Inlägg publicerade under kategorin Hästar

Av Cindi Groop - 12 oktober 2012 11:00

Nu är både folk och fä på Räfbacken friska igen. Nåja, 100% effektiv kanske jag inte är än, men sjuk kan jag ju inte kalla mig fast kroppen är lite slö än.

Min hjärna har en hel del att planera och bearbeta för tillfället och jag har lite svårt att koncentrera mig och göra det viktigaste först. Allt är så spretigt för tillfället. Kanske genom att skriva ner en del här på bloggen, kan jag hjälpa mig själv att få en bättre översikt.

Praktiska saker: Hushållet! Bordet rinner över av smutsig disk, smutstvätt finns, tvättade kläder finns som ska sorteras, kanske strykas, terassmöblerna ska på vinterförvaring, det behövs dammsugas; ÅKE!!!!, och golvet har inte blivit tvättat de senaste 100 åren känns det som.

 

Lobo äpplena borde varsamt plockas ner och sättas i kylrummet, kronärtskockorna och majskolvarna skördas efter senaste natts frost. Husse är på maskinmässa idag, så jag ska sköta djuren ensam, borde jag göra det först, så att det säkert blir gjort?

Planeringar: Vallhundskurs nästa helg, vem övernattar, hur många ska ha mat, när träna kursfåren, vad behöver skaffas?

Tjejkväll på lördag i skäribastun, vad behöver göras, kan man överhuvudtaget ta in folk där efter fönster, dörr, takbyte, vad skall städas? 

Våra pågående projekt inom samfälligheten, skriv ut, kör runt och hämta underskrifter på protokoll, posta. Ta itu med försäkringsbolaget angående busshållplatsen som förstörts i olycka.

Föräldramöte på måndag, dikesrensningsmöte på tisdag, vindkraftsmöte på torsdag och därpåföljande måndag, förberedelser inför dessa. Meddela alla som beställt griskött att det är köttleverans 1.11 Ordna med lammslakt, informera mera kunder.......

En eftermiddagstupplur skulle inte vara helt fel.


Jag satte tillbaka fåren till betet idag. Vattnet har återått till normalt, så nu finns det ström i tråden. Solen skiner och gräset är ännu grönt.

Djuren som blev skadade i somras är nu alla helt återställda, tack och lov. Orvar har fått flytta ut i fållan tillsammans med sinkorna, alltså samma kor som han tillbringat sommaren med på bete. Om någon av dem inte är dräktig, så lär han ju visa det, så jag får mönstra ut den. Effektivare och billigare än att ta ut veterinären på dräktighetsundersökningar. Slaktbilen kommer och hämtar ungdjuren och 4 kor vecka 47, köttretur 29.11

Och snyggare än någonsin är han:

 

 

Ser ni hur snälla ögon han har, mysgubben min?

Ja, hans första höstkalv har fötts, en liten flicka! Förstås, kan han inte göra pojkar alls månntro?


Mette-Marits sår har läkt ihop, och hon har blivit körd några gånger.

 


Mina blåbär blir så småningom lite blåare, men inte är de ju skördemogna än.

 


Vindruvorna däremot borde skördas, men jag vet inte vad jag ska göra av dem, vinet vi gjorde ifjol finns kvar än. Det är inte speciellt gott måste jag medge.

Jaha, vad kom jag till nu då? Disken först?

Djuren sen, och så får vi se hur mycket som är kvar av dagen, ja och så måste jag ju elda också, så att det finns varmvatten.

Vi hörs, tack för att jag fick lätta mitt hjärta lite. Nu måste jag få baken av stolen och börja på. 

ANNONS
Av Cindi Groop - 6 september 2012 13:03

Ja, för att jag inte har tänkt på att granska rovdjurstängslet efter den spännande natten då flera djur blev skadade.

Igår tog jag en promenad med hundarna runt stängslet och upptäckte då att det mellersta blåa bandet var avslitet och utdraget en lång sträcka in i hagen. Jag skarvade ihop ändarna och forsatte min promenad in på ett område som jag hade haft avstängt från korna i väntan på att gräset skulle växa upp igen. Där var översta vajern och det översta blå bandet nerdragna ända ner i ån.

 

Jag infogar bilden av stängslet igen, ifall ni glömt hur det ser ut.

Något har alltså tagit sig in på ett ställe på mitten av stängslet och sedan hoppat över på ett annat ställe och dragit med sig trådarna ner i ån. Jag gissar på älg. Ingen annan kan väl ha tyngden att dra med sig en vajer och ett elband flera meter? Inga tydliga klövspår hittade jag dock. Jag antar att en älg skulle ha blivit ganska stressad av att hamna mitt i en koflock också. Och varför var bara en tråd av på mitten? Skulle en älg kunna tränga sig in mellan andra och fjärde tråden?

Men det förklarar ändå inte varför hästarna var på rymmen. De ser inte ner till kornas hage och älgar ser de med jämna mellanrum i skogen. Nåja, jag lär väl aldrig få veta vad som hänt, men det är klart att man spekulerar fram och tillbaka.

Atte,Orvar och Mette-Marit behandlas fortfarande för sina skador, men jag har ännu förhoppningar om att de alla ska bli helt återställda.


Tjurarna Ville och Walle for till slakt i måndags. De var två fina tjurar som jag hade sparat över sommaren ifall någon skulle vara i snabbt behov av en avelstjur. Tyvärr för dem, så var det ingen som behövde en ny tjur under sommaren.

Jag bad dem om ursäkt för att jag inte lyckats hitta ett hem åt dem. Det känns så harmligt att sälja tjurar med bra avelsvärden till slakt. Men tydligen är utbudet större än efterfrågan. Jag kan ju inte behålla dem själv allihopa heller. De hade båda anlag för horn, och populärast nu för tiden är tjurar som ger hornlösa kalvar. Inget att göra åt, bara att konstatera faktum.

Orvar ger bara hornlösa kalvar, tack och lov, men han fick ju inga tjurkalvar denna vår. I höst väntar jag 6 kalvar efter Orvar. Hoppas de blir tjurar allihop. De andra kossorna blev ju seminerade i vintras eftersom Orvar var så sjuk då.


De kor som ska kalva i höst borde tas in nu, så att de hinner vänja sig vid inneutfodringen före kalvningen. Det utlovas mycket regn i helgen, så jag skulle helst vilja ha in dem före regnet. Men husse har så bråttom med tröskning och halmbalning nu mellan regnskurarna, så jag vågar inte stressa honom ännu mer med koflyttningar.

Den 20 september är första förväntade kalvning, men de kan ju ibland kalva tidigare, så det börjar nog närma sig.


Dottern har gömt kameran, så jag kan inte infoga mina senaste alster, men en liten blomma kan jag ju alltid bjuda på.

 

Trädgårdssalvia.

Kan bli 70cm står det på lappen, men orkar mara ca 30cm ännu i år. Något att se fram emot nästa sommar alltså.

Ja och så kan jag ju visa en av mina mera exotiska växter som är:

 

Persikaträd!

Denna planterade jag förra sommaren och den har faktiskt överlevt den första vintern. Inga blommor har den dock haft, men nu har jag ju i alla fall hopp om att jag en dag ska få äta egna persikor.

Länge leve klimatförändringen!

ANNONS
Av Cindi Groop - 30 augusti 2012 14:16

  Den ödesdigra natten då hästarna var på rymmen så var det mera djur som blev skadade också. Atte, en korsning mellan estnisk torghäst och fullblod, hade tydligen fått en sträckning på höger framben. Vi märkte inget konstigt först, men dagen efter rymningen så var dottern på dressyrträning och då märkte vi att han gick lite orent. De efterföljande dagarna blev han bara styvare och styvare och till sist måste jag ringa efter naprapaten Pelle som kom och gav honom massage och laserbehandling. Nu har vi gett honom massage en gång om dagen och han mjuknar så småningom upp, men det blev att stryka både hopptävling och dressyrlektion denna vecka.


Också vår kära Orvar som har mått riktigt bra hela sommaren och skött sina uppgifter med bravur, blev halt samma natt.

 

Han var likadan som Atte, att det inte verkade så farligt i början, men han har gradvis blivit sämre, tills han slutligen helt slutade stöda på en bakbenet.

Vi tog in honom från betet igår och idag har han fått Ketovet från veterinären som är smärtstillande och antiinflammatoriskt. Han är faktiskt redan lite bättre, då han fått vila inomhus ett dygn.

Vi byggde in insamlingsfålla där vi stängde in honom, så lastade vi honom på bilen och körde hem honom.

Jag har inga bilder från själva lastningen eftersom jag ju måste göra något då och inte bara vara fotograf.


 

Mette-Marits sår läker tyvärr inte som önskat.

 

Hon fick därför nu Oriprim(sulfa) som jag ska blanda med fiskleverolja och lägga över såret. Förhoppningsvis måste det inte sys om.

 Håll tummarna för mina sjuklingar.


Infogar till sist en bild på några helt friska djur, ja alla är ju inte sjuka fast det råkar vara mycket just nu.

  


Och hela betet är inte så här söndertrampat, bilden är tagen runt vattenvagnet där slitaget på gräset är störst.

 

Dagens blomma är höstflox. Sortens namn har jag glömt.

Med den önskar jag er en bra fortsättning på dagen.
  

Av Cindi Groop - 24 augusti 2012 12:15

Mette-Marit är på bättringsvägen, även om såret ser bedrövligt ut och mycket antibiotika kvarstår.

De första dagarna var hon nog hängig och tillbringade mycket tid liggande i lösdriften.

 

Aj,aj så ont det tar.


Grisarna växer till sig. De är så trevliga djur att titta på. Jag tror inte man kan föreställa sig hur snabb en gris kan vara om man inte sett dem i lösdrift. Det kan fullständigt explodera från 0-100 på några sekunder. Så ser de så fina ut med sina flaxande öron.


Var är grisen?

 


Där är grisen!

 

Ännu finns några grisar kvar för den som har rum i frysen.


En trevlig villaavslutning önskar jag er alla    Var försiktiga med raketerna.

Av Cindi Groop - 19 augusti 2012 12:46

Oj,oj, oj. Känsliga tittare varnas nu igen.

Husse och jag har övernattat vid Ledörsundet, men barnen sov hemma. Morgonen började med ett samtal från en granne som berättade att hästarna sprang lösa. Jag ringde hem och väckte barnen för att de skulle ta in dem igen. Efter en stund ringde Linn tillbaka och berättade att Mette-Marit var skadad. Inte är det väl så farligt tänkte jag, men det blev nog ett snabbt samtal till veterinären då jag såg vad som hade hänt.

 

Mette-Marit stod helt lungt med köttet hängande ut på sidan.

 


Vi satte på ett provisoriskt förband i väntan på veterinären.

 


Veterinären kom och sydde ihop, sprayade på terramycin och gav en dunderkur penicillin.

 

Han tror att hon kommer att bli helt återställd.

 

KRAM på dig vårt hjärtegryn.


Vi vet ännu inte vad det var som skrämt hästarna och vad hon skadat sig på, men vi söker runt på gården efter blodigt, hårigt spår.


Nu står hon och hänger i hagen, bedövningen släpper väl så småningom.


Usch, det var verkligen ingen rolig början på dagen.

Av Cindi Groop - 27 februari 2012 19:22

Min tid vid datorn minskar, ju längre solen är uppe varje dag.

Min kalender är dessutom fylld med möten nu, av någon konstig anledning. Alla ska ha årsmöten nu tydligen.


På gården har hästflocken fördubblats över helgen.

Mette-Marit som varit på inridning i en månad i Nykarleby kom tillbaka på söndag. Hon hade förutom grunderna i skritt, trav och galopp, fått lära sig att stå på sig tydligen. Det var en betydligt mera "uppkäftig" ung dam som kom tillbaka. Hon lugnar väl ner sig tillbaka så småningom hoppas jag.

Men dessutom flyttade estniska torghästen Atte hit denna helg. Vi har länge sökt en skolad häst åt Linn. Vi har läst annonser, mailat och ringt, men vi har inte hittat det vi sökt. Så Linn satte in en annons och så plötsligt hände det! En dam, bosatt i vår kommun faktiskt, mailade och bjöd ut Atte som stod oanvänd för tillfället. Atte är skolad till L:a och hoppar 80cm hinder. Dessutom är han både snygg och snäll. Dagen därpå for vi och provred och nästa dag flyttade han hem till oss. Tänk hur bra det kan bli!

 


Av Cindi Groop - 10 februari 2012 07:00

Nu har jag bloggat i över två månader och inte ännu skrivit en rad om mina hästar! Dessa min mest älskade vänner som gör mitt liv så roligt och intressant. Längst ner på sidan har jag en bild av mig själv då jag första gången, som 4 åring, satte mig på en häst. Denna dag förändrade mitt liv. Det tände en gnista inom mig som jag själv inte kan

förklara. Efter denna dag fick mina föräldrar höra på ett aldrig sinande tjat om en egen häst.

Jag blev 20 år innan jag äntligen fick min första häst; travhästen Dina Dallas. Då var min längtan så stor, så jag hade varit nöjd med vilken fallfärdig kuse som helst, bara den doftade häst. Jag kan inte rationellt förklara mina känslor för hästarna. Den som sett den underbara julfilmen Grinchen, kan kanske föreställa sig hur det känns. Grinchens hjärta blir en storlek större och precis så känns det då jag får jobba med mina hästar.

Mitt hjärta blir en storlek större   .


Idag delar jag mitt intresse med min dotter och det ger ju det hela en extra gludkant.

Hästarna har varierat under åren. En häst kan man ju köpa och sälja många gånger under deras livstid allt efter vilket behov man har. Här har funnits hästar av flera olika raser, kön och ålder. Jag har även haft en del egna uppfödningar eftersom mitt intresse för avel även kan användas inom hästsporten.

För tillfället finns det 3 hästar på gården. Fjordhästarna Tåghusa Linett och Ärnebäcks Mette-Marit, mor och dotter samt varmblodsstoet Piruett af Räf. De är alla användbara hästar som kan både ridas och köras. För den som är intresserad av våra hästar rekommenderar jag min dotters blogg www.blackandwhite.bloggplatsen.se. Hon skriver ofta om vad vi gör med våra hästar.

3-åriga Mette-Marit är nu en månad på inridning vid stall Åminne i Nykarleby. Vi söker nu också en välskolad dressyrhäst på foder för 1,5år som läromästare åt min dotter. Hon planerar att söka vidare till hästutbildning efter gymnasiet och vill därför ha en häst redan nu som kan hjälpa henne utveckla sin ridning. Vi har några på gång, vi får se hur det går.

        

   








 

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18 19 20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ rafbackensranch med Blogkeen
Följ rafbackensranch med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se