Har ni sett på maken? Äntligen finns en liten blomma på min svarta stockros!

Höstens första riktiga köldknäpp utlovas till helgen, så då fryser väl resten bort. Men vi fick nu se hur den ser ut i alla fall.

Jag har annars en bekännelse. Jag har gått upp i vikt   

Jag märkte efter förra julen att nu borde jag gå ner 10kg. I höst kan jag konstatera att det nu är 15 kg kvar för att gå ner 10kg. Om jag inte gör någonting nu, så är det säkert 20kg efter julen.

Så eftersom jag nu berättat detta här så sätter jag förhoppningsvis lite press på mig själv.

Jag vet precis vad det beror på: livet som lyxhustru efter senaste graviditet. Jag har inte bara bakat och kokat gott, jag har arbetat mindre fysiskt också. Det här i kombination med stigande ålder blir en farlig kombination.

Men nu måste jag ta tag i detta på riktigt. Jag kommer inte att plåga er med berättelser om med och motgångar, men jag tänkte sporra mig själv genom att ha ett mål på -15kg fram 1.6.2018 För att inte spara allt till maj så kommer jag att ha kontroller varannan månad med början 1.12.2017

Jag kommer bara att anteckna typ -2kg eller +5kg   

Håll tummarna för att ni bara får se minustecken.

Så nu, bort med kakor och choklad!   

Finns en låda såna här på köksbänken......

Vi har haft en varierande vecka med allt möjligt skoj.

Förra söndagen var jag på generalrepetition till mästerskapsgården. Det krävs ju en del talkofolk för att en tävling ska fungera. Vi har läget ganska bra under kontroll tycker jag. Nu ska vi bara hoppas att rätt meterolog kommer i arbete denna vecka och ändrar den regntunga väderleksprognosen!

Talkogänget.

På onsdagen var en försäkringsinspektör hit och granskade våra bastuskador. Tyvärr hade de fullt upp och kunde inte erbjuda någon hjälp med att fixa upp eländet, utan lämnade några dunkar tvättmedel och en luftrenare och sa tack och hej. Så Krister har roat sig med att skura källaren denna vecka. Nu luktar det bättre än före branden.

På fredag förmiddag hade vi älgskadeinspektör för att granska en granplantering som blivit fullständigt uppäten av hjort och älg. Det har gått att få ersättning för skadorna för att köpa nya plantor, men den tiden är förbi. Ingen ersättning. Det växte ju björksly på området. Nå om älgarna äter upp björkarna då? - Ja då får vi söka om skadeersättning igen.

Ja vad ska det bli av Finlands gröna guld om inte folk börjar plantera skog efter avverkning?

Ännu något byråkratiskt som är svårt att förstå.

På eftermiddagen var det dags för vår årliga ekogranskning. Papper, papper, papper. Bara man har pappren i skick går det nog. Fast det kan vara lite svårt att hitta alla nödvändiga dokument. Granskaren sitter med en lunta papper där det står vilka papper vi måste ha och då han sett dem så blir det kryss i rutan.

En snabbtitt på några åkrar och djuren, så var det klart. Så kunde han sätta kryss i rutan att han sett allt.

Varför har man då ekogranskningar?

Jo, för att konsumenten ska kunna lita på ekoproduktionen och för att säkerställa att odlarna behandlas jämlikt.

I lördags, en regntung dag, for vi på maskinmässa till Tammerfors. Jag var fundersam fram till sista stund om jag och Liam skulle åka med eller inte. Han är ju bara 2 år och hans humör kan svänga från toppen till uselt. Och om det är uselt, så blir det ingen rolig dag.

Jag hade inte behövt oroa mig. Det fanns massor för honom att se. Och även om inte jag kunde titta på något annat än honom, massor av folk-springande galen bebis, så hade vi rätt så roligt. Jag tappade bara bort honom en gång!    

Han hade roligt i alla fall.

Stora pojkarna som var med hittade också roliga leksaker. Men de höll hårt i plånboken tack och lov.

Jag har tränat hunden så gott som varje dag de senaste veckorna och har ännu 5 dagar kvar att finslipa formen fram till finska mästerskapen för unghundar. Det går sakta åt rätt håll. Men mina tackor är väldigt lugna och långsamma och fåren vi kommer att tävla med är betydligt snabbare i benen. Får se då om kärringen håller nerverna i styr. LIGG-LIGG-LIGG!!!!!

Liam hjälper till att träna ligg.