Senaste inläggen

Av Cindi Groop - 27 september 2018 22:00

Hemkommen från ett bondmöte med kvällskaffe så nu är jag onödigt pigg. Lyssnar på Nemo i källaren som verkar nervös. Han skäller och krafsar på dörren. Hoppas inget farligt lurar där ute i mörkret. Blir troligen höstens första frostnatt i natt. Temperaturen ligger bara på plus 1 grad nu redan.


Bondemötet var en diskussion med Ösp´s riksdagskandidat. Svårt att få in någon bonde i riksdagen denna gång misstänker jag. Men, strongt att någon tar sig tiden att köra runt på mötet och satsa tid och pengar på att kandidera. Val blir det i april.


De senaste dagarna har kalvningarna satt igång på allvar. Den första lilla som kom hade lite svårt att stöda på frambenen. Och jag misstänker att hon blivit på trampad på ena bakbenent. Hon ömmar rejält. Jag har gett Selvet och Ketovet, lindat och stött benet och tagit in dem i box. Hon är pigg och framåt, men det är nog något konstigt med benet. Måste försöka hinna titta ordentligt på det imorgon.

Den förstakvigan har fått en tjurkalv efter Pepper som jag var nervös för. Jag hjälpte nog till att dra, men det brukar jag göra med alla kvigor som tillåter att jag hjälper till. Jag var ensam hemma och det var nog lite spännande ifall det skulle bli några bekymmer. Men den kom nog ut helt normalt. Och efter några timmar gick jag ut igen och hjälpte den att komma igång med diandet. Nu mår nog kalv och ko riktigt bra. Blir märkning och vägning imorgon. Och så får de gå ut i stora flocken, för jag behöver en ledig box till nästa väntade kalvningar. Zeline har också fått sin kalv. Hon brydde sig först inte riktigt om den, men efter att jag haft fast henne i låsfronten och fått kalven att dricka så hittade hon äntligen sina moderskänslor.

Dessutom stod Betty med en nyfödd kalv idag på morgonen där ute. Jag stängde nog in dem i box för säkerhets skull, men det ser nog helt bra ut.

Det är kanske lite oroligt ute i stora gruppen för att vi avskiljt de första av vårens kalvar från mödrarna. De kan fortfarande se och lukta på varandra genom grindarna, men de slipper inte till att dia. 

Jag brukar passa på att avvänja då det är oväder ute. Om det är alldeles lugnt så hörs deras råmande garanterat över hela byn. Nu tror jag att det bara är de närmaste grannarna som drabbas.


Slaktbilen var och hämtade en kviga, en ko och 7 baggar i förrgår. Krister var ute och balade gräs, så jag lovade fixa lastningen ensam. Eller ensam och ensam, jag har ju mina hundar.

Kon och kvigan byggde jag en drivgång av 3m grindar. Så det var i princip bara att öppna dörrarna på bilen så gick de självmant på.

Då baggarna skulle lastat så sa jag åt dem att ställa bilen mitt på gården så hundarna får jobba fritt. Och det gick ju som en dans. Det var baggarna som var med på vallningsuppvisning till Ilmajoki två veckor sedan, så de var ju helt lugna och trygga med hundarna.

Oj, vad vi brukar få svettas då vi lastar får, sa gubbarna och undrade om de får ringa sen då de ska lasta får igen   


Jag har tagit emot ganska mycket beställningar på malet kött och hade planerat att ta hela kvigan som återtag och sälja bakdelarna till kött och framdelarna som malet. Men så blev jag orolig att köttet inte skulle räcka till alla beställningar, så jag tog återtag på 1/4 framdel av kon också till malet kött. Jag hade räknat med att kvigan väger ca 280kg. Nå, hon vägde 340kg. Så jag får hem allt det plus 1/4 framdel till av kossan som vägde över 400kg. Jisses vad mycket kött det kommer att bli. Får se hur mycket jag måste frysa in själv. 


Baggarna var annars i perfekt vikt mellan 20-26kg. Bra gjort av överraskningslammen som enbart gått på borttorkat bete i sommar. Inget kraftfoder alls har de fått i sommar.


Ännu finns ju de `riktiga` lammen. Men de får gå kvar till årsskiftet någon gång. De går ännu på bete, men efter frosten inatt blir det väl nog att börja fundera på någon stödutfodring säkert.

Jag flyttade hem tackorna som gått på bete med vanligt stängsel till rovdjursavvisande stängsel idag. dessutom ser jag dem nu från köksfönstret. Känns mycket tryggare. 

Alltså vargar som rör sig på gårdsplaner i dagsljus börjar ju bli vardag i våra trakter nu. Jag har inget emot vargen som djur, men vargen är ett farligt djur som faktiskt inte har så stor skillnad på vad som står på menyn. Det är tillfället som ger bytet. Och ju mer den tillåts gå ohotad bland människor desto större blir risken att den någon gång får tillfälle att ta en människa. Barn eller vuxen. En vargflock har inget problem att fälla en vuxen människa.

Det här är ju inte något fel i vargens synsätt. Vargen ska ha mat och den skaffar sin mat på enklaste möjliga sätt. Och nu har den lärt sig att människan inte är farlig. Den blir inte jagad. Alltså kan den tryggt gå omkring bland människor och ta husdjur eller annat som är lättfångat.

Nåja, det om det.

Tyvärr är detta något vi tydligen måste leva med nu. För vissa av oss är hotet större än för andra. Det känns inte särskillt roligt kan jag säga.


Tackorna på Märigrund är fortfarande kvar. Jag hoppas på lugnare väder nästa vecka. I väderleksrapporten har de redan börjat visa snöflingor på vissa ställen. Måtte vinden mojna så vi får hem dem snart.

Hästarna ska tas hem till helgen också. Nu växer inte gräset mer.


Krister har slagit det sista gräset idag. Imorgon tvättar han slåttermaskin och ställer undan den till vintern. Balning förhoppningsvis i övermorgon. Faktiskt rätt bra gräs som kommer nu. Inte så stor mängd, men grönt och fint. Djuren verkat tycka att det är smakligt också.


Jisses vad en kopp kaffe på kvällen är effektivt. Nu måste jag nog börja söka mig i säng. 

Tack till dig som orkade läsa ända till slutet.



Av Cindi Groop - 25 september 2018 05:30

Märigrund är ju en ö längst ut i havsbandet. Sverige är nästa stopp. Där finns inga sommarstugor och ingen el. Endast några enkla fiskestugor som använts av fiskare i långa tider. Märigrund har en jättebra naturlig hamn som är skyddad från vindar från de flesta vindriktningarna.


Vi åker dit och tittar till fåren så ofta vi kan och då det är så lugnt så vi tar oss ut riskfritt. Jag och min pappa var ut en vacker höstdag och tittade till dem. Bifogar lite foton.

             

Brumma kom genast och ville gosa. Härliga Brumma.


Fåren var välmående och betet verkade räcka till.


Det enda som inte var så roligt var allt skräp som hade flutit i land över alla stränderna. Vi plockade med allt vi kunde få med, men mycket blev kvar. Det är bara sorgligt. Vad hände med Håll skärgården ren?

 

Kanske dags för ett jippo av något slag? Nerskräpande är så otroligt onödigt. Har folk inget vett i skallen alls? Vi har ju så välfungerande sophämtning.


Nästa gång ska jag ta med en rulle med svarta sopsäckar och samla en större mängd. Så här kan det ju inte fortsätta.


Och nu vill jag ha hem mina fina tackor. Visst är det roligt att sätta ut alla djuren på bete. Men frågan är om det inte är ännu roligare då man har alla hemma under tak igen. Där man vet att de är trygga från vargen och där man kan behandla alla åkommor och ha kolla på att alla får mat och vatten  i rätt mängd alla dagar. Borta bra men hemma bäst, eller hur är det?

Av Cindi Groop - 24 september 2018 05:30

i våras tog Lucas hem en pumpaplanta som de drivit upp på skolan. Och tack vare den varma sköna sommaren kommer vi att få skörda pumpa i år. Även om den stackars plantan levde alltför länge i en liten kruka i källaren. Jag hittade ingenstans att gräva ner den helt enkelt eftersom de sprider ut sig långa vägar. Tills jag kom på att vi hade en gammal cementring som inte hade någon uppgift i livet.

 

En annan rolig växt var denna klätterväxt som jag köpte efter midsommar och som då var ganska skruttig. Men ännu nu i slutet av september så är den översållad med blommor. En sån där positiv överraskning. Tror den kallas något i stil med Törnrosas kjolar, men är inte säker.

 

De kronärtskockor som jag inte hunnit skörda så får så spännande blommor. Jag måste följa med och se ifall jag kanske kan skörda fröer till nästa vår.

 

Och våra galna Ostara jordgubbar går an och blommar så länge det är plusgrader.

 

Vi har dessutom fått njuta av fantastiska grönsaker i år. Lite tråkigt då nästan allt mognar samtidigt och man nästan inte hinner ta vara på allt det goda. 

   

Men vin ska det tydligen bli i år. Husets stora grabbar har något som bubblar i källaren. Jag har tagit mina händer från vintillverkningen. Brukar smaka mer eller mindre skit. Nå, förhoppningsvis lyckas de bättre i år. De har blandat i både äpplen och russin förutom vindruvorna. Kanske vi får smaka till jul?




Av Cindi Groop - 23 september 2018 12:21

Jag skrev ju att jag hade två kor i kalvningsbox. Tror ni inte Billie, som går där ute och har beräknad tid 28.9, är först ut i höst.

 

En fin liten kalv efter Unne.


Lite svårare att ha koll på att den stiger upp och börjar dricka där ute, men det ser nu bra ut än i alla fall. Får se om vi behöver stänga in dem eller om  de klarar sig själva.


Billie har lidit lite av inkontinens i sommar och gått an och skvättat hela tiden. Hoppas det blir bättre nu efter kalvningen. Det har inte sett så trevligt ut med rinnande piss mest hela tiden.


Nu ska jag slänga ungarna i bilen och åka ner till skären och se om flotten fortfarande guppar i stranden efter första höststormen.

Av Cindi Groop - 23 september 2018 07:31

Gruppen med höstkalvande kor har fått komma in från betet och Zeline och Dietrisch är instängda i varsin kalvningsbox i väntan på höstens första kalvar.

Zeline kanske ni minns från förra vinterna då hennes stackars kalv omkom så tragiskt under en foderhäck. 

Nu är hon seminerad med en kanadensisk tjur som heter Bank Roll. Vi ska hoppas att det lyckas bra för Zeline denna gång. Zeline skulle behöva få träffa klövvårdaren, och nu har vi ju en ny fin klövverkningsutrustning, men klövverkare växer inte på träd i våra trakter, så jag kan inte släpa hit dem för några enstaka djur, utan vi får ta på en klövverkningsdag senare i höst då alla djur är inne från betet.


Dietrisch är dräktig med svenske tjuren Pepper. Tjuren som jag blev rekommenderad att använda till kvigor, men som de senare drog tillbaka helt pga svåra kalvningar. Så det är lite spännande att se hur det går.


Andra tjurar som vi har använt denna gång är Unne och Hugin. Hugin har jag använt förr, men de tre andra är helt nya bekanskaper så det ska bli spännande att se hurudana kalvar vi får. Till sist kommer sedan kalvar efter vår egen Charmör, men det borde ju gå som en pärthyvel om det fortsätter på samma sätt som i våras.


Slaktbilen kommer på tisdag. Då åker överraskningsbässarna från i vintras samt en av trillingkvigorna och kossan som fick en dödfödd kalv i våras som senare ledde till kalvningsförlamning. Då det nu visat sig att hon inte är dräktig så är slutdestinationen klar.

Köttretur får vi 4.10, så om det är någon som ännu vill beställa malet kött, så går det ännu fram tills bilen kommer. Alla köttlådor är bokade, men malet kött i 10kg förpackningar finns. Bara att packa om i lämplig storlek till den egna familjen.


Jag har tackorna som varit på Ledören på ett bete med bara vanligt stängsel, inget vargstängsel. Detta pga att betet varit dåligt i år och vi inte kan bygga vargstängsel på tillfälliga arrendemarker. Det är allt för mycket jobb ifall vi mister arrendet och måste slita ner stängslet igen. Det känns ibland som om jag inte gör annat än sätter upp och tar ner stängsel. Och flyttar djur fram och tillbaka.

Drömmer om en framtid med all mark samlad på ett ställe. Vargstängsel runt alltihop och så lättare stängsel som delar av i mindre fållor. Bara att öppna grindar och låta djuren gå vidare vartefter betet tryter.

Men varför göra det enkelt då man kan göra det besvärligt?


Tackorna på Märigrund är ännu ute på holmen. Det gnager lite av oro över när vi ska få hem dem. När kommer frosten? När är det så lugnt vatten så vi kan åka ut med flotten och hämta dem? Och finns det folk att tillgå då vädret är lämpligt?

Och nya fårhuset är ännu inte färdigt. Golvet ska gjutas någon dag då vi har tillräckligt med spadhållare för att jämna ut cementen. 

Ja och så var det ju kalvningarna nu då också som inte håller sig till några planerade tider utan det gäller att stå i givakt då kossorna behagar föda.


Har ni märkt annars att inget någonsin blir färdigt? Det finns alltid något som är sönder, något ska tvättas, något ska köpas, något ska till återvinning. 

Hur i helskotta har någon människa tid att dö? Jag bara undrar.

 

Är det hösten som kommer här?

Bo Kaspers orkester är fantastiska. Kan lyssna på alla deras låtar och bara njuta. 


Av Cindi Groop - 23 september 2018 05:30

Jaja, här kommer ytterligare en solnedgång. 

Men jag älskar faktiskt vackra solnedgångar. Tysnad, ensamhet, alltså positiv ensamhet och en vacker himmel. Vad mer kan man önska?

     Mupparna i EU.parlamentet har tydligen ödslat en massa tid och pengar på att stifta någon ny lag som ska göra det ännu svårare att dela musik på nätet. Så nu gäller det att passa på innan någon börjar skicka räkningar för att man vill visa sin favoritmusik.

Det finns ju så mycket underbar musik där ute. 




Av Cindi Groop - 22 september 2018 05:30

Det känns som om det var mycket länge sedan jag delade med mig av något gott recept här. Men nu kom jag på att det enklaste sättet att spara ett recept som jag hittat på nätet är att spara det här under mat-kategorin, så hittar jag det enklast då jag vill göra det igen. Så idag bjuds det på höstmat:


 


Lyxig Kållåda


1,5-2kg vitkål

25g smör

2 dl stark köttbuljong

0,5dl mörk sirap

500g ekologisk nötfärs

1 gul lök

1 msk krossade grönpepparkorn

salt


5 dl vispgrädde

1,5 tsk salt

svartpeppar


Strimla kålen och fräs den mjuk i smöret i en stor kastrull. Tillsätt buljong och sirap och låt allt sjuda i 20 minuter.

Bryn köttet och löken. Krydda.

Blanda ihop kött och kål och häll allt i ungsform.

Häll över den kryddade grädden.

Grädda ca 75 minuter i 175 grader.


Äts med kokt potatis och lingonsylt.


Kommentar: Första gången jag gjorde denna hade jag ingen grönpeppar hemma utan kryddade med spiskummin istället. Minst lika gott blev det. Eller efter principen, man tager vad man haver.


   

Mat
Av Cindi Groop - 21 september 2018 06:07

I sommar har vi haft ett trevligt hönsliv.

Vi har fyra Brahma hönor och en tupp. Varje sommar brukar någon eller några av hönorna börja ruva på ägg, men vanligtvis med klent resultat. Delvis kanske pga dåligt stöd av mig. Ja det har väl inte stått så högt på prioriteringslistan helt enkelt-


Nåväl, redan i maj blev Agda sur och började ligga i det ena redet. Problemet är attde andra hönorna går in och lägger mer och mer ägg i samma rede.

 

Det är här den gode hönsägaren -alltså jag- borde gå in och märka upp de 4-5 ägg som kom först och plocka bort nytillkomna ägg varje dag.

Nu gick det då som det brukar att hönan hade 12 ägg, som hon inte klarade av att hålla värmen i och inga kycklingar kläcktes

Nåväl, i år frågade Sofia som också har några hobbyhönor om hon skulle kunna få några av mina brahmaägg då hon hade en korsningshöna hemma som ville ruva. Och jo, hon hämtade några ägg. Hon hade haft bra kläckningsresultat på sina korsningsägg och ville pröva mina rashöns.

Av äggen hon fick så kläcktes bara en Brahma och tyvärr så dog den också efter några dagar.

Men hon hade flera ruvande hönor med olika raser under och också korsade raser.

Så gick det så att hon fick ett gäng nya kycklingar av olika raser, men så skulle hon iväg på båtsemester och hade 1 okläckt ägg kvar som hon var orolig över, så hon undrade om jag ville överta vårdnaden av ägget.

Javisst!

Och så hämtade jag så ägget som jag förvarade innanför blusen tills jag kunde smyga in det under min ruvande höna.

Det gick några dagar, men så kunde jag plötsligt höra pipet innifrån ägget. Det lever!

Och så föddes Dagny.

 

Glädjen var stor för såväl Agda som mig. Äntligen bebis.

Dagny fick bo med sin mamma ensam i en gammal rävbur, för att skydda dem från katter, hundar, rovdjur och ungar. Ja världen är rätt farlig om man är en liten kyckling.

Kycklingar är underbara. Man kan inte annat än le då man ser och inte minst hör deras underbara pipande. Man blir glad av dem helt enkelt.

Dagny växte snabbt och blev en ståtlig kyckling.

 

Så ståtlig så vi börjar kanske misstänka att Dagny kanske inte är en höna!

Nåväl, vi lever ännu på hoppet att hon kanske är en höna. Tills dess får hon vara en hen. * förlåt, dåligt skämt*


Nu har Dagny blivit så stor att hon fått flytta ut med de andra hönorna och hon har anpassat sig utmärkt. Hen sprättar på med de andra hönorna som om hon vore vilken Brahma som helst. Men hen är ju som sagt en korsning. Troligen mycket Skånsk Blomme, fjäderdräkten att dömma.


Nu slutar inte historien här, utan nu har även hönan Ulla-Bella börjat ligga på ägg.

Sofia vill pröva några Brahma ägg till och nu föreslår jag ett byte. jag tar några korsningsägg och hon får några Brahma. sagt och gjort.

 

Ulla-Bella är långt ner i hackordningen i flocken och hon är van att få försvara sig. Detta gör att hon är otroligt vaksam över sina ägg. Och varje gång jag lyfter henne för att titta till äggen och plocka bort nytillkomna ägg så hackar hon mig hårt i handen. Men det är smällar man får ta om man vill få kycklingar.


Efter drygt 3 veckor piper det i äggen igen. Vi har fått smått!

 

Denna gång lyckas vi få 2 små dunbollar - Dolly och Polly.

Samma procedur med dem. de får flytta i Dagnys gamla bur för att växa till sig.

Nu är de redan så stora att de fått flytta ut. Deras mamma vakar över dem som en hök.

   

Så sommarens slutsaldo är 3 Brahmakycklingar under Sofias korsningshönor och 3 korsningskycklingar under mina Brahmahönor. Sofia har dessutom skaffat massa olika rasägg som hon lyckats kläcka fram, så hon har redan en rätt stor flock.

Blir kanske att planera en ny äggstrategi nästa sommar.

Ulla-Bella och hennes kycklingar accepterades inte direkt av resten av flocken utan de sprätter på i en egen liten flock. Alla sover tillsammans i lekstugan, men på dagarna går de ut på egna äventyr. Hoppas de hittar varandra så småningom.


Sanningen är att vi inte ens håller oss med tillräckligt med ägg för vår egen familj. Våra hönor värper inte lika effektivt som industrihönor. Så i dagens läge kan vi inte sälja ägg, utan vi måste också köpa industriägg ibland.

men kanske då Dagny, Dolly och Polly börjar värpa att vi närmar oss balans i tillgång och efterfrågan i det egna köket åtminstone. Om det inte visar sig vara Drutten, Dutten och Plutten......

Men min vördnad för ägg som produkt är stor.

Hur ofta tänker man på varifrån äggen kommer egentligen?

Vårt val som konsument är viktiga.

Förstås kan inte alla ha en egen hönsflock. Men man kan åtminstone köpa ägg som producerats någorlunda etiskt.

Tycker jag ialla fall. Ägg är en otroligt billig produkt.

Tänker du på hönan då du köper ägg?




Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards