Alla inlägg under oktober 2018

Av Cindi Groop - 10 oktober 2018 21:59

Jag är egentligen på väg i säng, men känner att jag måste skriva ner lite nu eller så hinner det försvinna ur minnesdimmorna.

Idag blev det inte riktigt som det var tänkt. Det var egentligen Päivisdag, men det blev akuten istället.

Igår kväll då vi lekte polis och tjuv så skadade Liam sin vänstra arm. Han blev lite ynklig, men det var ganska sent också, så efter en stund i famnen så sov han. Armen var varken svullen eller blå, så vi trodde inte att det var så farligt.

Men halv två på natten grät han och sa att han inte kunde böja armen. Jag tog upp honom ett varv på pottan och så lindade jag fast armen med två bandage längs hans kropp, så att den inte skulle hamna konstigt medan han sov.

Han somnade om och sov hela natten.

På morgonen började han igen gråta då jag ville ta bort bandaget. Jag ringde till Päivis och sa att han inte kan komma med på dagens utflykt med picknic till Vargberget och så ringde jag och bokade tid till akuten.

Klockan 11 fick vi komma och visa upp hans hand som hängde slappt vid sidan. Han kunde inte heller böja på fingrarna.

Läkaren förde med handen längs armen och så knäppte det till då hon tryckte till vid armbågen. 

Det var armbågen som hade gått ur led. Nästan genast kunde han böja på både arm och fingrar och smärtan försvann.

Han blev genast glad igen och vi firade med en glass i cafeterian.

Han var också nöjd att åka till Päivis på eftermiddagen, så vi for dit och väntade tills de andra kom tillbaka från utflykten tolvtiden.


Jag fick åka hem utan gråt och skrik, kändes skönt, ta lunch och sen ut och börja på med den försenade arbetsdagen.


281 Zana fick en kalv efter Unne igår kväll som inte riktigt kommit igång med drickandet, så det måste jag ta itu med först. Jag hade mjölkat och gett med flaska på kvällen, så hon var i ganska gott skick, förutom lite vingliga ben. Men hon kom ganska snabbt igång bara jag visat vägen en gång.

Sen monterade vi vågbalkarna på vår nya behandlingsbur och vägde några 365-dagars kvigor för att testa hur det fungerar.

Helt nöjd med funktionerna. Djuren rymdes bra och det var lätt att läsa av vikterna, men det var lite mer grejer att hålla reda på än i vår gamla våg. Dessutom var den MYCKET större! Det var inte många centimetrar extra då vi skulle ha in den längs skrapgången. Men det gick.

Jag fick annars den gamla vågen såld. Jag fick visserligen slänga med en bagge på köpet, men det var det värt. Den blev ju helt onödig nu då vi har den nya vågen.


Gjorde en riktigt god räkpasta till middag och sen gick Liam och jag ut för att städa undan tegelstenarna som byggarna rivit ner av väggen idag. Liam jobbade på riktigt duktigt och jag fick skynda på för att hitta söndriga tegelstenar åt honom att bära som inte var så tunga. Sen gick han in med Krister och jag fick städa upp det sista.

Sen målning av vita 6 tums plankor som ska upp på huset så småningom. Ett sista varv till kossorna, ut med hundarna och så ge nattmaten åt hästarna.

Till sist in och beställa matvaror av Gårdssmak och så nu en uppdatering av bloggen. 

Allt är tyst och stilla, endast tomten är vaken.

Men nu ska även jag söka mig till sängs.

Vad ska vi spela för nattvisa ikväll då?

Kanske lite Edith?


Av Cindi Groop - 9 oktober 2018 16:27

Nu ska jag försöka dela en länk med film och bilder då tv var och filmade Mico och Sune som kom på sjätte plats! i europeiska mästerskapen i höst. Texten är på finska, men bilder och film kan ju alla ta del av.

Hoppas detta funkar här nu

https://yle.fi/uutiset/3-10445118?utm_source=facebook-share


Av Cindi Groop - 2 oktober 2018 17:35

Idag blåste det bara 2-3m/s och vi kunde ge oss iväg ut till Märigrund för att ta hem tackorna.

Klockan 10 startade vi från sundet. Väl i hamn började gubbarna bygga upp en liten fålla av mina flyttbara grindar och jag och hundarna gav oss iväg för att söka tackorna.

Jag gick rakt söderut från minnesmärket över de saknade från Riipelälinjen, mot klipporna, och jag hann inte gå långt före jag fick ett bräkande svar på mina lockrop.

Hundarna som sprang ivrigt före mig och sökte och ändrade plötsligt stil och kröp ihop och började fösa flocken mot mig. Jag vände på klacken och började gå mot flotten. Där hade de precis fått grindarna på plats och fåren sprang rätt in. Det tog inte många minuter. MEN, det var bara 19 djur. Det borde vara 32.


Vi skulle ändå köra fåren i två omgångar, så vi lastade de 19 fåren och for iväg med första lasset.

 

Jag och hundarna blev ensamma kvar för att söka efter resten.


Först gick vi tillbaka där vi hittade första gruppen och så gick vi runt hela södra udden runt fyren utan att se några får. Sen gick vi tillbaka till hamnen för att se om de kanske sökt sig dit. Fortfarande ingen skymt av dem.

Vi tog en tur tvärs över ön rakt västerut och gick sedan söderut längs stranden och så tillbaka till hamnen igen. Inga får!

Nu ser jag redan att flotten syns vid Ledörens södra udde på väg tillbaka.

Jag fortsätter in i skogen norrut. Här växer mycket enrisbuskar och det är ganska besvärlig terräng att ta sig fram i, men fåren har gjort små stigar kors och tvärs som gör det lättare att ta sig fram på.

Hundarna springer kors och tvärs och söker. Plötsligt ger Nemo upp ett skall. Border collies ska inte skälla, men nu förstår jag att han hittat något. Om det är älg, hjort, björn, varg eller får vet jag förstås inte då, men jag återupptar mina lockrop och försöker ropa så högt jag kan. I skogen hörs min röst ganska bra, men vid stränderna försvinner ropen då vågorna slår mot klipporna.

Men Nemo har hittat flocken och plötsligt kommer 13 får springande mot mig. Jag svänger på klacken och skyndar mot hamnen. Där har Krister, pappa och Kalle precis tagit iland och jag får leda fåren rakt på flotten utan att ta in dem i fållan. Några missar rampen och hoppar upp på flotten från vattnet. På utsidan av fållan, men det går ju att öppna och släppa in dem.


32 får körde vi ut och 32 fina får kom hem. Det syntes bra att de betat på hela ön. I år har det ju varit extremt torrt, men jag gissar att 30-40 får är ett lämpligt antal får att sköta holmen. Man måste ju lära sig vad ett lämpligt betestryck är.

Och det kunde inte gå snabbare än vad det gjorde även om jag misströstade ett tag då jag inte trodde jag skulle hitta de sista fåren.

Klockan två var vi färdiga och hade alla djur på torra land. Då återstod bara att köra hem dem i hästtransporten de 13 km hem. Det blev 3 varv och jag hade alla hemma till klockan 4 och då fick jag bara byta bil och åka och hämta Liam till Päivis.

 

Nemo har koll på tackorna.

 

Dragbåten och Kalle.

 

Pappa i hjälpbåten.

 

Vi var nästan rädda att Yezz skulle falla i vattnet där hon låg och tog igen sig på hemfärden. Riktigt på kanten.

 

Skönt med ett dopp efter tuff arbetsdag. Och vad högt vatten vi har!


Och så skönt det känns att ha hem fåren. Imorgon ska vi försöka köra hem kossorna från Sjöslätan. Vi rustar inför vintern.



Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards