Idag för ett år sedan for vi iväg till BB. Helt otroligt! Kan ni förstå att vår lilla bebis fyller ett helt år redan?

Och vilket härligt första år vi har haft tillsammans. Ja han har spridit så mycket glädje och kärlek under detta första år. Tänk att något som man inte visste att man ville ha, kan komma att påverka ens liv på ett så oerhört positivt sätt.

Det första alla frågar efter då de kommer hem är: var är Liam?

Alla vill krama Liam.

Han fick dela sin första födelsedag med storasyster, eftersom stora tjocka släkten inte hade möjlighet att fira då hon fyllde 22 i slutet av förra månaden.

Men nu firades det med mostrar med familj och morföräldrar.

Grillade hamburgare och en rinnig, men god, rabarbertårta stod på menyn.

Av oss fick han ingen present, men han ska få gå in farmors gamla hus och leta reda på någon begagnad leksak som vi sparat från förr. Lika roligt det då man fyller 1.

Linn fick heller ingen present, men hon ska få en 20 år gammal varmvattenberedare monterad i stallet, så hon kan tvätta sina hästar med varmvatten.

Mina stackars barn.

Ja det kanske låter bedrövligt, men det är ju vad de helst vill ha. Och jag ser ingen idé att konsumera nytt bara för konsumerandets skull.

Så har de ju något att berätta då de blir äldre; ja då jag var barn, då fick vi bara begagnade saker i födelsedagspresent   

Puss på er gullungar.

Eller lugnet före stormen kanske man kan säga. Idag soligt och fint, imorgon utlovas snö, storm, snöslask och till sist regn.

Så idag har vi passat på att pyssla på där ute.

Lite modiga blommor i rabatten.

Siesta på flisbädden

Mera ungar som vill prova på att hamra på bygget.

Andra ungar vill börja lära sig köra traktor. Brum,brum säger han.

Är det här min valp? frågar Yezzi.

Kör sakta alla ni som måste ut med sommardäck i snöstormen imorgon.

Lamningarna borde börja fr.o.m imorgon. Hoppas de väntar ut snöstormen.

Lämnar er med lite skön blues ikväll.

Ha det bra.   

Är så glad över att våra katter visar vänligt men bestämt var gränsen går. Viktigt att man lär sig tidigt i livet att respektera andras gränser.

Om ni ser min mamma på facebook så säg till henne att hon glömt att stänga dörren till skräppåsen.

Så har årets kalvningssäsong inletts. Den första kom på långfredagen. Två till kom idag. 

Inga större bekymmer hittills, men den ena kalven som kom idag fick jag hjälpa lite på traven ikväll innan han hittade rätt under spenarna. Passade på att mjölka ur en extra flaska med råmjölk på samma gång då jag ändå höll på. Kan vara bra att ha första hjälpen i frysen ifall det blir något krångel längre fram.

Jag försökte ta en bild av lilla Doris kalven  i samband med vägningen och öronmärkningen idag, men det blev en misslyckad bild. Jag får försöka ta en bättre så såningom. Det lär ju nog komma fler små gulliga kalvar än.

Bifogar istället en bild från lördagens påskjippo i Näsby centrum där Linn var med sina hästar och erbjöd en liten ridtur för påskhäxorna.

Liam verkar gilla hästarna ännu i alla fall. Måste erkännas att Linn och jag börjat titta på ponnyannonser. Ja, ifall vi skulle hitta någon lämplig åt Liam.  

Ja det är ju inget akut behov på något vis, men man vet ju aldrig när den rätta råkar finnas på marknaden. Då gäller det att slå till.

I lördags hann vi fira en 50-åring i byns ungdomsföreningslokal. Liam gillar då det händer saker och han höll igång till sena kvällen. Tog en god stund efter att vi kom hem innan han äntligen hittade nattsömnen.

Nu sover dock resten av huset. Jag har just sprungit genom duschen efter kalvhjälpen och väntar nu på att håret ska torka litet innan jag lägger mig.

Och ja, dit det bär så bär det. Ni minns jag berättade om att jag sått kronärtskockor? Nåja, nu har jag blivit riktigt vurm och sått apelsin och citronkärnor samt två avokadon och en ananas!

Jag tror ju inte att allt gror, men jag bara fick något sånt där knas infall. OM allt gror måste jag ju köpa ett litet växthus!?

Hoppas inget gror.

Lämnar er med en skön gonattvisa. Gonatt!

Äsch, hur det kan gå. Mamma, jag sitter fast!

Gullunge!