Alla inlägg under januari 2013

Av Cindi Groop - 30 januari 2013 15:16

Tänkte försöka länka inslaget i tv.

http://arenan.yle.fi/tv/1780095


Jag har bara hört bra kommentarer om programmet och själv tyckte jag väl att det var helt sakligt.

Lite synd tycker jag kanske det är att man försöker visa hur all köttproduktion i landet går till med bara ett program.

Jag hoppas att alla förstår att programmet bara skrapade på ytan. Jag menar, vad lärde man sig i programmet om  t.ex nötköttsproduktion? Att kvigor dör om man skjuter dem i huvudet?

Vi fick t.ex inte alls se hur storskalig nötköttsproduktion med mjölkrastjurar går till. Det är stor skillnad mellan olika sorter av nötkött.

Man kunde bra göra ett helt program av varje köttslag tycker jag, och lammköttsproduktionen, som är en växande produktion i landet, berördes inte alls.


Jag kan här igen jämföra med Yle2 som visar 19st avsnitt från hästinstitutet i Ypäjä, men alltså bara 1 program som ska visa hur broiler, svin och nötköttsproduktionen går till. Här kan man ju undra hur Yle prioriterar.

Den dystra musiken störde mig lite också, om jag ska vara petig.


Frågan som jag ställer mig lite är: Vad är syftet med filmen?


Det kan ju inte vara att visa bondens vardag, eftersom vi bara fick se några snuttar från varje ställe.

Var syftet att visa åt folk att man måste slakta djur för att få kött?


Jag kan ju bara berätta hur jag ser på filmen ur min synvinkel, men det skulle vara roligt att höra hur en stadsbo reagerar.


Min vardag som bonde handlar ju till mycket liten del om slakt. Min vardag handlar bara om att sköta om djuren.

2-3 gånger per år kommer slaktbilen för att hämta våra slaktdjur, i övrigt går jag ju inte omkring och tänker på mina djur som kött.


Djurens liv handlar ju inte heller om slakt. Djuren lever i nuet och kan inte gå och vara ängsliga inför slakten.


Ja nu kan jag ju bara hoppas att filmen tas emot på ett positivt sätt och att inte alla bönder väljer att investera sina pengar i lägenheter i stan istället. Vad ska vi äta då?

ANNONS
Av Cindi Groop - 29 januari 2013 09:00

Visst är mycket smidigt med datorn, men då det börjar bråka så blir man ju bara så arg.


Skulle beställa en födelsedagspresent på cdon.com men hade ju förstås glömt mitt lösenord. Jaha, då loggar jag in som ny användare, men icke, eftersom epostadressen redan används! Suck å stön, nå hur ska jag göra då? Jag har bara en e-postadress. Man rekommenderas ju att använda olika lösenord till olika ändamål, men hur fasiken skall man kunna minnas alla lösenord??? Och var tusan är lappen där jag skrivit upp lösenordet för typ två år sedan?


Skulle också ta kontakt med mitt telefonbolag, men hemsidan är helt finsk och även där krävs det lösenord för att komma in på egna sidor. Varför finns det inte klart och tydligt en telefonnummer på hemsidans första sidan där det står att man kan ta kontakt på svenska?

Mitt problem är det att om man söker min telefonnummer på t.ex eniro.fi så kommer det upp 3 st olika nummer. Detta p.g.a att barnens abbonemang står i mitt namn. Och förstås står mitt eget nummer längst ner. Det betyder alltså att då någon söker mig, så ringer de först till båda mina barn innan de hittar rätt nummer. Varför står inte barnens namn vid respektive nummer fast räkningen skickas till mig? Abbonemanget skrevs ju i deras namn. Såna där små irritationsmoment borde man ju kunna åtgärda enkelt. Måste försöka få tag på en e-postadress till bolaget så kan jag skriva mitt ärende, men det är väl nog att hoppas på för mycket.


Och vad är det för kemisk reaktion som gör att man blir så förbannad då datorn krånglar?



ANNONS
Av Cindi Groop - 28 januari 2013 11:31

Tänkte nu redogöra för hur det gått med det ena och det andra.

Atte som fick laxerande för sand i magen, fick inte ut någon sand. Han har fortfarande problem med lös mage. Frågan nu är då alltså om han ska få gå med sin lösa mage, eller på vilket sätt ska vi gå vidare? Ett alternativ är ju att åka till hästkliniken i Tammerfors och göra en ordentlig undersökning. Det kan ju vara sand i tarmarna eller t.ex magsår.

Han mår ju inte dåligt på något synligt sätt, utan han kan användas som vanligt, men tänk om det är något som förvärras.

Det är ibland så svårt som djurägare att avgöra hur sjuka djuren egentligen är. Ibland är det ju akutfall och då är det ju bara att ringa till veterinären, men just i ett sådant här fall med lite lös mage. Första veterinärbesöket gjorde ju ingen skillnad, men ska vi bara vänta och se eller borde vi beställa tid till Tammerfors? Det känns ju lite löjligt också om vi beställer tid till kliniken, lastar hästen och åker fram och tillbaka till Tammerfors och så säger de att det inte är något problem, fortsätt som vanligt bara. Då känner man ju sig dum och nojjig, men tänk om han har magsår och att han behöver medicineras. Ja, jag vet inte, vi får se vad vi gör.


Wilma, som har spondylos, fungerar helt symptomfri med hjälp av smärtstillande. Vi får se hur det utvecklas, men just nu mår hon bra i alla fall.


Jag hade ju tidigare lite funderingar om att åka på utställning med Orvar i sommar, men ingen annan hade tid att ställa upp så det blev till ingenting. Lite synd på ett sätt, men det besparade ju mig mycket tid och onödig spänning.

Eventuellt kommer jag att föra något djur till utställningen i alla fall. Alla biffraser brukar ju vara representerade, men vi får se hur det blir, men det blir ingen tävling inom rasen i alla fall.


I övrigt så hade vi en representant från försäkringsbolaget hit i fredags. Vi gick igenom våra försäkringar och gjorde dem lite mer up to date. Det finns ju en hel del som ska försäkras på en bondgård;byggnader, maskiner, skogen, djuren och inte minst vi själva. Vi får se hur mycket dyrare premierna blir efter denna uppdatering   


Då något händer är det ju nog roligare om försäkringarna är i skick.  Det fick vi erfara för två år sedan då vi fick vattenskada i källaren. Vi kunde ju aldrig tro vilken stor renovering som krävdes för lite vatten, men tack vare försäkringen så fick vi allt i skick som nytt.


I lördags firade vi 100 års kalas på retaurang Strand-Mölle i Molpe. Ja det var ju ingen som fyllde 100 år, men dock två som fyller 50 inom en snart framtid. Vi hade en riktigt trevlig kväll, med god mat.


 

Det här är förrätten, snyggt och gott.


På vägen hem fick vi bromsa för 4 rådjur som sprang över vägen i Töjby. Som tur var så hann de efterföljande bilarna bromsa i tid också. Är det bara vi som har otur med vilda djur på vägen, eller råkar någon annan ut för samma?


Vinden viner i knutarna, men det är bara att dra på halaren och ge sig ut i stormen. Ensilage skall fyllas på i utfodringshäckarna och så ska det halmas ordentligt i stallarna. Det blir så fort smutsigt i bäddarna då temperaturen ligger runt 0 grader.


Kalendern är full även denna vecka, det är två födelsedagskalas, en Bölerevy och diverse smått och gott. Lite spända inför morgondagens tv-program måste jag erkänna att vi är. Det är lite som att titta på en skräckfilm, men det lär ju bränna kalorier, så inget ont som inte för något gott med sig.


Ha det bra.

Av Cindi Groop - 24 januari 2013 19:12

På tisdag 29.1 kl 20.00 visas ett program på Yle5 som heter Vem fixar biffen?

Det är med skräckblandad förtjusning jag nu gör reklam för ett program där vi deltar.

Vi blev filmade förra våren. Jag minns knappt vad vi diskuterade.

Jag hoppas att vi inte gör bort oss fullständigt.


Åtminstone så filmade de Orvar. Hoppas han kommer med.



 

Av Cindi Groop - 23 januari 2013 06:00

 

Vi är förstås med då matte fixar middagen. Ibland slinker någon godbit ner på golvet.


Efteråt är det skönt med en liten tupplur.

 


En enda liten katt

gör att man inte kommer hem

till ett tomt hus

-man kommer hem!

    

Av Cindi Groop - 22 januari 2013 06:00

Ni minns kanske min film från ifjol över 8 st älgar som dansade på vår åker.

En kort tid efter det hittade vi detta makabra fynd 500m nedströms.

 

Det är alltså en död älg i Norrnäs å.

Nu vet jag ju inte om denna ko hörde till gruppen som vi såg tidigare, och jag har ingen aning om varför den dött, men den låg ju inte långt därifrån.

Vi hajade nog till först innan vi förstod vad det var som låg i vattnet. Det såg ut som en flodhäst på avstånd.


En tid efter det hittade vi denna rådjursbock som hängt sig i vargstängslet.

 

Han har tyvärr gått en plågsam död tillmötes. Han har strukit in huvudet i rutorna i elstängslet, men hans horn fastnade då han försökte dra ut det igen. Usch och fy och blä.

Stängslet är ju till för att hålla rovdjur ute, men tyvärr kan det gå så här också.

Det har hänt en gång förut också, men den gången var det ett litet flasklamm som gick lös på gården, som fick sluta sina dar i stängslet.


Orsaken till att jag visar dessa bilder först nu är att de är tagna med telefonen och jag inte orkat engagera mig i hur Blueotooth fungerar. Men nu äntligen har jag överfört mina bilder.

Vet inte om ni är glada eller ledsna över det :)

Av Cindi Groop - 21 januari 2013 11:58

Kalla dagar som dennna så föredrar jag att tillbringa så stor del av arbetsdagen som möjligt med kontorsjobb. Visst djuren måste skötas varje dag, men man behöver ju inte sätta in arbetstopparna i värsta kölden.

 

Så här ser jag ut efter några timmars jobb utomhus i kallt väder. Så ni har kanske förståelse för att jag inte är så värst förtjust i vintern.


Istället funderar jag idag över vilka semintjurar jag vill beställa.

Då man använder semin så får man ju välja tjurar från i princip hela världen, men det blir dyrt att importera på egen hand. Därför försöker vi simmentaluppfödare komma överens tillsammans vilka tjurar det lönar sig att importera.

Vi fick nyligen en lista på möjliga tjurar :

http://www.bar5.com/pdf/Circle3_Genetic_2013.pdf


Härifrån föll jag speciellt för tjurarna Bar5P SA Evolution-Poena 418S och JNR Gravity 813U.


Det jag söker efter är pollade tjurar, alltså medfött hornlösa. De ska ha lågt värde för födelsevikt, men höga värden för 200 dagars vikt och ettårsvikt. De här tjurarna har en helt ny släkt som inte finns i Finland från förr och borde därmed vara användbara för de flesta.


Jag skickade in mitt önskemål till den som är ansvarig för seminimporten på Faba, så nu är det bara att vänta och se om någon annan vill ha samma tjurar som mig.


Här är en bild på en av mina lovande unga kvigor. Hon heter Räfbackens Xylvia och hon är efter semintjuren Tiset Vagn.

 

Bilden är tagen i april ifjol då hon var 6 månader gammal. Nu är hon nyligen seminerad med Gormo.

Förstår ni hur spännande detta är att få vänta på nya kalvar med ny stamtavla?

Xylvia är en lyckad satsning och jag hoppas förstås att hennes avkomma är ännu bättre.

Det är en lång väntan från det att man beställer semindoser till att man lyckas med semineringen, får en levande kalv som växer bra, som i sin tur växer upp och får en avkomma, och först då den unga kons kalv får sin korrigerade 200-dagarsvikt så får kon sitt avelsvärde.


Detta är ingen sport för de som vill ha snabba reultat.

Alltså Xylvias mamma Victoria seminerades i januari 2011, Xylvia föddes i oktober 2011. Xylvia seminerades i december 2012 och får förhoppningsvis sin första kalv i september 2013. Då kalven vägs i mars 2014 får Xylvia sitt avelsvärde. Tre års väntan innan man vet om Tiset Vagn var så bra som man hoppades.


Så de tjurar som jag funderar på nu, ger resultat tidigast 2015, enligt sönernas ettårsvikter och 2016 enligt döttrarnas kalvningar.

Det gäller alltså att välja rätt tjur, eftersom det ger avtryck många år framåt i vår besättning.


Av Cindi Groop - 20 januari 2013 19:47

Idag är det min födelsedag  


 

Därför tänkte jag dela med mig av några av mina favoritrecept som jag bjöd mina gäster på idag.


Först och främst tårtan. Jag firar alla år med samma tårta. Förr var det alltid min mamma som bakade den, men efter fyllda 30, så fick jag receptet och numera gör jag den själv.


Favorittårta


Botten:

4 ägg

2dl socker

1dl vetemjöl

50g potatismjöl

1/2tsk bakpulver


Fyllning: äppelmos


Garnering:

2dl mjölk

1msk maizena

4msk florsocker

1 äggula

200g smör

3msk kakao

1 tsk vaniljsocker


Vispa äggen till sockerkakan så de blir porösa. Tillsätt socker och vispa till allt blir en ljus porös massa. Blanda mjölsorterna med bakpulvret och blanda ner det i smeten. Fyll smeten i en smord och bröad form. Grädda i 200 grader ca. 15 minuter. Stjälp upp kakan och låt den svalna. dela den på mitten och fukta bottnarna med mjölk. Fyll kakan med äppelmos och lägg försiktigt ihop den igen.

Smörkräm:

Blanda mjölk, maizena och socker och låt det sjuda upp under omrörning. Låt det sedan kallna och blanda i äggulan. Rör smöret poröst med elvisp och blanda den med den kokta smeten. Dela den i två delar. Smaksätt den ena med siktad kakao och den andra med vaniljsocker.

Garnera kakan enligt egen fantasi.

 

Idag gjorde jag en lite större tårta och tog då ingredienserna multiplicerat med 1,5.


En ny favorit har jag fått från Kristers moster.


Gerdas systerkakor


500g smör

250g socker

250g potatismjöl

ca 7dl vetemjöl eller 500g


Strösocker efter gräddningen.


Arbeta ihop alla ingredienserna till en smidig deg som får vila helst till följande dag. Kavla ut till en några mm tjock deg på ett mjölat bakbord. Ta ut runda kakor med ett litet glas, eller litet hjärtformat pepparkaksmått. Grädda i 200 grader tills de blir ljusgula ca. 5 minuter. Sockra genast de tas ur ugnen.

 

Smörkräm:

200g smör

200g florsocker (3,2dl)

2 äggulor

3-4tsk vaniljsocker

2msk kakao


Bred ett tunt lager på en kaka och sätt på en till.

 

Denna gång gjorde jag dubbelt recept, men det blev väl mycket. Det var ganska tröttsamt innan allt var klart, men nu har vi ju småbröd resten av våren.

 


Mitt sista recept idag är en äppelkaka.


Äppelkaka i långpanna


200g smält smör

4 ägg

4dl socker

2,5tsk bakpulver

5dl vetemjöl

2dl gräddmjölk


Topping:

4 stora rivna äpplen

100g smält smör

2dl havregryn

2dl socker

1,5 msk kanel 


Smält smöret. Vispa ihop äggen och sockret. Blanda ihop vetemjöl och bakpulver. Blanda ner mjölet i äggsmeten. Till sist mjölken och det smälta smöret. Sätt bakplåtspapper i en ungsplåt. Häll i smeten.

Riv äpplena och blanda i de övriga ingredienserna. Strö över smeten.

Grädda i 175 grader i 40-45min tills kakan är torr.

 


Dagen avslutade med god middag på restaurang Crazy Cat i Kristinesstad.

På vägen dit fick vi tvärnita för en älg som stod bredvid vägen i skogen mellan Norrnäs och Nämpnäs. Linn körde oss hem, och tror ni inte älgen stod på samma ställe 2 timmar senare! Vad är sannolikheten för det ? Och inte nog med det, 500 m längre fram springer 2 vitsvanshjortar över vägen.

Det känns nog som om vi bor riktigt ute i vildmarken.


En trevlig och spännande födelsedag har jag haft. Nu kvarstår bara att gå ut med mjölk åt min kalv, ta in två hästar och gå på hundpromenad.

Vi hörs igen, hoppas jag.



Mat

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7 8 9 10 11
12
13
14
15 16 17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27
28 29 30
31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se