Direktlänk till inlägg 7 april 2013

Hänt i Nötse och annat

Av Cindi Groop - 7 april 2013 12:08

Nu tog det längre tid att ta sig till Maui än vad jag tänkt. Ja inte i verkligheten utan här på bloggen :)

Det kom lite jobb i vägen.

Vädret har nu varit utmärkt för att köra ut dynga ur liggbäddarna ut på åkern. Dvs. kallt om nätterna så att vägarna hålls hårda, men plusgrader på dagen så att inte dyngan fryser fast på vagnen.


Dessutom var det nu dags att flytta om bland djurgrupperna. De äldsta kalvarna som föddes i höstas ska avvänjas nu och de vårkalvande korna ska flyttas i kalvningsgruppen. Dessutom ska dräktiga kvigor flyttas från kvigstallet ut med korna och de nyligen betäckta kvigorna ska flyttas in istället. 

Massa koflyttningar alltså. Jag började med att ta in Viivi i kalvningsboxen på tisdagen. Hon har beröknad kalvning till 6.4 men jag tyckte att hon började se lite kalvningsfärdig ut, så jag tänkte att det är lika bra att ta in henne i boxen för att lättare kunna övervaka henne. Jag stängde ut alla andra kor i rasthagen för att kunna ta in henne utan störningsmoment. Förstås smet två ystra kossor med in på samma gång och det blev lite extra spring och hopp. Inget speciellt alls tyckte jag, men jag härjade med de extra kossorna och slängde ut dem igen. Viivi blev lite uppjagad av uppståndelsen men jag kunde snabbt öppna boxdörren och hon sprang glatt in.

Nästa morgon då jag tittade i övervakningskameran såg jag att Viivi låg lungt i boxen. Skönt, jag kan äta min frukost i lungn och ro. Då jag kom ut och började utfodra tjurarna, så låg Viivi ännu. Inga varningsklockor började klinga ännu, men då jag förde mat intill hennes box ovh hon fortfarande låg ner började jag ana att något var fel.

Jag gick in i boxen och klappade henne lätt på ryggen. Viivi är en ganska reserverad ko, så i normala fall skulle hon stiga upp genast jag kommit för nära. Hon försökte ta sig upp, men bakbenen bar henne inte!

Kor kan få kalvningsförlamning i samband med förlossningen, men Viivi hade ju inte kalvat än, så detta var något annat. Jag ringde genast till veterinären som kom inom några timmar. Hans bedömmning var att hon bara domnat ut i benen och att hon skulle stiga upp inom några timmar bara vi fick henne vänd på andra sidan. Han gav en injektion med selen för säkerhets skull. Med gemensamma krafter fick vi den ca 800kg tunga kossan svängd, så att benen som legat under henne nu kom fram. Bara att vänta alltså.

Timmar gick, och hela dagen gick, Viivi kunde nu själv svänga sig från sida till sida, men då hon satte tyngden på bakbenen så föll hon hjälplöst ihop igen.

Nästa morgon hade hon slutat svänga sig själv, så Krister och jag fick hämta en vinsch och ett brett rep som vi lade längs sidan av henne för att få henne svängd igen. Hon hade då fått ena bakbenet i fel vinkel, så därför hade hon inte kunnat svänga sig själv. Jag ringde veterinären igen och han lovade komma igen. Denna gång fick vi tre olika preparat åt henne, Ketovet injektionsvätska som är smärtstillande och antiinflammatoriskt, Selevitan som innehåller selene och e-vitamin, samt Beviplex som innehåller B-vitamin. Detta skulle ges tills flaskorna var slut, 20-30ml/dag.

Viivi låg alltså tisdag, onsdag, torsdag och fredag, men då jag tittade i övervakningskameran kl 5 på morgonen natten till lördag så såg jag att hon äntligen steg upp. Pust, å vad skönt! Hennes beräknade kalvning var ju till på lördag, så jag blev så glad att hon äntligen orkade stiga upp. Annars skulle det vara väldigt svårt för henne att orka med en förlossning. Nu är det söndag och ingen kalv har kommit ännu, men hennes juver är sprängfullt och hon går omkring och vankar. Så nu är det nog inte länge kvar. Pappan till kalven är Räfbackens Xerxes första avkomma. Så nu håller vi tummarna för att allt ska gå bra.


Suck, det där var bara historien om en ko, och det har ju hänt så mycket annat!

Men jag får korta ner min historia och bara konstatera att de första lammen nu har kommit.

 

En svart bagge och ett vitt tacklamm. Nu är det bara resten kvar :)


Ja, och så trotsade jag vintern och inledde grillsäsongen med att grilla marinerade griskotletter.

   

Nu får det banne mig bli vår snart!!!!!

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cindi Groop - Torsdag 9 april 01:42

Ahh, känslan när man lyckats hjälpa en kviga få fram en kalv!   Och alla inblandade lever.   Klockan hann bli halv 3, men vad gör väl det. Vi tar igen sömnen någon annan dag.   Och fin utsikt från jobbet fick jag även denna kväll.   Får...

Av Cindi Groop - Onsdag 8 april 06:50

Ja, med Liam hemma och pågående kalvningssäsong så blir det inte så mycket bloggande. Idag är jag dock tidigt uppe och Liam sover fortfarande så jag ska försöka hinna uppdatera lite.   Kisse håller mig sällskap då jag är på nattvak.     Jo...

Av Cindi Groop - Måndag 30 mars 09:13


Igår fick jag gå på en härlig promenad i solskenet. En riktigt härlig vårdag i slutet av mars. Linns hund Nemo är på en veckas semester hos oss. Passar på att träna honom lite. Vi hade kul allihop tror jag.   ...

Av Cindi Groop - Tisdag 24 mars 13:10

Idag har simmentalföreningen haft styrelsemöta via webben, och beslutat att vi skjuter upp vårt 30-års firande till augusti 2021. Ingen vits att pressa på och planera nu för att ändå tvingas avboka.   Även samfällighetens årsmöte har vi tvingats ...

Av Cindi Groop - Måndag 23 mars 13:14


Vet ni vilken fågels som är slarvigast? . . . -Hafsörnen!     Nej, den var slö.   Havsörnen däremot besöker oss mer eller mindre varje dag den här tiden på året.   Kanske läge att hålla hönsen inne? ...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se