Man borde väl inte blogga då man mår som jag. Alltså så trött i huvudet.

Så om ni märker något konstigt så är jag bara trött. Sitter framför datorn med stickad mössa på å peltor med succémorgon i öronen. Ja, egentligen håller jag på med morgonmatningen av korna, men plötsligt fick jag en sån donitscraving, så jag måte in till kylskåpet, via datorn och nu sitter jag här och har dåligt amvete för att jag inte jobbar. Behöver kanske en donits till? Nej, det behöver jag ju inte alls, men då det är så himla gott! Jo en till tar jag.

Mmmmm....

Lite för trött för att minnas allt vad som hänt på sistone, men kalvar och lamm kommer hela tiden.

Här bild på de två första.

Oj så mycket jag ha att berätta om kalvningen, men det måste vi ta senare. 3 kalvningar kvar ännu i vår.

Nu måste jag nog gå tillbaka ut innan jag äter nåt mera. Jag borde börja slå ner lite stängselstolpar också, men det är så himla tungt.Jo jag vill ha massor med betesmark, men f-n det ska utföras också. Ibland önskar man att pensionsålder skulle vara lite närmare.

Sitter denna vackra dag vid datorn för att göra årets stödansökningar. Det är ju så enkelt nu då allt går att göra via datorn.

Men nej, allt krånglar. Jag har ringt till lantbrukskansliet flera gånger för att fråga om råd, så kommer jag framåt några steg, tills det kör fast igen.

Nu håller jag på och korrigerar några kartor, och fy f-n säger jag bara. Varför fungerar det inte? Jag blir galen.

Jag kan slå vad om att inspektörerna kommer i raka led inmarscherande på gården då de granskar min ansökan. Jag har ju bara försökt korrigera, men då det inte går!!!!!!!!!!!

Jag vet inte om ni någon gång upplevt det här med att bara sitta och stirra in i skärmen då man helt enkelt inte vet vad man ska göra. Jag kunde ju skita i det och göra något annat, men då det handlar om nästan hälften av gårdens inkomst, så får jag bara ta skeden i vacker hand och försöka lösa det på sätt eller annat.

Tror jag tar en paus och går och matar en ko eller två.

nu e de bråttom

Jag hinner tyvärr inte skriva här nu. Återkommer då det regnar.

kram på er

Vi har börjat med att göda höstvetet.

Ja som ni märker så är det vackert väder där ute. Det gör att jag jobbar från tidig morgonstund till sena kvällen och inte hinner blogga.

En kort uppdatering idag ska ni få.

Viivi fick sättas igång med hjälp av veterinären. Straxt efteråt föddes en kokalv på 64kg. Allt gick bra.

Fick senare reda på att man i Danmark och England inte avlar på lätta kalvningar. Det är värt att sätta i minnet vid val av avelstjur. Ingen mer Vingegaard Filius i alla fall. Hörde av en annan uppfödare som kommer att slänga bort resten av sina Filius doser pga besvärliga kalvningar efter honom. Här har ju nog kalvningarna gått bra, trots de höga vikterna. En kvar, beräknad tid 8.4 Jag hade ju två kalvningar till efter honom, men om ni minns så hade vi en abort för en tid sedan som jag inte visste vem som hade misst sin kalv. Nå det visade sig vara 282 som var seminerad med Filius. Så ingen stor skada skedd.

Sonen fick vara med i radion här om dagen:

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/04/02/ungdomsgala-vacker-liv-i-sinatra

Ja och så fyller lilla Yezz 1 år idag.

  Notera hennes tandsmile.

Nu måste jag ut igen. Och det kan ta lång tid mellan inslagen nu. Jag väntar 16 kalvningar i april och i slutet av månaden börjar även lamningarna. Jag ska försöka bifoga bilder ibland, men tyvärr inte varje dag. men om du tittar in en gång i veckan eller så, så kanske det hinner komma lite uppdateringar.

Njut av våren, det gör jag!

Alla på gården njuter i det vackra vädret.

I varma solknutar kan man hitta på det ena och det andra som ligger och solar.

Och vi har inlett grillsäsongen.

Hamburgare på kolgrill. Äkta biffkött.

Livet är härligt!

Tror vi kommer att äta hamburgare varje dag i fortsättningen. Det var så himla gott.

Jag lovade ju en gång att skriva om vår resa till Kalifornien i höstas, men pga att det är en ganska lång historia med många bilder så har det helt enkelt inte blivit av.

Jag kommer nu att ge er en bildkanon med några av våra upplevelser. I korthet kan jag berätta att resan var fantastisk.

Det var jag, tillsammans med mina två systrar samt min 13 år gamla son och syster Tinas två yngsta flickor på 12 och 14 år som skulle resa tillsammans i nästan 3 veckors tid.

Orsaken till att vi for var att vi blivit bjudna på vår kusins bröllop i Los Angeles.

Otroligt nog hade vi alla tre möljighet att resa just då i början av november, även om syster Pia måste boka en kortare resa än oss andra pga jobbet.

Vi beslöt attpassa på att köra upp längs den berömda vägen highway från Los Angeles mot San Francisco på vägen till moster Kris och mormor Martha som bor i Fresno.

Så här kommer bilderna, vi börjar med lite kartor:

genom att klicka på bilderna så får ni dem större

Utsikten från vår hotellbalkong i LA. Ahhhh..... jag älskar palmer. Jag står på min balkong och njuter, fattar så småningom att jo, tusan jag är i Los Angeles och imorgon ska jag på bröllop i Hollywood!

Själva bröllopsceremonin skedde utomhus i en vacker trädgård. Paret marscherade in till min syster Pias sång, en gammal svensk visa som heter Över bygden.

Det vackra paret var så lyckliga så och vi är så glada över att vi fick vara med. Det var  första gången vi träffade brudgummen och hans familj.

Dagen efter bröllopet hyrde vi en Dodge van och begav oss ut på vår resa längs kusten.

Första stoppet var i en härlig liten stad som heter Santa Barbara.

Första glimten av Stilla havet längs highway 1.

Denna roliga reklamskylt såg vi i LA.

Första pausen för att få doppa tårna i stilla havet. Vi hade ingen plan över hur långt vi skulle åka var dag, utan vi tog den tid vi behövde.

En liten jordgubbsodling, fotograferad ur bilfönstret.

Piren i Santa Barbara.

barnens krav var att hotellen som vi bodde på hade pool. Så ett stort projekt vid varje stopp var att hitta den rätta poolen.

Vi var i Santa Barbara på veterandagen och då hade en fredsförening denna utställning på stranden. Skulptören har alltså byggt en soldat av sand och på korsen stod namnen på alla de soldater som dött i Irak.

Vårt nästa stop var i SanSimeon dit vi kom passligt till solnedgången. barne tog sig ett dopp i hotellpoolen och vi systrar tog en strandpromenad. det var fantastiskt vackert och vi fick t.om se en grupp delfiner som hoppade i vattnet. tyvärr fastnade ingen på bild. Vi stannade i San Simeon för att nästa dag kunna besöka det berömda slottet hearst castle.

jag har varit dit två gånger tidigare, men det är så fantastiskt vackert så jag kom gärna med en tredje gång.

nej jag hinner inte skriva om hela resan på en gång. Vi måste fortsätta senare.

Man får inte publicera bilder in ifrån Hearst castle utan tillstånd, men lite utsiktsbilder kan jag väl sätta ut. Mediamogulen William Hearst hade ett eget zoo runt sin lilla sommarstuga under 1900-talets mitt och ännu finns det kvar en del djur från den tiden,bl.a. zebror. På området finns också en ranch som drivs av familjen ännu idag. kanske ett tips på praktikplats åt en äventyrlig lantbruksstuderande?

Vi fortsätter som sagt senare. Vi är ännu bara 5 dagar på väg på vår 3 veckors semester.

Det är lite styvt det här bloggandet. Jag missar ju nog en hel del händelser som jag bara helt enkelt inte hinner skriva om. Vissa händelser så skulle också vara så mycket intressantare om jag kunde bifoga helst en bild.

Men, det lämpar ju sig inte alltid att fotografera och lägga upp bilder och så glömmer jag ju även ibland att jag borde fotografera.

I lördags i alla fall var jag på vallningsträning igen. En assisterande tränare var med och det var mycket nyttigt att ha ett par nya ögon att titta på hur vi tränar. Yezz och jag fick träna på att bli snabbare med ligg-kommandot. Inte på alla träningar man blir instruerad till att få ett bättre ligg   

Nåja,hrmhrm, träningen i alla fall gick ut på att jag skulle blockera hennes väg då hon försöker hitta balansen till flocken, medan jag ger kommandot ligg. Jag kunde alltså springa och stoppa hennes väg åt sidan eller genom att slänga mig genom fårflocken och med kroppen visa att NU! LIGG!

Min hund, som inte är dum, fattade ganska snabbt att det är bäst att lägga sig redan vid första kommandot och inte vänta tills alla grannar hör då jag skriker.

Så med lite träning hemma nu bara så kommer hon att bli mycket lydigare än förr. Hennes djurkänsla och naturliga vallning var lika strålande som alltid förstås. Planen nu är att hon ska avlägga vallhundsprovet i höst, så då måste kommandona sitta.

Men då man tränar med instruktör kan man ju inte samtidigt filma. Det är nog multitasking redan själva träningen. Även om det skulle vara bra att själv efteråt få se på film hur man egentligen gör. Men ingen frivillig filmare har jag......

Söndag kväll ägnades åt samfällighetens årsstämma. Vi hade en massa ärenden att gå igenom, så mötet tog 3 timmar från kl 19-22. Därefter tog styrelsen konstituerande möte, så då gick det en timme till. Lite städning och ihopplock efter det, så klockan hann bli 23.30 innan allt var klart.

Jag lovade sitta i styrelsen i 3 år till, men efter det är det finito. Då får jag glömma allt vad fiskeutplantering och båthusplatsfördelning heter.

Ja med mitt minne så kan det nog hända att jag glömmer det före också, men alltid finns det ju någon som påminner mig.

Inget foto från mötet heller, men är du intresserad av vad samfälligheten gör så är det ju bara att gå in på vår fina hemsida www.norrnas-samfallighet.fi

Idag har jag städat ur mina överfulla skrubbar. En storsäck med brännbart och en säck till Hoppets stjärna. Ni kan inte tro hur mycket jag sparar. Det finns alltså kläder från då jag gick i högstadiet i behåll! Och nej, jag slängde inte allt ännu heller. Men allt som mist sin elastisitet och sånt som helt enkelt inte går att knäppa runt midjan länge. De där sabla kalorierna som springer i skrubbarna och syr in alla kläder   

16.3.2014 och vattnet svallar åter fritt i Ledörssundet.

och från havet rullar en isande gråkall vind......

Jag och valpen har tillbringat natten i bastustugan. Det tog en timme att få upp värmen i stugan från +8 till + 20 grader. Innan vi somnade hade vi +22 och på morgonen var det ännu +16 grader. Nerbäddade i sängen gick det ingen nöd på oss. Eller Yezz sov i fåtöljen med fårskinn i. Jag kunde inte låte henne komma upp i sängen fast jag var ensam. För då kommer hon ju att vilja komma upp då husse är med också. Och då blir jag avslöjad att jag tillåter sådana fasoner   

Vi tog en skön morgonpromenad Yezz å jag i ruskigt väder innan vi packade ihop oss och for hem för att sköta om resten av flocken. Jag gillar min valp