Fick ett samtal från sundet att en båt sett i stenarna vid Enskärsskatan!

Ringde snabbt ihop lite folk och begav oss iväg ner för att söka båten.

Alltså stranden vid Enskärsskatan är inte av denna världen. Stora stenbumlingar huller om buller, med stickiga buskar emellan. Det var lite med livet som insats vi tog pappa och jag oss ner för den branta stranden, men visst, där låg den.

De andra i räddningsautionen kom sjövägen. Det var halt och besvärligt att vända den, men starka gubbar fixade det bra.

Tja, det är inte mycket kvar av Lucas båt, men den flyter i alla fall. Motorn satt ännu i och batteriet hittades också.

Det gick ju att få hem vraket, men nu är det nog bara skroten som väntar.

Men mysteriet är löst i alla fall.

Tack till alla som hjälpt till på alla sätt i sökandet och bärgningen!

En lugn och varm söndag i slutet av september.