Jahapp, och plötsligt har vi ett nytt år.

Det är ju tur att jag har varit flitig att blogga under tidigare år, så det finns något att läsa fast jag inte är så aktiv bloggare nu för tiden.

Idag är det äntligen plusgrader efter en alltför lång tid med ordentligt kallt. Fast istället så stormar det, så det är ju lika illa i allla fall.

Nåja, jag har försökt ta mig i kragen och börjat städa i en skrubb. Jag har mycket gammlt skrot på mitt städschema i vinter. Det är inte lätt och inte roligt. Men en del fick jag gjort, men inte alls det jag borde. precis som med det mesta så måste man komma i rätt stämmning. Jag tror det första man ska göra är att bränna upp en hög. Bara för att komma igång. Det blir för mycket velande och sorterande. Saker som inte blivit använda på evigheter och inte kommer att bli använda, men för bra för at slängas. Nå nu har jag printat ut listan på vilka slags prylar de tar emot på Hoppets stjärna, så hoppas att jag får iväg lite saker.

Jag tänkte också vara duktig och skicka iväg stödansökan för djurens välbefinnande i god tid, men se den ansökan öppnar inte förrän den 13de, så jag får hålla mig till tåls.

Jag söker också efter ishockeyhandskar åt Liam, de ska finnas i någon skrubb någonstans, men de har ju inte använts på 10-15år, så frågan är var jag ska börja leta. De fanns inte med övrig hockeyutrustning.

Ja, jo mycket är på gång och mycket har hänt, men jag hittar inte tråden så jag kan börja tråckla upp riktigt.

En spännande sak, som jag nog borde bilda en helt egen kategori för här i bloggen, är att vi har börjat ett nytt projekt. Överraskning?

Nä, tänkte det. 

Jo, vi tänkte försöka renovera vår gamla släktgård. Vad ska jag månne kalla kategorin? Mission Impossible?

Det är alltså en traditionell österbottnisk bondstuga som stått obebodd sedan 1995 då min farmor dog vid en ålder av 100år. Stugan uppfördes på sin nuvarande plats på mitten av 1800-talet, men den lär ha flyttats flera gånger. Så hur gammal den är på riktigt har vi ingen aning om. Bönder har dock funnits på gården åtminstone sedan 1500-talet.

Så, det är med skräckblandad förtjusning vi börjar på. Vi vill ju skapa ett fungerande hus, men utan att förstöra allt för mycket av det ursprungliga. Jag känner att vi kommer att lära oss mycket nytt, eller gammalt, hur man nu vill utrycka det.

Vi har börjat lite försiktigt med att dränera runt stugan och så fort vädret tillåter så kommer vi väl att undersöka hur de nedersta stockarna mår. Sedan är nästa stora projekt att byta ut taket. Men ingenting är ännu klart. Vi måste göra grundlig undersökning först.

Och så ska jag ta mig till och städa ur allt gammalt bråte som samlats under alla år. Det är inget litet projekt kan jag lova.

Vi hann precis få ner slangarna i slutet av november innan allt frös ihop.

Ja, jag misstänker att det här projektet nästan borde få en helt egen blogg. Det kommer att bli omfattande. Men det här är inte något som blir klart i ett huj. Just nu känns det ännu lite oöverskådligt. Men det mesta brukar ju lösa sig med tidens gång. Kategori: Räf lyan! Efter vårt gamla släktnamn Räf. Nå inte så förtydligande namn kanske, men om ni i fortsättningen då bara vill läsa om detta projekt, så väljer ni kategori Räf lyan.

Usch, vad lite jag fått gjort idag. Fy. Går det att spola tillbaka dagen och börja om?