos oss så kom hönan först. Mycket tidigare än ägget.

Nämligen redan förra våren kom mina höns,


 

(ja, även hönan närmast i bild blev en tupp) 


och först nu kom ÄGGET!


 


Jag vet inte hur något ska förmå sig att äta detta efterlängtade ägg, men förhoppningsvis kommer det mera.

Av guld är det tyvärr inte,trots rasens fina namn, även om det ser rätt gyllene ut på bild.

Av Cindi Groop - 16 februari 2012 10:01

Igår flyttade 3 dräktiga kor och 2 dräktiga kvigor från oss till Veera i Sarkola. Hon har byggt en ny ladugård med plats för 90 dikor. Hon har redan ca. 30 dikor, men behöver nu förstås mera för att fylla ut hela huset.

Det känns mycket trevligare då djurtransportbilen kommer för att flytta djur som livdjur, än då de kommer för att hämta djur till slakt.


Jag har nyss anmält 3 tjurar, 4 kor och 2 kvigor för slakt v. 10. Att anmäla går smidigt, men sen börjar jag fundera.

Med tjurarna är saken klar. Dessa tjurar är inte helt renrasiga, så de duger inte till avel, så då är slakt det enda alternativet.

Den ena kvigan är Ulla som fick missfall, och den andra kvigan är även hon en korsning som jag inte ämnar spara till avel. Dessutom är hon ganska skygg, så jag bjuder inte ut henne till avel till en köttproducent heller. Så där behöver jag inte fundera.

Men sen kommer vi till korna. Onsa och Otilia är korsningskor som dessutom inte är särdeles trevliga. Otilia är ALLTID i vägen. Ska jag flytta ett annat djur eller gör anågot i hagen så står hon allltid i vägen. Och hon tror alltid att jag ska göra något dumt. Hon lyfter huvudet och stirrar på mig och så fort jag gör en hastig rörelse så springer hon med svansen högt och skrämmer de andra korna. En stressko med andra ord. Bort med den.

Men sen har jag Ragnhild. Ragnhild är bara 5 år och har +15 till avelsvärde. Förra våren såg hon sliten ut och efter kalvningen så fick hon slidframfall och måste sys. Då beslöt jag att sätta henne på listan över slaktdjur. Men nu förstås har hon blivit dräktig direkt med Orvar   . Då hon alltså har bra avelsvärde, är dräktig och dessutom är en riktigt trevlig ko så blir jag tveksam. Risken är ju alltså att hon får problem med kalvningen p.g.a slidframfallet hon hade senast. Men Ragnhild, ska jag spara dig i alla fall?

Den andra jag är tveksam om är RM Veera. Hon är 6 år men ett ganska lågt avelsvärde. Hon har dessutom horn och det gillar jag inte. Orsaken till att jag anmält henne till slakt är att jag inte sett henne bli brunstig en enda gång efter senaste kalvning. Eftersom ingen tjur varit tillgänglig heller så har hon inte kunnat bli dräktig, tror jag. Ja Orvar har ju varit ut ibland, men då har jag ju tydligt sett vilka som varit brunstiga. Nej, bort med henne, men Ragnhild....... Ska jag kanske ta bort henne av listan i alla fall?


Orvar fick annars gå ut igen i söndags. Victoria var brunstig igen! Hon har alltså blivit seminerad en gång och blev nu betäckt tredje gången. Är det inte typiskt? Min bästa ko och så blir hon inte dräktig. Skit.

Orvar fick gå kvar ute nu eftersom det kommit mera snö och blivit mildare, så underlaget är inte längre så hårt. Egentligen ska han ju inte få betäcka mera nu om jag ska hålla min koncentrerade kalvningstid, men jag låter det gå februari till slut nu, så blir det som det blir. Risken är ju bara att det blir kalvningar så sent på hösten då det redan kan ha blivit ordentligt kallt. Jag får hoppas på en mild höst. För i tisdags blev ju förstås kvigan Ullan brunstig igen och idag min näst bästa ko Vilhelmiina   

Både Vilhelmiina och Ullan har bara blivit seminerade tidigare, så jag kan inte skyllla på Orvar. Förhoppningsvis fixar han dem nu. Annars får de flytta till nästa betäckningsgrupp i juni.


Måste bara bifoga en bild på en trevlig gäst som besöker mitt fågelmatningsställe varje dag. Ibland är de 3st, men jag fick bara en på bild.

 

Av Cindi Groop - 15 februari 2012 07:00

Jag måste bara få tipsa om en god arbetstagare. Möt Åke, min nya dräng. Alltid redo att göra skitjobbet jag inte gillar. Klagar inte på obekväma arbetstider eller bristen på semester. En typisk svartjobbare   

 


Åke sätter jag igång då jag själv går ut till djuren, så kommer jag in till ett nystädat hus. Fantastiskt!

Åke är lätt att använda; bara att trycka på CLEAN knappen så åker han iväg över hela huset. Det finns ingen påse i, utan man får tömma skräpet direkt i skräpkorgen. Jag rengör honom varje gång före jag knäpper igång honom.

Då han är färdig söker han sig själv tillbaka till laddningsstationen.

Rekommenderas å det varmaste. Finns i många olika modeller, men denna lär ska vara speciellt för hus med pälsdjur. Roomba Pet heter Åke egentligen.

Av Cindi Groop - 14 februari 2012 07:00

Simmentalföreningen i Finland firade senaste sommar sitt 20 års jubileum på Nyby Gård i södra Finland. Nyby Gård är en alldeles nybyggd gård (restaurerad) som satsat stort på en renrasig simmentalbesättning. De mörka djuren är avkommor av renrasiga simmentalkor korsade med aberdeen angus tjur till första kalvningen.


Till festen kom representanter från både Sveriges och Danmarks simmentalföreningar samt även representanter från andra rasföreningar i Finland kom för att uppvakta.

Det var en strålande vacker kväll vi firade med god mat och tal av gästerna. En mycket lyckad kväll där jag igen fick träffa många av dem jag lärt känna på resan till Skåne tidigare på våren. Att inte kunna tal finska flytande är ett hinder, men jag försöker så gott jag kan och de finskspråkiga försöker tala så bra svenska som de kan. De viktigaste är ju att vi kan umgås på ett trevligt sätt tillsammans. Bara man vill försöka så går det nog. Jag lär mig mera finska för varje gång jag träffar simmentalföreningen och jag har alltid känt mig välkommen trots mitt lustiga språk.


Med på festen var också uppfödaren av Orvar, så det var ju en bonus att få träffa honom igen.

Jag kommer här att lägga upp en bildkanon, som jag hoppas de inblandade uppskattar. Tack för trevligt sällskap.

                         

Klicka på bilderna för att få dem större.

Av Cindi Groop - 13 februari 2012 13:15

Nu ska jag dela med mig av en underbar smakupplevelse.

Denna tårta är glutenfri och man kan även använda Hyla smör ock vispgrädde som laktosintoleranta kan äta, så blir det en lämplig tårta på kalas med allergiska gäster.


Chokladmarängtårta

 

Ugn 125grader


Botten

4 äggvitor

3dl socker

3dl rispuffar


Fyllning

4 äggulor

1dl socker

1dl matlagningsgrädde (Hyla)

1msk potatismjöl

100g smör (eller Hylamargarin)

2,5msk kakao


Garnering

4dl vispgrädde (Hyla)

socker enligt smak

riven blockchoklad


Gör så här:

1. Vispa äggvitorna med sockret till ett hårt skum. Vänd ner rispuffarna.

2. Klä en ungsplåt ca 30x40cm med bakplåtspapper och bred ut smeten. Grädda i mitten av ugnen ca. 1h.

3. Stäng av ungsvärmen och låt kakan stå kvar ytterligare 15min. Stjälp upp och ta bort bakplåtspappret medan den fortfarande är varm.


Fyllning

1. Blanda äggulor och socker i en kastrull, tillsätt grädde och potatismjöl.

2. Sjud under omrörning tills krämen börjar tjockna. Ta kastrullen av plattan och rör ner klickar av smöret. Smaksätt med kakao. Låt krämen kallna.


Tårtan

1. Dela försiktigt tårtan på mitten, bred krämen på den ena och lägg den andra över.

2. Vispa grädden och bred den över tårtan, riv blockchoklad över. Ställ tårtan kallt.


Om jag ska bjuda på kalas, så brukar jag genast göra dubbel sats. Då behöver inte bottnen delas utan man sätter en hel botten ovanpå den andra.

Detta kan jag lova är en helt fantastisk smakupplevelse. Den knapriga botten tillsammans med den lena chokladkrämen och den söta grädden blir en symfoni i gommen. Jag vill påstå att den förlänger livet genom att ge en sån härlig upplevelse för hela själen. Pröva, njut och glöm kalorierna en stund.

Try it, you´ll like it!


 


 


 

Den här åt vi då Vasa läns vallhundsförening firade 20 års jubileum förra året.


Mat
Av Cindi Groop - 12 februari 2012 07:00

Den 7-8.2 var vi på dikodagarna i Ikalis. Dikodagarna ordnas av avelsföreningen Faba. Dagarna består av seminarier, rasföreningarnas årsmöten, utställningar av bl.a biffrasföreningarna och slakterier samt festmiddag och prisutdelningar. Dagarna är mycket intressanta för ko-nördarsom oss, inte minst för att man träffar så många andra med samma intresse. Det blir många spännande möten och vi får öva oss på vår knaggliga finska. Bara nyttigt, med andra ord. I år samlades ca 200 producenter.


Festmiddagen i år var verkligen bra. Först fick vi förrätt med sikröra och flodkräftstjärtar, sen fick vi lite vitmögelost med hjortronsylt. Till huvudrätt serverades oxinrefilé på potatiskaka i portvinssås. Till efterätt blev det appelsin cremé brylé och till sist kaffe med chokladpralin och cognac. Jag mådde som en prinsessa. Jag tycker att det är väldigt viktigt att maten är bra, det sätter stämmning till hela tillsällningen på något sätt. Festen pågick hela natten hörde jag, men vi gick och lade oss rätt tidigt för vi blev så väldigt sömninga efter cognacen. Vi brukar annars nog sitta med till det bittra slutet, men ibland måste man lyda kroppen. Det hade varit tidig uppstigning och en lång dag med föreläsningar.

Fördelen med att gå och lägga sig tidigt är ju att det är mycket lättare att sitta på föreläsning nästa dag.


Vi fick tre diplom i år, och vi var snubblande nära första platsen i alla tre tävlingarna. Bästa simmentaltjur blev Pulkkalan Hoppu med avelsvärde 32. Vår Winston har avelsvärde 31. Bästa simmentalko blev Cellerina av Stegatorp med avelsvärde 36. Vår Victoria har avelsvärde 35. I gårdarnas medeltaltävling hade vinnaren Marko Heiskanen från Vieremä 9,3, vår gård ligger på 9,2.

Så nästa år gott folk, siktar vi på första platsen. Spännande tider   

Nåja, allt kan ju hända på ett helt år, men man ska ju sätta upp mål för sig. Nu känns det i alla fall som att det är möjligt, det skulle jag aldrig ha trott då vi började på med vår avelsbesättning, att lilla vi skulle vara med och tävla med de bästa.


 

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12
13 14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards