Hej.

Kalningar pågår nästan dagligen, så jag är ganska så sliten mellan varven. Men det mesta har gått bra förutom en som var missbildad vid födseln. Ryggraden var helt snett om mittlinjen och det gick inte att böja lederna i frambenen. Dern var vid liv vid föseln, men den levde inte många timmar.

Ja, ja har väl inte berättat om min avbytare? Jo vi har till  min stora glädje fått Sofia som avbytare under min mammaledighet som börjar 11.4 Sofia har jobbat hos oss flera somrar så vi vet att vi kommer överrens och att hon inte är rädd för att hugga i där det behövs. Det känns tryggt att veta att Krister har bra hjälp, även om det bara är 3 dagar i veckan, men det går ju bra att planera in arbetstopparna de dagar hon kommer i arbete. 

Ja, egentligen så har jag rätt till 3,5h avbytare per dag, men vi har istället kommit överrens om att hon kommer 3 längre dagar istället. Så passar det bättre för både henne och oss.

Om vi skulle valt 3,5h/dag så hade jag ju behövt två avbytare, för en avbytare får inte arbeta längre än 10 dagar i sträck, sen måste de få ledigt.

Vi börjar nu med att jag tar ut semester i början av april, så får jag skola in henne i mina arbetsuppgifter och kan förhoppningsvis ta lite ledigt under mammaledigheten. Ja för arbetet slutar ju inte bara för att jag tar ledigt, nej djuren ska ha sitt varje dag och inte har de förstånd att ordna kalvningar och lamningar till kontorstider heller.

Men egentligen var det inte alls detta jag ville ventilera idag, utan jag tänkte ondgöra mig lite över lantbrukspolitiken.

Jag har levt i tron, och säkert du också, att lantbruksstöden finns till för att hålla konsumentpriserna nere. Alltså eftersom vi inte får tillräckligt betalt för råvarorna vi producerar, så ska det låga priset kompenseras med lantbruksstöd.

Nu håller det här på att barka helt åt helsike. I år då vi söker om nya lantbruksstöd så finns det helt nya alternativ att välja. Det som fokus ligger på i år är alternativa grödor. Alltså sånt som inte duger varken till foder eller mat. 

Den som alltså vill ha de högsta stöden, måste i klartext förbinda sig att inte producera mat under den kommande 5-års perioden. Istället ska det odlas alla möjliga blommor och skyddsarealer. Högsta stödet på 600€/ha betalas faktiskt för om man gör sin åker till landningsbana för tranor och gäss!

Jo, miljötänk i all ära, men ska faktiskt skattemedel användas så här? 

Jag misstänker att det går något år, med ny regering, och så märker de att ingen mat produceras med alla miljoner som går till lantbruket. Och då budjeten ska kapas, så har de här ett lätt objekt. 

För vem kan argumentera mot om de sätter skolor och hälsovård mot prästkragar och solrosor och flygfält för flyttfåglar?

Även om jag sitter med i producentrörelsen så känner jag mig ganska hjälplös. Vi ställs nog bara inför redan tagna beslut. Vi kan försöka släcka de värsta brasorna, men själva planeringen av lantbrukspolitiken spikas nog ihop av några kravattbyråkrater som inte har en aning om vad det betyder att Finland är självförsörjande på mat.

Men visst, nu borde alla bönder hoppa på tåget och söka om dessa passiverande stöd. Sluta producera spannmål och kött som tydligen ingen vill ha. Så får vi se vad som hänt om 5 år.

Men så var det det här med foder. Vi måste producera foder till våra djur. Jag kan inte bara sätta alla djur på slaktbilen och börja odla ogräs. Jag har satsat hela mitt vuxna liv på att arbeta upp det djurmaterial jag har på gården. Ja, jag är dum. Bästa lönsamheten ger passiv odling. Jordbrukspolitiken ger passiva odlare möjlighet att trissa upp markpriserna. Men det är ju en illusion!

Så bästa konsument, jordbruksstödet går idag inte till att hålla matpriserna nere. De går till att hålla markpriserna uppe!