Alla inlägg under januari 2015

Av Cindi Groop - 20 januari 2015 09:26

Det är min födelsedag idag. Och jag fyller 23.


Ja, inte 23 år då, nej det blev visst det dubbla. Men veckor! Jo, jag är tydligen gravid i vecka 23.


Hur gick det här till då? Ja, jag är lika förvånad som ni säkert är. Och tänk att jag missat halva graviditeten.


Under hösten har jag ju varit trött, känt mig gammal och haft dålig kondition. Jag har så lätt blivit andfådd under hundpromenaderna. Ja och så var det ju den där blodproppen i benet. Men gravid, det hade jag inte en tanke på. Jag räknade helt kallt att den tiden var över för min del. Ja vad är sannolikheten för att man blir gravid vid 45 års ålder då mensen upphört? Man läser ju överallt hur svårt det är att bli gravid efter 35. Nåjo, tydligen är det inte alls svårt.


Över julen kände jag mig stinn och pösig. Jag började så småning om misstänka att jag hade något fel i magen, kanske nåt strul med tarmarna? Men ingen smärta, så jag såg ingen anledning att besöka läkare.

Så i mellandagarna började jag känna rörelser i magen. ?????????

Jag googlade på , i vilken vecka kan man börja känna fosterrörelser? Fick svaret, runt vecka 20. Hmmmmm.....

Nej, det är säkert inte det. Men för säkerhets skull köpte jag ett test från apoteket på nyårsafton. Och vad skådar mitt högra öga, positivt! Oh shit!

Ber min kära make komma och titta. Han skrattar till och säger, nä, det tror jag inte. Ja inte jag heller, men stickan visar positivt och det är garanterat något som rörs i min mage.


Nåjo, det är helg och mellandagar och först 7.1 ringer jag till mödravården och ber om att få ett ultraljud. De sätter in en akuttid åt mig på onsdagen och jag får lägga mig på britsen. Läkaren känner mig på magen och konstaterar genast att jo, visst finns där något. Shit igen, nu är det alltså bekräftat. Vi tittar på ultraljudet och kan konstatera att jag är i vecka 21+2. Hur är det möjligt att jag missat halva graviditeten??????

Beräknad tid 19.5 Alltså snart.


Ringer hem och gratulerar den blivande fadern. Ni kan tro att vi blev chockade. 

Jag köper hem pizza och berättar nyheten för de intet ont anande syskonen. Tystnad...... Va? På riktigt? Skojar ni?


Ja så där är vi nu. Nyheten börjar sjunka in.

Jag frågade om riskerna eftersom jag är lite äldre än normalt, men läkaren sa att de största riskerna är redan över. Ingen idé att ta fostervattenprov eftersom det är för sent att göra något i detta läge. Bara att tacka och ta emot nu.


Ok, men jag fick i alla fall åka på ett 4D-ultraljud till Vasa där de kunde konstatera att alla inre organ såg bra ut och vi inte har något att oroa oss för.


Känslorna har växlat från glädje till att vara alldeles skräckslagen. Vad har vi gjort? Hur ska det här gå? Hur, varför, hur ska det sluta?


Nu börjar vi så småningom landa i vad som är på gång. Alla barnkläder har vi skänkt till välgörenhet, men leksaker och böcker finns visst sparade. Vi försöker ta dagen som den kommer och hoppas på det bästa.

Visst räknas det här som en högriskgraviditet, både för mig och barnet. Men för tillfället mår vi båda bra och jag gör allt jag kan för att det ska fortsätta så. 


Enda nackdelen hittills är att jag fick tillbaka min blodtunnande medicinering, för att undvika blodpropp. Så nu sticker jag mig i magen varje kväll resten av graviditeten plus en månad efter förlossning. Men, det måste jag väl kunna leva med.


Nu kommer inte bloggen att ändras till en mammablogg.Kanske någon uppdatering då och då.

Arbetet på gården fortsätter ju som vanligt, även om mina arbetsuppgifter kanske måste anpassas lite efter situationen. Ska försöka att inte stå ivägen för varken grindar eller kossor.


Svarar på frågor gör jag fortsättningsvis, även om min graviditet.


Livet är fullt av överraskningar,

hälsningar 46 år och gravid!



ANNONS
Av Cindi Groop - 17 januari 2015 13:44

Dålig kamera dödar fina bilder.


Har haft fint besök av gråspetten.

 


och så blev jag så glad då yezz poserade så fint med öronen upp för en gångs skull.


Nåjo, friskt vågat.  

ANNONS
Av Cindi Groop - 15 januari 2015 20:01

Igår var då dagen då vi skulle ta Mycoplasma Bovis prov på alla 26st höstfödda kalvarna. Jag bokade ju veterinären förra veckan till kl.12.00 på onsdag.

Jag hade själv tid till hälsovårdare till kl.8.00, men det borde ju inte vara något problem, plenty med tid.


Kom hem vid 10-tiden och gick ut för att sortera kalvar. Vi stängde ut korna och körde in nya ensilagebalar i foderhäckarna och så var det bara att släppa ut korna, men hindra kalvarna från att smita ut. Det gick rätt smidigt faktiskt.

Här står de ursållade kalvarna och funderar vad som är på gång.


Vi föste sedan in dem i sin egen kalvgömma där vi hade riggat med några grindar för att kunna trycka ihop dem så att de inte skulle springa runt som galningar då veterinären började ta sina prover.


Fram med skyddskläder och varmt vatten till veterinären och alla papper på kalvarna till hands. Vi blev klara lämpligt til kl 12.00

Här står de i väntan på provtagning.


  Klockan blev 12 och klockan blev halv 1 och ingen veterinär syntes till. Både kalvar och kossor börjar nu ropa lite otåligt till varandra och vi står tre personer beredda att ta fast kalvar.

Vår nya veterinär tog ju både adress och telefonnummer så jag tycker väl kanske att hon borde meddela om hon blir mycket försenad.

Nåja, vi har ju också annat att göra denna dag så jag bestämmer mig för att ringa och höra om hon ännu är långt borta.

-Groop? Vem? Mycoplasma. Oj det har jag glömt. Blir det uppmuntrande svaret. 


Jo, vi har just sorterat ut 26 kalvar för testet du skulle ta idag.


-Ojoj, jag ska gå till mottagningen efter utrustning så kommer jag sen.


Jag suckar och säger ok. Låter dottern gå iväg och rida en häst och Krister kör iväg för att hämta ett lass balar.

Själv stannar jag vid kalvarna för att hålla koll så att de inte hittar på något.


Efter 15 minuter ringer veterinären igen och frågar om det gäller blodprov eller svalgprov. Svalgprov på kalvar under 6 månader svara jag, precis som jag sa då jag beställde tiden. 

-Har du provtagningsstickor?, frågar hon då.

Jag? Nä, jag har inga stickor, det ska väl veterinären ha?

Ok, då måste hon ringa till vår förra veterinär och fråga om han har några stickor på mottagningen.


Vid det här laget börjar jag bli ordentligt arg.


Efter en stund ringer hon tillbaka och meddelar att tyvärr har hon bara 3st stickor, att kan hon komma nästa vecka istället?


Hmmm, vad f-n säger man?

Nåja, jag sa några väl valda ord, bokade ny tid och släppte ut kalvarna igen.


Bara att göra om nästa vecka!


Vilket jäkla pucko!

Det var minsann inget bra första intryck man fick av nya veterinären. Alltså skriver man inte upp i kalendern då kunder ringer och bokar tid?


Får se om hon klarar av provtagningen överhuvudtaget. Det lät som om det var helt nytt för henne.


Till vem skickar jag räkningen för extra arbetstid?


Jaja, glöm och gå vidare. Vi hoppas på bättre resultat nästa vecka.


Av Cindi Groop - 10 januari 2015 10:20

Har inget speciellt att skriva om idag. Har givit djuren frukost som vanligt. Dottern for iväg på träning i manege i Solf. Tokigt då hon måste köra i en timme för att få rida i manege, men vi bor ju på ett område där det inte finns så många hästar.

Krister stack iväg med motorsågen till skogs. Tonåringen sover, klockan är ju inte mer än halv tolv på förmiddagen.


Själv ska jag ta mig i kragen och köra ut inbjudan till Ösp´s midvinterfest. Jag har fått en kladd med brev som jag ska lägga i medlemmarnas postlådor. Orkar jag ta sparken och hundarna och köra runt i hela byn med dem eller tar jag bilen? Så svåra beslut att ta så här en lördag förmiddag.


Ja, och så har jag beställt veterinären tills på onsdag för att ta det där Mycoplasma Bovis provet på alla höstens kalvar, för att vi ska få sälja avelsdjur. Vi vet ju att vi inte har sjukdomen, men ändå ska alla kalvar tas fast och provtas. Så idiotiskt, arbetsamt och dyrt. Proceduren ska sen upprepas om 6 månader. Och så pga att vi har fått en ny kommunveterinär måste vi göra ett nytt hälsovårdsavtal. En bunt med papper igen som ska kryssas i en miljon med rutor. Och ännu en räkning. Och så onödigt. Nåja, vi får ju dokumenterat att allting är i skick och det är ju viktigt för konsumenten, så låt gå. Men då man varje år måste kryssa i att t.ex vattenflödet i vattenkopparna är tillräckligt, så känns det lite som tårta på tårta.


Men nu tycker jag väl att jag har lite onödigt negativ inställning här? Jag vet ju att man själv avgör om det man gör ska vara positivt eller negativt, så nu ändrar jag härmed på inställningen. Japp.


Jippii, nästa vecka ska vi igen få intyg på att vi sköter våra djur på rätt sätt och att vi inte har några smittosamma sjukdomar. Toppen!


Av Cindi Groop - 7 januari 2015 12:54

Idag har Aminoff fått flytta in med 5 vackra unga kvigor. Alla inblandade är mycket entusiastiska. I nödfall får han betäcka kvigorna som jag planerar att seminera också, det är bara en som han inte passar till.


Lite spännande tyckte han det var då vi öppnade dörrarna och han ensam måste gå de 50 metrarna till kvigornas hus. Tack och lov förstod de att muua lite inbjudande så han vågade sig in. Halt som tusan var det på gården också, men han klarade utflykten utan att halka. Vissa djur blir ju i panik om de hamnar ensamma på okänd mark, men Aminoff verkar vara en sansad kille.


Tackorna har också, sent om sider, fått herrsällskap. Det blev Gottfrid i år också.

 

Gottfrid är den gråa, nyklippta.

Vanligen sätter jag ju in baggen också 1 december, men av diverse orsaker blev även baggen försenad i år. Nåjo, det blir lite senare lammningar bara. Kanske även våren blir sen i år.


Ja, och hönorna har förstås fått flytta in i stallet nu då det blivit vinter på riktigt. Ett litet,litet hörn i hästarnas foderrum fick jag ta i besittning. Dottern gillar inte alls mina hönor och vill inte alls ha med dem i stallet. Men nu är de inne i plusgrader i alla fall. Ännu borde jag kanske ordna ett rede åt dem. Ifall någon av dem skulle komma på tanken att lägga ett ägg.


Avslutar med ett par bilder av gårdens största livsnjutare.

   

Av Cindi Groop - 6 januari 2015 10:47

Huadå. Det bet rejält i kinderna idag under hundpromenaden. Nästan så ansiktet stelnade fast.


I mitt ekologiska ältande så har jag ju helt glömt bort att nämna att juniormästerskapen och Yezz fick ett helt uppslag i julnumret av Paimenposti.

Jättekul.


Vi var på träning igen förra helgen och det märktes tydligt att det var länge sen sist. Yezz sprang allt vad benen höll och öronen hade hon tydligen glömt hemma. Nå hon fick valla så hon blev nöjd, så mot slutet fungerade det riktigt bra igen.

 

 Det finne en ny valp i gänget nu, Suxe. Ni förstår ju vad en söt liten valp påverkar hundgalna damer. Jag gissar att det ganska snart kommer fler valpar i gruppen. Jag har söta bilder på honom i mobilen, men hur jag får dem flyttade hit vet jag inte. Måste fundera lite.


Nu dags att skicka ut lite kötträkningar. Skönt med kontorsjobb denna kalla dag.


Ha det bra.

Av Cindi Groop - 5 januari 2015 10:11

Solen skiner idag och dagarna blir längre för varje dag. Mitt humör har också svängt. Deppig och nedstämd som alltid i december. Jag borde ju inte fundera över livet i december, jag vet ju det. Men det är svårt att styra sina tankar och känslor.


Men som sagt, nu går vi mot ljusare tider. Jag har stora förväntningar inför 2015. Kanske en och annan överraskning?


Ekoplanerna ser idag ut som följande:


Vi kommer att ändra om vår djurhållning på så sätt att vi kommer att sälja alla tjurkalvar vid 6-7mån ålder. Istället kommer vi att öka koantalet till 60 kalvande per år. Dvs. 30 vårkalvande och 30 höstkalvande. 


Dräktiga kor utan kalv kommer att få bo där tjurarna bor idag, med den ändringen att vi tar bort alla boxgrindar, öppnar en dörr västerut och bygger en rastgård för dem på utsidan. Kor med kalv får gå på samma ställe som idag plus på utrymmet där sinkorna går idag. Eventuellt måste vi bygga en ny gödselplatta med tak bakom nötse(ladugården).


Det kommer att bli svårt att sälja alla kalvar, men detta är troligen den bästa lösningen i alla fall under övergångstiden medan vi lär oss att odla ekologiskt. Framtiden får utvisa om vi klarar av att odla ekologisk spannmål. Om det visar sig att skördarna blir rimliga och arealen i fortsättningen räcker till, så kan vi i så fall i ett senare skede bygga nytt åt tjurarna enligt ekologiska regler. Det är ju alltid enklare att bygga nytt enligt reglerna än att anpassa gamla hus så att de fungerar i praktiken.


Vi har ändå ett hus där vi kan föda upp 20 kvigor, dels till egen rekrytering, men även så att vi kan fortsätta sälja biffkött direkt till konsumenterna.


Detta delbeslut innebär nu att jag måste få lite fart på årets semineringar. Motivationen har som  ni märkt inte varit på topp de senaste veckorna och funderingarna har gått fram och tillbaka så semineringarna och betäckningarna har gått lite på halv maskin. Men nu blir det att köra hårt under januari. Endast en kviga av fem har jag seminerat och de fem kvigorna som skulle få en egen tjur står fortfarande ensamma. Men på onsdag då vi rengör igen så ska Aminoff få komma på besök. 


Skönt att äntligen ha fått ordning på tankarna. Ännu är det praktiska arbetet ogjort, men vi har i alla fall en plan.....

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se