Jag tänkte på en sak då jag läste blogginlägg från tidigare år. Att det faktiskt skulle vara kul att få minnas vilket slags väder vi hade olika år. Ja åren jag skrivit hittills kan jag ju inte mera minnas, men jag kan ju börja idag.

Så en summering av väderåret 2015 kan väl sägas att det varit rätt så skit. Samma vädertyp hela året. Regn, blåst och kallt. En vecka var fin på sommaren och det var första veckan i juli. I övrigt har det inte varit min typ av sommar.

Men, oktober har hittills varit årets bästa månad. Inga temperaturer att hurra för förstås, men soliga dagar har vi haft gott om. 

Idag t.ex vaknade vi med ett par minusgrader och lite dimma, men eftermiddagen bjuder på en riktigt fin solig, lugn dag med +10 grader. Och jo, långkalsongerna är på.

Som kallast har det väl varit runt -9 grader någon natt, men det viktigaste: INGEN SKITSNÖ ÄN!

Så nu njuter jag av soliga promenader med hund och barnvagn och laddar batterierna med sol inför den stundande dundervintern. Tror det blir kallt i vinter. Hoppas att jag har fel, men jag tror det blir kallt. Jag har inget jag baserar min känsla på, men det bara känns så.

Idag har vi varit på 5 månaders kontroll till rådgivningen. 8,3kg och 67cm lång. Och så vaccinering i båda benen. Usch! Det gör lika ont i en mammas hjärta som sticken i de små knubbiga benen. Men jag har aldrig en tanke på att hoppa över vaccineringen. Det borde hålla alla otäcka, dödliga sjukdomar borta. Så vi biter ihop och hoppas på det bästa.

Tog lite bilder på tackorna i morgonljuset.

Och ett av en frostig nyponbuske.

Men bilden blev inte lika fin som den var i verkligheten.

Jepp. I lördags började vi med babysim kl. 9.00-9.30 Kul som vanligt, men kallt så sjuttons i omklädningsrummet. Inte roligt att ha en våt liten bebis i ett kallt rum. Och ingen bastu var på. Måste köpa en morgonrock till nästa gång.

Direkt efter simmet körde vi till Pensala på vallningsdag. Mycket nytt folk som kom för att bekanta sig med vallning.

Jag trodde att håret skulle hinna torka under bilresan från Närpes till Pensala, men det gjorde det inte. Brrrr.

På plats fanns 4 border collies och 2 kelpies på kursen. Först var det förevisning av skolade hundar och sedan kurs för de ovana. Huadå. Blir alltid lite sjuk i magen då jag ser helt otränade hundar som ska flytta djur. Alltså nä, ska man börja med vallning så ska man gå på kurs genast då valpen är liten så man inte behöver göra så många egna misstag, tycker jag.

Är imponerad av fårägaren och tränaren som vill hjälpa dessa otränade hundar. Jag skulle inte ha tålamod. 

Jag är så egoistisk och satsar den tid jag har på egen hund istället. 

Efter kursen for jag till syster i Solf som bjöd på grillad älginnerfilé. Inte illa. 

Så Liam fick klä av sig pyjamasen i Näsby och på den igen i Solf. En dag på resande fot.

Inga foton tog jag denna dag.

Imorgon måste jag vara med och rengöra hos tjurarna. Ser inte fram emot det. Är ju så ovan nu och tjurarna ser plötsligt så stora ut. Längtar tills tjurarnas rastgård ska bli klar, så att det förhoppningsvis blir mycket lättare att stänga ut tjurarna.

Haft en städa kontoret dag idag. Det behövdes verkligen. Två nya mappar fylldes med diverse kopapper. Ännu måste jag gå och läsa av öronmärkena på årets lamm och anmäla dem till registret. Hittade inte något papper på vilka nummer vi har, så nu måste jag läsa av öronen och skriva upp.

Säger gonatt med lite skönt gung.

Ja här sitter jag å häckar som vanligt. Jag får ju faktiskt gå och lägga mig. Har haft några för korta nätter på sistone så jag borde ta tillfället i akt och gå och sova medan allt är lugnt.

Var upp till stan idag och storhandlade. Jag drar ju mig för att åka så då jag till sist är så illa tvungen så är handelslistan lång. Nå nu ska vi nog klara oss en vecka igen.

Kallt som tusan utomhus. Klockan är bara halv elva på kvällen och mätaren visar redan -5 grader. Skönt att alla flygfän fryser bort nu, men annars får det gärna bli lite varmare. Jag har inte tagit fram långkalsongerna än, men det närmar nog sig nu. Vi har ett fint norrsken ikväll.

Ja, jag glömde att berätta att det inte blev något babysim senaste lördag för oss. Det hade varit lite väl turbulent i blöjan under fredagen, så jag vågade inte ta med honom i bassängen ifall det skulle hända någon olycka där. Det skulle vara genant, även om alla där förstår att det är sånt som händer. Men i alla fall tog vi det säkra före det osäkra. Ville ju inte heller sprida några bobbor ifall det var någon magsjuka på gång.

Istället fick vi besök av några avelsdjursspekulanter på lördag förmiddag. En kille som tänker bli bonde nästa år och som kommer att satsa på simmental. Inga affärer blev gjorda, men jag hoppas att han återkommer då han funderat färdigt.

Jag kunde säkert slipa på min försäljningstaktik, säga nåt som om vi skriver kontrakt idag så får du en kalv på köpet. Men det är ju lite annorlunda att köpa levande djur, det kan ju inte jämföras med t.ex en köksinredning. Jag vill ju att de köper av oss för att de tycker att våra djur är bäst. Inte billigast, men mest prisvärda om man säger så.

Men vad vet jag. De kanske hittar något billigt och bra någon annan stans. Vi får väl se vad de beslutar.

Inkommande lördag planerar jag att åka till Pensala igen och prata vallhundar. Vi kommer att ordna en liten demonstrationsdag/kurs för intresserade vallhundsägare och hundspekulanter. 

Problemet är ju bara det att det blir lite snävt om tiden då jag ska på babysim på morgonen och kursen börjar i Pensala 11.30

Lata Cindi säger: hoppa över Pensala, men hundintresserade Cindi säger: klart du hinner, det blir kul.

Just nu leder den lata. Får se vem som vinner.

Visst låter det ganska huvudlöst att släpa med en 4 månaders bebis för att stå på en åker och titta på hundar i flera timmar i oktober? Å andra sidan gillar han att vara med där det händer saker. Men att behöva amma ute på en åker...... Är det inte lite som att bjuda in en inflammation? Går ju förvisso att knöla in sig i Volvo.

Kanske jag bjuder över lite gäster istället i helgen. Jag har några jag borde bjuda över men inte riktigt tagit mig tiden. Men alla har vi ju lika mycket tid, skillnaden är bara vad vi gör med vår tid.

Så vallning, gäster eller bara äta choklad å spotta i taket? Det är frågan.

Idag hade vi köttretur.

Men dagen började redan kl 5.

Krister gick upp 4 för att se till de kalvande korna och då han startade bilen och for till övermark för att kolla torken blev jag plötsligt klarvaken. Vad gör man kl 5 om man är klarvaken. Jo plötsligt kom jag på att jag borde städa kylrummet innan köttet kommer och det hinner jag ju inte då Liam vaknar. Så sagt och gjort, upp och städa kylrum. Samtidigt hängde jag upp en tvätt och då jag nu ändå var uppe så tömde jag och fyllde diskmaskin igen. Tänk vad effektiv man kan vara medan bebisen sover. Vid 6 tiden kryper jag till sängs igen och somnar lite lugnare och nöjdare.

Klockan 7 ringer chauffören och meddelar att köttet finns i Närpes för avhämtning. Ok. Hopp i byxorna, släng i sig en flingtallrik, väck bebis och kör iväg. Vi for med båda bilarna för att få med allt kött. Krister for och levererade fram till dörr till dem som var hemma och kunde ta emot och jag tog köttet som skulle förvaras i kylrum till kvällen. 

På samma gång sprang jag in och handlade en kärra mat. Ni vet, på samma gång, som vanligt.

Liam han hänger med han bara. Tack och lov så somnade han på vägen hem, så jag kunde bära in alla lådorna i kylrummet genast jag kom hem.

På eftermiddagen förde jag Liam till mommo igen så att jag och Yezz kunde gå och avskilja bagglammen från tacklammen. Det börjar bli aktuellt med brunster på dem nu och jag vill ju inte riskera tjyvbetäckningar nu då jag har en dorperbagge på gång. Nog skulle det vara snopet det om de redan var dräktiga.

Jag gjorde en avskiljning mellan dem med hjälp av flyttbara grindar. De är alltså kvar på samma åkrar, men med metallgrindar som håller dem åtskilda. Jag måste nog gå ner och kontrollera imorgon så att de fortfarande är kvar på varsin sida.

7 kor har kalvat nu, 8 fina, pigga små gullungar.

Jag har även anmält nästa gäng till slakt. Årets sista åker v.46 Så sista chancen till köttretur blir 19 november. Inga kvigor denna gång, enbart tjurar och en gammal ko. Det är Victoria som ryker nu. Victoria som vi vunnit pris för tre år i rad. Men hon har en gammal juverinflammation som ser så besvärande ut och hennes bakklövar är inget att hurra för längre, så motvilligt så anmälde jag henne nu. Hon är en jättestor ko. Ska bli intressant att få veta hennes slaktvikt, även om jag helst hade haft henne kvar.

Låter som om det är storm på gång inatt. Nå ingen snö än i alla fall.

Ja, jag har ett litet bekymmer. 

Linn har renoverat stallet. Lagt nya panelbräder och målat vitt bl.a Det har blivit så fint.

Så nu är mina hönor portförbjudna i vinter. Inga smutsiga hönor i hennes fina stall. Nähäpp.

Hur gör jag nu?

Lekstugan som de bor i nu är visserligen isolerad, men med enkel dörr och enkla fönster. Ingen el finns där ännu heller, så någon uppvärmning är inte i dagsläget möjlig. En mild vinter klarar de nog sig där, men jag har på känn att vi får en riktig dundervinter detta år. Och då är det inte roligt att vara en liten höna i en lekstuga.

De värper riktigt bra nu också, så jag vill helst inte ta bort dem. Ingen stor efterfrågan på gamla hönor så här till vintern heller.

Ja, det är ett sånt där bekymmer som jag kommer att skjuta upp tills det inte går att stjuta upp längre.

Det mesta brukar ju lösa sig av sig själv av någon konstig anledning. Jag får hoppas på det denna gång.

Nu ska jag anmäla de senaste kalvarna till nötkreatursregistret. Ja, och så borde jag anmäla lammen också. Suck och stön då det ska vara så mycket anmälningar hit och dit hela tiden.

Ska vi spela något ikväll då?

Kanske lite Timbuktu?

Hittade en bild som stämmer bra med hur jag tänker

Går att byta ut sheep till valfritt djur som ko, häst, höna eller hund.

Årets tröskning är tack och lov färdig. Bara sprättning av halm och balning kvar på den fronten nu. Skönt.

Blev att börja dagen med att föra Liam till mormor för 3 nya kalvar hade kommit under natten. Xelmina fick tvillingar efter Champs Bravo och Ziesta fick en stor tjurkalv efter Orvar. Tvillingarna var pigga och hittade själva snabbt maten, men den stora tjurkalven var lite vinglig i benen och halvslö. 

Då vi stängt in dem i separata kalvningsboxar hämtade jag hem Liam tillbaka för lite tankning medan mormor tränade på gymet.

Då hon kom tillbaka gick jag och hjälpte kalven att hitta spenen. Nix, vill inte ha, sa han. Så jag fick stå med en hand i kalvens mun och hålla upp den medan jag mjölkade kon med den andra och försökte pricka rätt in i munnen. Jag fick mjölka alla spenar på kon och hon stod så snällt och lät mig hjälpa. Då jag var säker på att kalven fått i sig några deciliter lät jag dem vila en stund. Det kan ta en stund innan råmjölken "går upp i huvudet" så att säga och kalven blir så pass pigg att den självmant börjar söka juvret.

Jag avlöste igen min mamma över lunchen och körde sen ner en utvilad baby till henne en tredje gång samma dag. Samtidigt tog jag med morfar för att hjälpa mig med fåren. Vi stängde in alla fåren i en fålla och så släppte vi ut mammafåren och behöll lammen i fållan. Sen minskade vi på fållan så att det blev trångt så att inte lammen skulle rusa runt medan vi fångade och öronmärkte dem. Vi hade hästtransporten redo och förde sedan på tackorna med hundens hjälp på transporten.

Hunden fungerade inte alls lika bra idag som häromdagen med korna. Det var som om hon plötsligt inte förstod mina kommandon. Helt konstigt. Men efter en rejäl utskällning skärpte hon sig och vi fick tackorna lastade.

Sen körde vi tackorna till betet bredvid mina föräldrar. Jag for hem och kopplade ur transporten, släppte tillbaka lammen ur fållan ut på betet och så for jag ner och matade bebis igen. Sen hem igen och se efter hur kalven klarar sig. Denna gång var han mycket piggare och jag behövde bara föra honom fram till juvret och stoppa spenen i munnen så åt han själv. Pust, skönt.

In i duschen innan jag igen hämtar hem liten bebis.

Hur skulle jag klara mig utan mina föräldrar? Dessutom bjöd de på kaffe och nybakad kaka. Och igår fick jag två burkar med lingonsylt levererad hem. Vilken lyx.

Tack för att ni finns där för oss   

Sonen har förresten varit och vurpat med sin moped. Han skulle öva sig på att köra på bakhjulet då något gick snett och han och mopeden damp i backen.

Skrubbade ben och armbågar blev resultatet. Ledigt från gymnastiken i två veckor efter är ju inte helt fel.   

Nu börjar pojken vara i skick igen men inte mopeden. Den har visst sämre läkkött.

Helgen kom och gick. Alla barnen har varit hemma och det har varit så trevligt så. Idag bakade jag för ovanlighetens skull vetebullar. Jag bara älskar doften av nybakade bullar i huset.

Som jag brukar säga- Inget doftar som mammas bak   

Babysimmet var jättemysigt. Liam låg med huvudet på min arm och flöt runt i det varma vattnet i terapibassängen. Han tittade upp i taket på alla lamporna och jollrade och blåste bubblor. Det ska bli kul att åka på nytt nästa lördag.

Ja, i fredags blev vi intervjuade av tidningen Skogsbruket om våra djur som går på skogsbete. Ska bli kul att se hur det blir i tryck. Vi får väl återkomma i ämnet då det blir aktuellt.

Höstens tredje kalv föddes för en halv timme sedan och jag har fått sms från Linn att hon är tryggt framme till sin lägenhet i Koskenkorva.

Nu ska jag gå och lägga mig och ta en lång natts sömn, hoppas jag. Inga månar får störa mig inatt.

En alldeles vanlig, tråkig, underbar helg är till ända. Precis som jag vill ha det.

Ja klockan visar 3.08 och jag hittar banne mig inte sömnen! Var är den?

Inga tunga bekymmer inatt att behandla, men John Blund har helt tydligt glömt bort mig inatt.

Kanske är det supermånen som håller mig vaken?

Ingen bra natt att ligga osovandes inatt, för imorgon 8.30 har  Liam och jag anmält oss till babysim. Om jag tar mig upp då så kommer jag verkligen att vara på topp, not.

Imorgon (eller idag, fast efter natten) startar min vän Mico med sin hund Börje på europeiska vallhundsmästerskapen i Italien. 6st hundar representerar Finland och Börje är en av dem. Det är stort! Tänk att lilla Börje från Träskvik är så herrans duktig. Är stolt över att få träna i samma grupp. Det blir säkert lite champange då hon kommer tillbaka, oberoende av hur det går. Bara att vara med i såna sammanhang är ju värt att fira.

Hela Team Pampas håller alla tummar och tassar för henne.

Ska ja ta ett försök till i sängen? Kanske John Blund märkte att någon är uppe och yrar ännu?

Fast på ett sätt skulle jag ju nästan vilja vara vaken ett par timmar till nu. Klockan 5 är det ju fullständig månförmörkelse och natthimlen är stjärnklar.

Men då somnar jag garanterat i poolen i morgon, så kanske ingen bra idé.

Ute hör jag hur kossorna råmar. De första av de vårfödda kalvarna skildes från sina mammor idag, så nu saknar mammorna sina bebisar. De har min sympati.

Gonatt!