Inlägg publicerade under kategorin Hästar

Av Cindi Groop - 22 februari 2023 08:52

Sjukledigheten fortsätter för Liam, nu med sjuk hals. Så jag får försöka göra något vettigt av dagarna. På måndag får vi semester, så jag har ju nog en hel del jag hade tänkt ha klart innan det, men så är det med sjuka barn. Bara att gilla läget.

Idag vaknade vi till -17 grader, så jag kan ju inte säga att jag är så besviken över att behöva hållas inomhus största delen av dagen. Vackert,men hu så kallt.

 

Jag har ju nog saker som behöver göras inomhus också. Jag brukar ju skylla på att jag inte har tid för städning och att reparera söndriga kläder och sånt, men nej, tidsbrist var inte orsaken till att det inte blir gjort......


Inom mig pågår ständigt en inre kamp om att skaffa mer djur eller låta bli. Vi har ju bara en katt kvar, och jag har tänkt att efter henne så tar vi inte mera katter. Visst är de härliga och söta och helt underbara, men att springa och släppa ut och släppa in nätterna igenom kan jag nog vara utan. Dessutom tappar de ju minst lika mycket päls som hundarna. Får se då om jag klarar av att säga nej, då bilder på kattungar dyker upp. Plötsligt så ser man ju bara "DEN" som man bara måste ha. 

Men en katt är ju minsta problemet. Hästar är ju ett betydligt större problem. Åhhh, vad det är svårt. Helt ljuvliga ponnier och stora hästar ramlar framför mig hela tiden. Det är bara att knipa ihop ögonen och försöka att inte se dem. VI BEHÖVER INTE MERA HÄSTAR!!!!!!!

 

Hmmmm.....


Och så var det ju det här med hundar. Världens bästa Yezz fyller 10 år i april. Kan ni förstå?

Hon är ju min absolut bästa arbetshund och henne litar jag fullt på då djur ska flyttas. Men visst märks åldern på henne. Varje år är nog ett bonus med henne som arbetshund numera. Linns Nemo vallar nog också gärna, men han och jag synkar inte. Nix, han är Linns hund.

Och så har vi lillan då. Ozkan. Stackars lilla Åsk har inte fått den uppmärksamhet som hon skulle ha behövt. Hon är en kul typ, men allt för vek för att kunna litas på i tuffa situationer. 

En vis hundtränare sa en gång att livet är för kort för att kasta bort på dåliga vallhundar. Och så sant så. Visst kan jag sätta mer tid på Åskan, men visst vet jag att hon inte har vad som krävs.

Så vad betyder det?

Borde jag skaffa en ny hund?

Ja, förstås, så småningom.

Men så kommer då dessa underbara annonser som jag har så svårt att värja mig från.

 

Skit också. Vill ha!

Men nej, jag måste behärska mig. Mycket vettigare är att ta en lite skolad hund, som jag kan se om det är typen som passar mig. Jo, jag älskar valptiden och jag tycker om att skola dem själv, men jag tränar för lite nu för att det ska funka. Så nästa år,kanske, en halvskolad hund. 

Vad ska den kunna då? 

Nå jag vill att den ska ha fin utgång i hämtet. Jag vill att den ska ha ett bra stopp. Den får gärna förstå visselsignaler, för det är min svagaste punkt. Sen ska den aldrig släppa kontakten med djuren då vi jobbar. Jobbet går först, oberoende av störningsmoment. Finliret kan jag nöta på själv, bara hunden är intresserad, det är egentligen vallningsdrivet som är viktigast. Sen måste den ha en off knapp. Alltså då jag säger, tack, så ska den släppa djuren och slappna av. Min gamla hund Wilma saknade denna knapp och guuud vad jobbig hon var.

Nå, en ny hund behöver vi så småningom, men det betyder ju också att då har vi plötsligt 4 hundar. Det är kanske onödigt mycket. Visst de brukar ju trilla av pinn också så småningom, men i några år har vi i alla fall 4. Låter jobbigt.

Visst vi turas ju om, Linn har dem ibland, så det funkar ju rätt bra, men ändå. 3 hundar i koppel på promenad räcker nog bra. 


Och sen har vi fåren då. Jag berättade ju redan att i år har vi lite mellanår. Bara drygt 30 tackor som ska sköta skärgårdsbetena i sommar, men rätt många av dem börjar vara till åren, så det blir nog att mönstra ut i höst. Och då behöver vi ny bagge. Och dorper ska det vara. Det är klart. Ingen annan ras intresserar mig längre.

Jo, jag skulle gärna ha några skinn av gotlandsfår, men jisses, man kan ju köpa bara skinnen, man behöver ju inte föda upp dem själv! Eller så köper man en bunt gotlandslamm på våren och slaktar dem på hösten. Förstås ett alternativ till att köpa ny bagge   Men var får man tag på ett gäng avvanda gotlandslamm?


Eller borde jag köpa några dräktiga gotlandstackor nu? Nä, det blev fel. Inga gotlandstackor. Lamm sa jag!

Suck. Snurrar det så här i era hjärnor också?


En sak är säker. På ko sidan är det fullt! Jag kommer inte att köpa nya avelsdjur där. Punkt! Det var enkelt. För jag har ju så mycket nytt och spännande där. Min hjärna snurrar redan fram och tillbaka så mycket över hur jag ska kombinera semintjurarna med mina nya linjer. 

En sak ni kunde hjälpa mig med är hur jag ska tänka med mina ET (embryo) kvigor. Vi har ju bl.a två helt nya importerade släkten. Den ena från Nord-Amerika. Ska jag sätta Nord-Amerikanskt på henne, Sensation, eller ska jag sätta europeiskt för att få upp kroppsvolymen litet, Tomar? Viktigast att hon får en levande kalv förstås, men båda borde passa åt kvigor. Dåligt med kalvningsresultat tillgängligt efter dessa två tjurar, så borde jag börja med någon riktigt säker kvigtjur? Fast jag har inte så många sådana. Då borde jag skaffa ytterligare semindoser, kanske Spartacus eller Testo. Hmmhmmm. Fler doser behöver jag ju absolut inte. Dessutom vill jag ju egentligen fortsätta med något exotiskt åt henne, så att hennes kalv har helt ny genetik också. Sensation? Den har jag bara 5 doser av. Hmmmmm, men då känner jag så dåligt till stamtavlorna på dessa nya. Tänk om hon har någon gemensam nämnare bak i stamtavlan med Sensation. Hennes morfarsfar heter Grinaltas HP Ultra. Och Sensation är Grinaltas. Men det betyder ju inte att de behöver vara släkt. Jag känner ju inte till hur stor gård Grinaltas är. Ok, borde jag djupdyka här lite och försöka hitta mer stamtavlor innan jag kombinerar dessa?

Åhh suck. Fast det är ju det här som är så intressant med avel. Hur kombinera med vad, för att få en så bra avkomma som möjligt.

Den andra Et kvigan har tjeckiskt/ brittiskt/ danskt i generna. Faktiskt så hittade jag Tiger Gallant i henne också. Tiger är hennes morfarsfar. Så då passar inte Tomar. Står och väljer mellan Sensation eller Chaplin åt henne. Ifall jag sätter Sensation åt den andra så sätter jag Chaplin åt denna. Vill ändå hålla dem med olika linjer för att eventuellt kunna kombinera avkommorna. 

Oj, vad det snurrar av simmentalsläkten nu.


Av de höstkalvande så är det dock en kviga som nu visat ny brunst, efter att först blivit seminerad och sedan haft två chanser med tjur. Så hon får gå till slakt. Pappa Hugin, morfar Evolution. Fast denna gång är jag egentligen inte så ledsen över det. Alltså hon har bra förväntat avelsvärde, via pappa Hugin, men hon ser inte riktigt ut som jag vill ha dem. Lite för klen. Så jag har redan tidigare funderat att hon inte kommer att bli långlivad här, men jag tänkte i alla fall testa henne med en kalv. Men nu blir det inte så. Och lika bra. Alltså hon har inget fel, men hon är inte bland de bästa. Så bort med henne. Min uppgift är ju att försöka göra varje generation lite bättre. Då ska man inte avla på sånt som inte är tipptopp. Tufft kanske, men så är det.


Jaja, var det tvätten jag sa att jag skulle ta itu med denna sjuklingsdag? Och så hamnade jag här igen. Tänka sig.


Av Cindi Groop - 26 januari 2023 13:24

Denna vecka har jag gett avlusningsmedel åt alla kossor. Det var några som började klia bort pälsen så då beställde jag snabbt lite preparat. Denna gång blev det Spotinor. Det är enkelt att ge för det är 10ml/djur som man bara häller ur en flaska i nacken. Många andra preparat är enligt vikt, 10ml/100kg levande vikt, så då blir det att hälla flera gånger och det är ju inte sagt att djuret står kvar och väntar på en andra dusch, så detta var enklare faktiskt.

Och så har jag gett 3 dagar Ketovet antiinflammatoriskt åt 425 Edam som hade en ömmande bakfot. Det bet på bra och nu syns ingen hälta mera.

Dessutom har jag beställt lite ersättnings öronmärken som fallit bort. Det är en evigt återkommande plåga. Öronlapparna hålls så dåligt fast, och så får vi sanktioner på stöden ifall de är borta då vi blir granskade. Skitsystem. Det är väl öronmärkestillverkaren som borde få sanktioner som tillverkar så dåliga märken?


2262 Icon är nu sin sista vecka ute med kossorna. Han verkar ha haft litet att göra. Det betyder alltså att mina semineringar gick riktigt bra denna gång. Eller så har Icon varit ytterst diskret och uppvaktat dem endast nattetid. Nå i höst får vi svar. Jag har endast sett honom arbeta med två stycken. 2 av 14 möjliga. Två stycken seminerades 2 gånger, men 10 st har troligen lyckats på första försöket. Kul ifall det faktiskt stämmer.


Ni minns förra året så började mitt persikaträd blomma i januari. Jag försökte pollinera med pensel och hade trädet kvar ute i verkstaden tills det var frostfritt. Men pollineringen lyckades inte.

I år har den börjat blomma lika tidigt igen, så nu försöker jag byta strategi.

 

Trädet fick åka pulka in i salongen där det är ljusare och mellan 15-20 grader varmt. Jag försöker igen med min pensel.

Jag är ju lite osäker på hur hårdhänt man får vara, men man borde ju nå pistillen antar jag. Så jag fluffar runt lite från blomma till blomma.

 

Håller tummarna för bättre lycka denna gång. Jag vill ju ha persikor!


 

Jag tyckte att Saaga var så fin där hon stod och funderade över vad jag höll på med, så jag måste ta ett foto bara av henne. Älskar finska hästar!


Vi har haft några fina soliga dagar nu, så hönsen får springa på lite och picka i sig lite grönt.

 

Och solnedgången igår var mäktig. Det var ännu vackrare i verkligheten än vad min mobilkamera kan återge.

 

Jag har skrivit ut en ny lista åt mig inför vårens kalvningar. Vårt nötkreatursregisters dataprogram har ju alla möjliga finesser, men en bra kalvningslista har jag inte hittat, utan den får jag göra själv. 

 

9 olika tjurar till 35 kalvande i vårgruppen. Kanske lite i överkant, men jag köpte ju in lite nya dräktiga kvigor så de hade ju två olika, så bara 7 tjurar till 32 kalvande har jag ju själv ställt till med. Den enda av dessa jag använt förr är Worldwide, resten är nya bekantskaper. Sååå spännande. 3 olika egna uppfödningar. Imperium efter Sneumgaard Imperator, Injector efter Klitgårdens Emil och Ingvar efter Chicago av Katslösa. Kan bli bra det här.


Jag hittade ett bra schema över hur hornlöshet nedärvs som jag tänkte dela här. Varje dur har ju två anlag för hornanlagen, så därför är det två olika huvuden på varje sida plustecknet. Alltså ett djur kan bära anlag för horn fast den själv är hornlös.

 

Och så måste jag visa en blomma jag inte kunde motstå då jag var och handlade sist. Visst måste man få pigga upp sig med lite blommor för att överleva tills naturen kommer till liv igen.

 

Och även om det kan vara tungt i vår kalla nord, så kunde det ju ändå vara värre.

 

Ha en bra dag!



Av Cindi Groop - 25 maj 2020 06:50

Jahapp, idag skulle min egenseminkurs ha dragit igång. Tror ni det finns någon ko i brunst? Nä just det. Inte en käft!

Fick ringa och avboka handledaren   


I lördags dock, hade jag 8 på en gång. En ska till slakt i höst, så hon brydde jag mig inte om, men 7 kor blev seminerade på samma gång. Förstås var min favoritseminör ledig och istället kom den som är största orsaken till att jag går egenseminkurs. 1 timme efter utlovad tid, som vanligt. Men semineringarna gick bra, så då blev jag glad igen. Men hela eftermiddagen gick ju åt att ta in kor och vänta på seminör.

 

Vi är redo. Var är seminören? Varför gör du det inte själv?


Lite synd att jag inte bokat handledaren till i lördags. Men så gick det denna gång.

Han har passligt igen imorgon eftermiddag, så nu får jag bara hoppas att damerna kommer igång under dagen.

Fast jag har förstås frisörstid bokad imorgon eftermiddag...... Någon som behöver få håret färgat och klippt och vill ta min tid, imorgon kl 13.00?

Annars blir min kurs framflyttad en vecka, och det är väl inte hela världen, men jag kommer ju att ha hälften av korna seminerade med seminör innan jag själv slipper till.


Semineringarna har ju nu börjat lite tidigare än vad jag egentligen vill för att 3 kvigor är reserverade färdigt seminerade och de kommer att flytta i början av juni. Så då jag ändå måste ha seminör för att seminera dem så seminerade jag ju egna som visade brunst samtidigt. På samma gång, ni vet. Och det är ju inte alls sagt att alla seminerade blir dräktiga på första försöket. Men det kommer att bli kalvningar redan i månadsskiftet februari-mars nästa år, och det är lite riskabelt med tanke på att vi ännu kan ha riktigt kallt om det vill sig. Men det kan också redan vara plusgrader. Då man aldrig riktigt vet. Men så här blev det i år.


Ett annat projekt som jag sysslat med i vår är restaurering av ridbanan.

I många år har vår ridbana varit i ganska dåligt skick. Det har varit en bred ridväg i en cirkel runt planen och så har det vuxit gräs i mitten. Det har gjort att underlaget varierat och gräsområdet varit lite halt åt hästar med sommarskor, speciellt då det varit lite fuktigt. Så jag hade lovat att fixa till den.

Först schaktade jag bort gräsroten och matjorden. Materialet hade jag planerat att använda till att jämna upp hästarnas vinterhage som är ojämn och stenig. 

Men då jag började på så märkte jag att det ju bestod av ganska bra matjord. Och jag som önskat mig ett lass med matjord till trädgården. Här kom det gratis!

Nå, en hel del småsten finns ju med, men användbart i alla fall. Det översta gräsrotslagret hamnade i hästarnas hage, men jag fick en fin liten hop till trädgården. 


Så nu fick jag ju en del nya trädgårdsprojekt att ta hand om till följd av detta. En hallonbänk kom hastig och lustigt till och en slänt i gräsmattan som varit besvärlig att klippa jämnades ut.

 

Och jo, det blir en del stenplock, men det finns ju alltid håligheter i vägarna som behöver fyllas ut. Så det ena leder till det andra.


Och ridbanan då. Jo bort med jord och in med kross.

   

Så jämnade jag upp den så gott jag kunde med hjullastaren. Den sluttar ju lite hit och dit medan den ju borde vara i vattpass, men man gör så gott man kan.

Efter krosset kom en rigg med finare material. Dock tyckte jag det var lite för fint. Det kan bli risk att det blir till en gröt i regnigare väderlek, så högst upp i topplagret ville vi ha natursand.

Nu råkade det sig så att vi erbjudit gräsbalar till en annan gård som råkar ha egen natursand. Så de fick balar och vi fick sand istället. Dessutom ställde de upp och körde hem sanden till ridplanen då vi inte fick våra tidtabeller att passa med lastning och körning. Så vi fick ridbanan färdigt ganska snabbt. Så tacksam för att vi fick hem sanden!

Så jag jämnade upp sista lagret och körde med välten och packade ihop lagren, och så var det dags för test.

 

 

Så roligt att se Linns breda leende på hästryggen   


Tycker annars att det är ganska så roligt att fröpåsen som jag köpte åt henne på Hawaii 2013 har gett så bra skörd   

 


Jaha, vad ska vi hitta på idag nu då det inte blev någon seminkurs. Bygga stängsel och plantera äppelträd kanske?

Ha en bra dag!




Av Cindi Groop - 20 november 2019 05:15

Nu kommer ett inlägg som är svårt att skriva.


Ja, jag skrev ju tidigare om Piruett som inte var i så gott skick. Nå veterinärens besked var att det var dags.


Piruett föddes här på gården 1997. Hon har varit med oss en ganska lång tid med andra ord.

Det var meningen att hon skulle bli min travhäststjärna. Hon hade den rätta släkten, rätt kroppsbyggnad och rätt lynne. 

Jag blev bjuden bra betalt för henne som unghäst, men jag fick rådet att spara henne och tjäna pengar. Ha!


Nå, jag fick mitt andra barn och travträningen sattes i malpåse. Det gick inte heller att sätta henne på proffsträning med hemvårdsstöd som inkomst. Jag skulle ha tagit pengarna då jag kunde. Istället blev hon gårdsprydnad här i många år och så småningom ridhäst. 


Men en trevlig häst har hon varit. Hon har varit utplacerad som ridhäst några gånger och till och med såld en gång. Men varje gång kom hon tillbaka. Hon trivdes bäst här hemma. Jag är tacksam för att ha fått ha henne som vän.

Hon hade ett speciellt sätt. I boxen kunde hon se sur ut och till och med hota att sparka, men gav man bara lite uppmärksamhet så blev hon hur snäll och söt som helst. Hennes ansiktsutryck var så roliga.


Men nu var det alltså dags att säga hejdå en sista gång.

Hon fick en lugnande spruta i boxen och så fick hon gå ut på gräsmattan för den dödliga injektionen. Det gick lungt och värdigt till. Hon visste inte vad som hände.

Tacksam för en proffsig veterinär.


Och tack Piruett, min fina piraya. Du har en del av mitt hjärta.

 

Av Cindi Groop - 29 augusti 2019 16:32

jag är med häst igen. Hmmm, hur många dagar hann jag vara hästlös?

Ja, det är en tråkig historia.


Nåja Liam kom hem nu. Måste gå. Återkommer om saken senare.

Av Cindi Groop - 19 augusti 2019 08:06

Idag syntes äntligen Hirscht slaktresultat på datorn. Hon vägde 555,5kg, köttklass R+ och fettklass 5-.

Allt för fet alltså. Men så blir det då man går och äter foder ämnat för gruppen med kor med kalv, men inte har mjölk att ge sin kalv.

Men vikt och köttklass var det ju inget fel på.


Vi har fått närmare 30mm regn. Det känns bra nu.


Denna vecka kör Linn skytteltrafik med sjuka hästar tilll kliniker. Det är benskador på både egen och andras hästar. Eventuellt måste jag åka med som assistent i morgon.


Det finns inga hästar kvar här nu på gården. Under sommaren har det varit som vanligt med varierande hästantal, men nu har den sista hästen flyttat. Får se om det är för gott. Första vintern för mig utan häst på nästan 30 år.

Mitt gamla varmblod är sällskapshäst åt en frieserhäst i Sundom och Linn har unghästen Fanta och sin nya ridhäst Athina med sig i Solf. Nya tider.

Här en film, med min fina Piruett och Toivo som Linn haft på foderavtal, på bete i Norrnäs i sommar.



 

Av Cindi Groop - 10 oktober 2018 21:59

Jag är egentligen på väg i säng, men känner att jag måste skriva ner lite nu eller så hinner det försvinna ur minnesdimmorna.

Idag blev det inte riktigt som det var tänkt. Det var egentligen Päivisdag, men det blev akuten istället.

Igår kväll då vi lekte polis och tjuv så skadade Liam sin vänstra arm. Han blev lite ynklig, men det var ganska sent också, så efter en stund i famnen så sov han. Armen var varken svullen eller blå, så vi trodde inte att det var så farligt.

Men halv två på natten grät han och sa att han inte kunde böja armen. Jag tog upp honom ett varv på pottan och så lindade jag fast armen med två bandage längs hans kropp, så att den inte skulle hamna konstigt medan han sov.

Han somnade om och sov hela natten.

På morgonen började han igen gråta då jag ville ta bort bandaget. Jag ringde till Päivis och sa att han inte kan komma med på dagens utflykt med picknic till Vargberget och så ringde jag och bokade tid till akuten.

Klockan 11 fick vi komma och visa upp hans hand som hängde slappt vid sidan. Han kunde inte heller böja på fingrarna.

Läkaren förde med handen längs armen och så knäppte det till då hon tryckte till vid armbågen. 

Det var armbågen som hade gått ur led. Nästan genast kunde han böja på både arm och fingrar och smärtan försvann.

Han blev genast glad igen och vi firade med en glass i cafeterian.

Han var också nöjd att åka till Päivis på eftermiddagen, så vi for dit och väntade tills de andra kom tillbaka från utflykten tolvtiden.


Jag fick åka hem utan gråt och skrik, kändes skönt, ta lunch och sen ut och börja på med den försenade arbetsdagen.


281 Zana fick en kalv efter Unne igår kväll som inte riktigt kommit igång med drickandet, så det måste jag ta itu med först. Jag hade mjölkat och gett med flaska på kvällen, så hon var i ganska gott skick, förutom lite vingliga ben. Men hon kom ganska snabbt igång bara jag visat vägen en gång.

Sen monterade vi vågbalkarna på vår nya behandlingsbur och vägde några 365-dagars kvigor för att testa hur det fungerar.

Helt nöjd med funktionerna. Djuren rymdes bra och det var lätt att läsa av vikterna, men det var lite mer grejer att hålla reda på än i vår gamla våg. Dessutom var den MYCKET större! Det var inte många centimetrar extra då vi skulle ha in den längs skrapgången. Men det gick.

Jag fick annars den gamla vågen såld. Jag fick visserligen slänga med en bagge på köpet, men det var det värt. Den blev ju helt onödig nu då vi har den nya vågen.


Gjorde en riktigt god räkpasta till middag och sen gick Liam och jag ut för att städa undan tegelstenarna som byggarna rivit ner av väggen idag. Liam jobbade på riktigt duktigt och jag fick skynda på för att hitta söndriga tegelstenar åt honom att bära som inte var så tunga. Sen gick han in med Krister och jag fick städa upp det sista.

Sen målning av vita 6 tums plankor som ska upp på huset så småningom. Ett sista varv till kossorna, ut med hundarna och så ge nattmaten åt hästarna.

Till sist in och beställa matvaror av Gårdssmak och så nu en uppdatering av bloggen. 

Allt är tyst och stilla, endast tomten är vaken.

Men nu ska även jag söka mig till sängs.

Vad ska vi spela för nattvisa ikväll då?

Kanske lite Edith?


Av Cindi Groop - 19 augusti 2017 14:45

ag öppnar bloggen idag och läser ett inlägg som jag skrev 19 augusti 2012. Då hade mette-Marit skadat sig under natten.

Nu har det hänt igen. Men denna gång gick det inte lika bra. 

Mette-Marit finns inte mer........



Denna dag för två år sedan föll hästen Atte ner och dog knall och fall.

Tror vi ska stryka 19.8 ur almanackan. Ingen bra dag på Räfbacken.


Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag, men ibland blir den aldrig densamma mer.

 


Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards