Alla inlägg under februari 2014

Av Cindi Groop - 6 februari 2014 09:15

Hemma efter två intressanta dagar i på dikodagarna i Ikalis. Vi har varit på föreläsning, möten, ätit gott, simmat och pratat ko i dagarna två.

Avståndet dit är ca 170km, men det består mest av kringelvägar så resan tar ca 2,5h. Och jo, jag var klar och redo att starta kl. 07.00 Festkläder hade jag slängt i två alternativ av, för jag hann inte fundera på vilket jag ville ha. Inte är det väl så noga. Vi fick ju inga pris i år så jag behövde ju inte gå upp inför publik denna gång.


Dagen började med anmälning och så fick vi våra namnlappar. kaffe med ostcroissant och så bänkade vi oss i föreläsningssalen.

 

Det fanns ganska mycket tomma stolar i år, men jag uppskattar att vi var ca 200 personer.

Tisdagens program började med hälsningstal av toimitusjohtaja Antti Latva-Rasku från Faba. Han hade tyvärr en lågmäld mållande röst så det mesta av vad han sa gick åtminstone mig förbi. Sedan var det en föreläsning om djurskyddsombudsmannens uppgifter, ganska lamt inslag. Jag tycker gärna att djurskydd skulle kunnas tas upp på ett mera engagerande sätt. Det här gav ingenting.

Sen lärde vi oss om en sjukdom som sprids just nu bland nötbesättningar i Finland, Mycoplasma Bovis. Det var något som jag helt missat, men som tydligen berör oss i allra högsta grad. Så det innebär nu att vi måste beställa veterinär och ta svalgprov på 20 kalvar under 6 månaders ålder och upprepa proceduren efter 6 månader. Om djuren inte visar spår av Bovis så får man ett A-intyg på att gården är fri från smitta. Men så fort man köper in nya djur till gården så ska provtagningen tas om, om djuret inte kommer från en annan gård med A-status.

 Analysen kostar 100€/gång plus veterinärens arvode.

Smitta har hittills bara hittats på 16 gårdar i hela landet och i samtliga fall har det varit gårdar som köper in förmedlingskalvar från många gårdar. Men om man får smittan till gården så är det nästan omöjligt att få bort den eftersom den överlever i inredningen.

Så nu ska vi alltså betala för att få ett intyg att vi är fria från en smitta som vi vet att vi inte har. Men då myndigheterna slår på stora trumman så går vi i raka led som vanligt. Jaja, jag vet att skydda sig från smittor är jätteviktigt, men ibland kanske det blir lite överdrivet?

Sen fortsatte dagen med olika teman som slaktindex, hållbarhetsskillnader mellan olika raser och information från limousinprojektet.

Det sista missade jag för simmentalföreningens styrelse hade möte innan rasföreningens årsmöte. Sen hade vi konstituerande möte efter årsmötet och samma styrelse fick förtroende att fortsätta. Jag fick också tack för att jag börjat skriva på svenska på föreningens hemsida och ordförande berättade att det genast hade ringt en svenskspråkig simmentaluppfödare som ville bli medlem i vår förening nu då det fanns information på svenska. Vad roligt att svenskan kan upplevas som positiv. Vi planerade också föreningens resor i år. Styrelsen har blivit inbjudna till England på en biffdjursutställning och så planerar vi ytterligare en resa till Danmark i november för att besöka en utställning och besöksgårdar där. Jag planerar att följa med på båda resorna.

Efter simmentalföreningens 3 möten, så gick sekreteraren Maarit och jag på cocktailparty med biffjursförbundet. Där fick vi presentera oss. Ganska nervöst att presentera sig på finska inför 20 främmande personer. Jag pratade på finska men poängterade att jag var svenskspråkig och i och med det tog de också upp frågan om de borde ge ut information till medlemmarna även på svenska. Det hade de inte tänkt på tidigare. Så det lönar sig nog att vara med och tala den finska man kan. Jag har bara blivit väl bemött och många finskspråkiga tar tillfället i akt och pratar den lilla svenska de kan. Jag fick också tillfälle att diskutera användningen av vallhund på dikogården. Så många givande möten på några dagar.


Efter cocktail blev det festmiddag. Vi fick en jättegod champinjonsoppa till förrätt och till min bordkavaljer fick jag slakteriets nötköttskonsulent, så det blev många givande samtalsämnen. Varmrätten var Sous Vide limousin från Snellman.

 

Alltså mörad nötbringa i örtsås. Mört och gott var det. Ett litet för syrligt vin för min smak serverades till.

Efterrätten bestod av en jättegod vaniljpannacotta, mmm... det var så gott så jag skulle ha velat slicka koppen efteråt, men är man på festmiddag så måste man ju behärska sig en aning.

Kvällen fortsatte med dans, men jag som helst undviker att dansa så valde att sitta vid ett bord bakom bardisken i samspråk med några årligen återkommande svenska yrkesbröder. Dans är ju nog ett konstigt beteende, tycker ni inte det?

Nästa dag inledde vi med ett besök i hotellets spa mellan klockan 7-8. Därefter hotellfrukost och så inleddes nästa dags föreläsningar kl 9.00 Borden var ännu glesare så här på morgonsidan, det fanns säkert sådana som hade firat sina priser ordentligt under natten. Mycket vatten tycktes även ha åtgång denna dag.


Föreläsningarna handlade om dikogårdens förnyade tjänster från Faba, information om avelsindexens bedömningssäkerhet, vad som är på gång inom stödpolitiken, brunstiakktagelsernas hjälpmedel Heattime, betäckningstjurens besvär och dräktighetssvårigheter i samband med användningen av avelstjur. Och så lite tips om en effektiv brunstkontroll. Dagen avslutades med en lunch från buffet bordet och mätta och nöjda körde vi den kurviga vägen hem.

Jo, vi åker nog nästa år igen. Hoppas bara att fler dikoproducenter skulle ta sig tid att komma med, nu är det mest samma gamla vanliga ansikten som återkommer år efter år. Borde man kanske ordna någon svenskspråkig information kvällen före eller något som skulle få med mera svenskspråkiga? Här finns mycket information att hämta under trevliga former och man klarar sig bra fast man inte talar så bra finska, men man borde ju förstå litet i alla fall för att få ut något av föreläsningarna. Vi måste fundera över hur vi kan locka med mera svenskar. Tips mottages gärna, så kan jag föra vidare önskemålen.

ANNONS
Av Cindi Groop - 3 februari 2014 21:06

Ja då sitter jag här klockan 10 kvällen före vi ska iväg på dikodagarna med exakt 0 saker färdigt packat. Och Krister som förstås är färdig i god tid ligger redan och sover, så nu kan jag inte börja slita och riva i skrubbarna mer ikväll heller. Nåja, ställde klockan på 5.25 imorgon bitti och hoppas på att hjänrcellerna fungerar så pass mycket den tiden på dygnet så att jag får ner lite kläder. Det ska vara simdräkt och pyjamas, festkläder och ombyte. Och sticka sockor förstås, ifall det är kallt i rummet. Hur ska jag komma ihåg att packa festskor? Det dumma med festskor är att sticka sockor inte ryms i. Det värsta jag vet är att frysa, så jag hoppas ännu på ett mode där sticka sockor är the shit.


Såg färska lospår på isen i ån, 200m från gården idag. Spåren var väldigt tydliga i nysnön. Hoppas den bara varvia  på vandring. Önskar inte hitta ihjälrivna får i hagen imorgon bitti. Oroar mig också för den lånade baggen. Tänk om han skulle bli skadad, huadå. På söndag ska han flytta hem igen. Han tänkte stånga mig idag då jag körde in ny halm, den falske jäveln, men jag hann slå först, ha!


Nej, nu måste jag söka mig i säng. Ska bara packa, äta, mata kossorna och rasta hundarna och vara ren och hel i bilen kl 07.00 imorgon bitti. Så ingen blogg på några dagar nu, vi ses sen.




ANNONS
Av Cindi Groop - 2 februari 2014 22:02

Dottern kom lyckligt fram till skolan, pust.


I byn pågår ett projekt med att gräva ner avloppsledningar. Avlopp som sedan ska ledas till ett reningsverk någonstans. Problemet med att gräva ner slangar i marken i Norrnäs är dock att marken till största delen består av sten alternativt berg. All sten kan de inte gräva ner tillbaka och då uppstår en restprodukt. Den restprodukten körs hit till vårt stup.

 


Så nuförtiden ser vår halmplan mest ut som, jag vet inte vad. Rum för mera sten finns det dock. Fallhöjden ligger väl på 2-3m, så hit med det bara. Kan äntligen kalla oss för stenrika.


Vill också infoga en bild på fina Xylvia som fick tvillingar i höst efter semintjuren Gormo fast det var hennes första kalvning. Att kvigor får tvillingar är ganska så ovanligt. Hon är jätteduktig mamma, men hon börjar bli lite tunn, fast jag ger henne extra kraftfoder. Xylvias mamma är RM Victoria (Hedetoft United) och pappa är Tiset Vagn. Jag hade tänkt spola Xylvia för att få mera avkommor efter henne och sätta in hennes embryon i lite sämre kor, men det gjorde jag i alla fall inte. Istället fick vi två fina kvigkalvar efter henne direkt. Definitivt i högen "spara".

 

Nu borde jag dra på mig pyjamasen och dra mig till lopplådan. Imorgon ska allt förberedas så att vi kan vara borta två dagar, och ja, det ska ju packas också, tusan, vad ska jag ha på mig?




Av Cindi Groop - 2 februari 2014 13:45

Idag har lillflickan gett sig iväg till sitt nya liv.

 

Med häst och släp till sin nya skola i Långtbortistan.

Kvar hemma är vi och oroar oss för den långa resan i snöoväder. Jo, jag vet att hon klarar sig, men det är ju lite en mammas uppgift att oroa sig.

Med stränga order om att inte läsa eller texta sms under bilfärden och pausa tillräckligt och meddela genast hon kommer fram. Vi hoppas att hon kommer att trivas bättre i den här skolan än i den hon började i höstas. Man ska följa sitt hjärta och Linns hjärta skriker häst. Så lycka till vännen. Det kommer att gå bra!

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se