Jag fick en fråga för en tid sedan om det är fördelaktigt att ha korna att kalva på hösten, då de då går miste om betesperioden.

Det finns många svar på denna fråga. För det första så finns det så otroligt många olika sätt att föda upp dikor.Bara valet av ras har väldigt stor betydelse och om raser kunde jag skriva en hel roman, men för att snabbt dela in de olika biffdjursraserna som finns i Finland så kan jag ge två huvudgrupper. Det finns en grupp som består av lite lättare raser som aberdeen angus, hereford och highland cattle och så finns det en tyngre grupp som består av i huvudsak limousin, charolais och simmental.

Om man har svaga beten, som strandängar och skogsbeten så passar raser från den lättare gruppen bättre, men om man i huvudsak har åkerbeten, eller inga beten alls utan utfodrar allt från foderbord, så passar de tyngre raserna bättre. Nu har då alla dessa olika raser lite olika egenskaper och man bör förstås utgå från sin egen gårds möjligheter när man väljer ras. Tyvärr brukar ju inte kunskapen om rasernas egenskaper vara de bästa för de som börjar på som ny köttproducent, utan man köper moderdjur av den rasen som råkar finnas till salu just då man behöver dem och gärna så billigt som möjligt. En helt naturlig sak egentligen, men om man ska tänka på långsiktig lönsamhet så har rasen oerhört stor betydelse.

För att övergå till frågan om kalvningstid, så finns det även här många olika möjligheter. Det finns gårdar som låter tjuren gå med året runt, vilket innebär att korna kalvar året runt, och så finns det gårdar som har vårkalvningar och så finns det gårdar, som oss, som har två olika kalvningsperioder, en på våren och en på hösten.

Det här beror ju förstås också på den enskilda gårdens olika förutsättningar.

Vi vill främst ha två kalvningar av två olika orsaker. För det första så innebär två kalvningar att vi kan utnyttja foderbordet bättre. Korna som är i sin, alltså inte har någon kalv vid sin sida, får endast grovfoder i foderhäckar i en egen rasthage. De höstkalvande korna går på svagare bete sommartid. Korna som ger di får en kraftfodergiva från foderbord en gång per dag. Då kalvarna avskiljs från sin mamma, så byter korna plats.

Den andra orsaken till att vi vill ha höstkalvande kor är att vi säljer avelstjurar till andra besättningar. Om en tjur är född på våren så hinner han bara bli ca 15månader fram till juni, då de flesta köttbesättningarna sätter tjuren i arbete. Men de höstfödda tjurana är då redan 21månader gamla och klarar av att betäcka ett större antal kor. En tjur som är endast 15 månader så ska ju växa mycket ännu innan han är fullväxt och om han har många kor att betäcka så blir tillväxten lidande.

Det här var bara en kort redogörelse om dikoproduktion, men det jag vill komma fram till är att det inte bara finns ett rätt sätt. Man måste bara tänka efter vad som passar den egna gården. Vilket sätt man sist och slutligen väljer är av mindre betydelse för lönsamheten. Om ett produktionssätt ska vara lönsamt så krävs att djuren mår bra. Djur som mår bra, producerar bra och det är av det som bonden ska försörja sig.

Här är en bild på lilla Zeus som fortfarande dricker mjölk ur ämbare tre gånger per dag. Vi kommer att bli goda vänner han och jag :)