Alla inlägg under december 2013

Av Cindi Groop - 28 december 2013 17:42

  Det här är mitt första blogginlägg från mobilen.  Lite knepigt är det men månne inte det här ska gå på något sätt.  Tog ett försökskort på frassin.


Av Cindi Groop - 28 december 2013 06:00

Måste bara infoga detta filmklipp av vår knasiga katt som inte ännu lärt sig hur katter ska dricka!



 

Av Cindi Groop - 27 december 2013 18:24

Jo julen kom och gick. Inget mer om det.

Förutom, jo, att jag detta år inte varit så mörkerdeprimerad som jag brukar över julen. Vad månne kan det bero på nu då? Eventuellt kan det väl inverka att jag spenderat två veckor i Kalifornien i november, men jag tror även att det hjälpt till att jag börjat äta D-vitamin och magnesium. Magnesium äter jag för att lindra mina kramper i benen och tipset om att D-vitamin lindrar mörkerdepp fick jag av min syster. Så nu mår jag rätt bra faktiskt. Mina käkar värker kanske inte heller lika mycket som förr. Så allt är ganska bra faktiskt. Nu låter det ju som om jag har all världens krämpor, men så är det ju inte. Benkramper har jag bara ibland om nätterna och käkvärk har jag bara då jag varit ute i usligt kall och våt väderlek. Egentligen är jag oerhört frisk. Så nu glömmer vi krämporna och tittar frammåt, eller kanske bakåt?


Året 2013 har varit fantastiskt för mig, ja nästan overkligt bra. Tänk vad jag fått vara med om. Det började i februari med pris för bästa tjur. I mars firade vi Krister på Hawaii. Vårkalvningarna gick bra och i maj blev Linn student och vi fick vår underbara lilla valp Yezz. Sommaren var jättefin och vi blev bjudna på bröllop. Dessutom blev vi bjudna på bröllop igen och denna gång i Los Angeles. Pga av det fick jag uppleva en fantastisk resa tillsammans med mina systrar. Och jo, det ska komma ett inlägg som berättar om resan, men den kräver lite mer arbete så det har jag inte hunnit med ännu.

Förutom allt detta så har året bjudit på alla möjliga små fina upplevelser. Ja jag kan inte vara annat än lycklig. Året 2013 har minsann varit ett av de bästa jag upplevt, om inte till och med det allra bästa.


Så vad har då 2014 att erbjuda?

Ja det är väl det roligaste med att leva, man vet inte vad som väntar. Inga resor är i allafall inplanerade nu under de närmaste åren. Inga bröllop ser vi i den närmaste kretsen och inga andra stora händelser vet jag om.


Förövrigt kan jag nämna att jag nu tagit steget in i framtiden och skaffat mig en smartphone. Får se då om jag är tillräckligt smart för att kunna använda den. Största orsaken till att jag skaffade den var att kunna fotografera mina djur som är till salu och smidigt kunna publicera dem på webben eller kunna skicka dem direkt till eventuella kunder. Nu återstår ju bara det lilla knepet att förstå sig på apparaten. En bieffekt blir förhoppningsvis också att jag kommer att kunna ta mer bilder ur vardagen för att publicera här på bloggen eftersom telefonen ju för det mesta är med i fickan och då tillgänglig för fotografering i olika situationer. Många gånger har det harmat så att jag inte haft med kameran då jag jobbat med djuren.

Jag kan redan ringa med den! Och svara! Eller det är lite olika från gång till gång. Man ska liksom trycka och föra fingret över skärmen på samma gång, så det fungerar inte riktigt alla gånger. Så om jag trycker av någon då ni ringer så ska ni veta att jag inte avsiktligen trycker bort er utan det beror på min nya smarta? telefon.


Funderar lite på att sätta ut båten igen. Det är ju öppet vatten ännu. Skulle det inte vara ett trevligt minne att ha kört runt Ledören på nyårsafton? Fast det är ju kanske lite dåligt med sol för min solenergidrivna båt. Men åror finns det ju förstås.


Funderar på vårens kursutbud på vuxeninstitutet. Det går en kurs i möbelrestaurering som jag borde gå och så en intressant kurs om kött och hantverket styckning. Det finns så mycket roligt, vilken fantastisk tillgång vuxeninstitutet är!

Möbelrestaurering borde jag gå eftersom vi har en sån fantastisk gammal soffa med lejonhuvuden på armstödet som borde fixas upp. Den borde jag fotografera med min telefon! Det ska jag försöka komma ihåg så att ni får se den. Det är stoppningen som behöver bytas ut. Jag tycker inte att det borde vara så svårt, det enda som krävs är lite tid........


Nej, nu måste jag sluta för idag. Vi återkommer en annan dag. Då förhoppningsvis med nya smarta bilder.


 

Av Cindi Groop - 24 december 2013 14:32

 

Av Cindi Groop - 13 december 2013 13:29

Sitter med mina stelfrusna fingrar runt en tekopp.

Jag har kört fram och tillbaka till Kurikka idag. Lämnat in några lammskinn för beredning.

Nu tar det nog några veckor innan de blir färdiga. Men det är alltid så spännande att se hur de blir.


Körde med vår nya bil. Den var riktigt trevlig att köra med.

Vi köpte alltså en ny bil i måndags på vår resa till Tammerfors. Ja nästan lite i misstag, eller hur jag ska säga.

Vår gamla pick-up är just 24 år gammal. Den har alla år gått igenom besiktningarna utan problem, men visst börjar den bli lite sliten. Vi har funderat lite fram och tillbaka på när det vore bäst att byta bort den, men på senare år har vi kommit fram till att dess inbytesvärde är så lågt, så vi kör istället med den tills den tar slut. Nu gick det inte så, pga ändrade omständigheter.


Linn kommer från början av nästa år att ta med sig sin häst till sin nya skola 1 gång/månad. Då resan dit tar 4-5h med släp så behöver hon en ordentlig dragbil som tar henne dit oberoende av väder.

Någon sådan har vi inte. Vi kan inte skicka iväg henne med vår gamle trotjänare med hästen i släp. Vem vet var de hamnar då.

Så istället fick vi tänka om angående bilköp. Krister började söka på nätet och plötsligt hittade han en kandidat i Tammerfors, som visserligen var 7 år, men ändå relativt lite körd. Det visade sig att den använts på ett flygfält.


Då vi båda tyckte om den, och den var igott skick så slog vi till med det samma efter att vi provkört den. Det kan jag säga är mycket ovanligt i detta hushåll. Vanligtvis brukar vi fundera fram och tillbaka hundra gånger innan vi tar ett investeringsbeslut. Men bilens skick och pris var till vår belåtenhet, så varför söka mera då?

Vi får hoppas att vi inte får några otrevliga överraskningar vad tiden lider.


Ja, vad blev det för sort kanske ni undrar?  Det blev en ljusröd Ford Ranger, utan krusiduller. En bruksbil helt enkelt.

Kvar hemma på backen står vår gamla Izuzu. Vad ska vi göra med den då? Ja, antingen försöker vi sälja den privat, eller så sparar vi den åt junior. Han har ju bara 4 år kvar till körkortet, och vad passar väl bättre åt en ung man än en gammal pickup som just och just orkar 100km/h?

Jag kan inte garantera att han delar min uppfattning.


Ja just det. Forden blev ju skitig på min resa till Kurikka. Egentligen borde jag gå och tvätta den, innan det fryser på, istället för att sitta här. Men det är ju så kallt.....


Och tack snälla mamma för lussekatterna!

Av Cindi Groop - 10 december 2013 19:22

Som ni kanske märkte på mitt senaste inlägg så försvann halva texten. Man blir ju lite bitter....

Av någon konstig anledning så har vårt trådlösa internet blivit så slött. Internetkabel direkt i väggen har vi endast i sonens rum och i resten av huset har vi trådlöst. Och det har fungerat rätt bra tills nu. Eller egentligen är det bara här på min bärbara dator som det nu krånglar. Är det något inställningsfel eller är det nåt virus eller vad kan det månne vara? Tröttsamt är det i alla fall då ingenting fungerar utan datorn bara står och stampar på stället.


Dagarna har annars varit fulla av omväxlande program. Vi har hunnit vara på 70-års kalas, på studentfest, på smörgåsbredartalko, på julkonsert, till tammerfors en sväng och idag via akuten. Ja och det var meningen att vi skulle på 12-årskalas ikväll men då kom ett olycksfall i vägen. Och det var ju så typiskt då systerdotterns kalas flyttats från söndag till tisdag bara för att vi inte skulle hinna på söndag och så hann vi inte idag heller. Men grattis i alla fall söta Sanne. Hoppas vi träffas över julen istället.


Ja akuten kanske ni undrar. Jo, Krister och jag stod beredda med vågar och grindar och skulle just börja väga 10 ungdjur då de ringer från skolhälsovården och undrar om jag har tid att prata en stund.Nja, inte egentligen sa jag men vad gäller det? Jo Lucas har ramlat på gymnastiken och är nu på väg till akuten! Jaha, ja men klart att jag har tid då!!!!

Vi packar ihop vågar och grindar och släpper ut djuren igen och jag springer in och byter om och kör upp till akuten. Jag luktar ju säkert apa, men det får de så lov att klara av. Nåja jag hittar Lucas med en ispåse på handleden. Han har röntgats och han har en spricka i tillväxtpunkten i handleden och måste kanske till Vasa för operation. De hade sprungit baklänges i gymnastiken och han hade tappat balansen, ramlat bakåt och tagit mot sig med händerna.


Efter konsultation med läkare i Vasa beslutes att han får gips  på handleden och så får han komma på ny röntgen om en vecka så får de besluta då igen om han behöver opereras eller inte.

Han har två julkonserter kvar att spela före julen men dem får han nog glömma nu. En trummis med handleden i gips är ingen bra kombination.


I morgon ska vi på producenternas höstmöte. Men på torsdag tror jag inte att jag har något speciellt inbokat. Vad konstigt. Kanske jag får en normal arbetsdag då?

Ja, vi har ju börjat seminera de höstkalvande korna nu, men då jag aldrig är hemma så är det svårt att parera seminören. Och nu märks det att jag varit borta i november. Normalt skulle jag ha noggranna anteckningar om när korna visat brunst för att lättare kunna övervaka inför kommande semineringar. Men nu är almanackan helt tom så brunstkontrollen tar extra mycket tid. Fast idag fick Orvar komma i tjänst då jag missat att både Ronja och Truls visar brunst. Nåja, ingen fara. Bara jag inte missar mina Skånetjejers brunst!


Nu ska jag hoppa i duschen och tidigt i säng så vi hinner få korna mätta och nöjda innan vi åker på möte.


Ungtjuren 2085 efter Tiset vagn har fått en egen grupp kvigor att leka med.

 

Av Cindi Groop - 4 december 2013 10:30

15 minuter efter att ett djur har blivit slaktat så får vi resultatet i vår dator. En stor förbättring från förr då man måste vänta i två veckor efter slakt innan likviden kom.


Så slaktresultaten från i måndags har jag nu i min hand.


Med facit i hand kan jag konstatera att det var en herrans tur att jag skickade Jenny till slakt. Jag skrev ju att hon hade haft höftproblem, men det var det ju inte alls. På slakteriet har de kasserat levern och så hade hon gallgångsinflammation och gallsten. Det var därför hon gick konstigt. Oj om hon hade kunnat berätta för mig var hon hade smärta. Det är det svåra med att arbeta med djur, då vi inte har något gemensamt språk. På hennes rörelser och med tanke på hennes ålder så tog jag för givet att det var höfterna som krånglade.

Vi hade ju inte kunnat behandla henne mot gallsten heller, så att skicka henne till slakt hade

Av Cindi Groop - 3 december 2013 06:15

Som utlovat kommer här en liten film från söndagens vallningsträning.

Det syns ju att hon ännu är en valp. I början siktar hon in sig på fel djurgrupp och plötsligt börjar hon lukta på en sten.

Det är ju såna barnsligheter som kommer att försvinna av sig själv då hon blir äldre.

Men jag tycker hon lyssnar bra och hon visar goda anlag för att bli en bra arbetshund så småningom. Kanske även tävlingshund om bara jag tar mig tiden att träna och åka på kurser. För det behöver jag verkligen. Visst har jag hållit på med vallhundar i över 20 år, men en riktig tränare kan ge så goda tips, och så ser de med andra ögon gamla ovanor som man dras med.


 
Kan ni förstå hur roligt denna "sport" är?

Då man får se sin lilla valp utföra det som den är avlad till att göra. Känna att man arbetar tillsammans.

Jag har inget större intresse av att springa på all slags hundsporter som är populära nu, men att se en vallhund arbeta är bland det bästa som finns. Och de är all olika. Visst beror det till stor del på att alla hundförare är olika också, men man ser så många typer och stilar av hundar då man åker på träningar och tävlingar. Vissa är allt för intensiva och stressar fåren, medan andra har för lite "tryck" dvs. får inte fåren att röra sig ur fläcken.


Men så finns det såna hundar som är riktigt lagom, med tillräckligt tryck utan att driva för hårt.

Sån hoppas jag Yezz kommer att bli. Eller sån tror jag hon blir. Min lilla bebis <3

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards