Nu är vi lyckligt hemma igen och vardagen börjar fungera som vanligt så småningom. Dygnet är ju lite omsvängt, men inte så farligt.

Jag prickade ju in en ordentlig förkylning som vanligt då jag är på resa. Kanske jag är allergisk mot flygningen   

Frustrerande att vara så nära mormor och ändå måste sitta på avstånd för att inte riskera att smitta ner henne. Vi brukar besöka henne 2 gånger om dagen då vi är där, men jag orkade inte ens med det de dagar jag mådde som sämst. Så det var ju tråkigt, minst sagt.

Dessutom kunde inte resten av mina släktingar ta sig fram till Kalifornien pga snöstorm i Sierra Nevada. Ja kan ni tänka er? Snöstorm.

Vi hade annars otroligt tur med vädret under hela resan. Då vi kom fram till Santa Barbara var det soligt och fint.

Det här är första glimten av solen och Stilla havet då vi startat från Los Angeles längs highwAY 1 mot Santa Barbara.

Trafiken gick långsamt från LA och det tog oss ca 3 timmar att köra, så det hann bli mörkt innan vi var framme vid hotellet.

Sen hade vi en hel dag, och 2 nätter, för vila i Santa Barbara.

En härlig stad.

Liam hittade en vän på stranden.

Det slutade med ett ofrivilligt dopp i havet, så då fick vi gå tillbaka till hotellet och byta kläder. men Liam hann ännu med ett dopp både i poolen och i badkaret.

Vi hann också med ett besök på zoo på eftermiddagen.

På lördagen hämtade vi storebror från hans skola och så körde vi längs HW1 upp norrut längs kusten till Monterey. Vi tog först en väg som vi inte kört förr, väg 154 mot Los Olivos. Det var en riktigt fin väg upp i bergen. 

Några dagar efter att vi kört där så brann det i Santa Barbara och vägen stängdes av. Tur att vi hann åka därifrån. Det var skrämmande bilder som Lucas skolkompisar skickade från branden. Folk evakuerades bara några kvarter från där han hade bott.

HW1 slingrar sig runt bergen och bjuder på vackra men hisnande utsikter. Glad att det inte var jag som körde.

Amerikansk frukost i Morro Bay.

och några små surfvågor vid stranden.

Det var mäktiga vågor fast det inte riktigt kommer fram på bild.

Vi stannade också och tittade på elefantsälarna i San Simeon.

I Monterey besökte vi akvariet. Väl värt ett besök. Vi fick tvinga Liam därifrån med våld. Han hade så roligt.
  

Monterey är också en fin stad. Jag har varit dit flera gånger. Mysigt.

Efter Monterey körde vi över bergen igen mot Fresno och Clovis där mormor bor. På vägen möttes vi av en sandstorm som ibland gjorde det svårt att se vägen. En annorlunda upplevelse. Fick inte så bra bild, men det syns ju lite av sandstormen.

Vi hyrde ett helt hus via airbnb.

Och det var riktigt lyckat. 3 sovrum och kök och vardagsrum och en trädgård där Liam kunde springa av sig lite.

Planen var att vi skulle fira Thanksgiving här med min moster och kusin med familjer, men det blev ju tyvärr inhiberat pga snöstorm. Det hade jag sett så mycket fram emot. Men man rår inte på moder natur. Vi får bara se framåt och se till att vi får träffas snart på annat sätt.   

Mommo Martha fick vi träffa i alla fall och det känns bra i hjärtat.

Mommos boende:

4 generationer. Martha 102, Eivor 81, jag 50, Lucas 19 och Liam ynka 4 år. Så glad att vi kunde göra denna resa tillsammans. Och glad att Krister kunde komma med och ansvara för körandet. Jag vet inte om jag skulle klara av det själv. Trafiken i Los Angeles är ju nog något nästan utomjordiskt. 6 filer i vardera riktningen och fullt med bilar i alla filer. Suck!

Under veckan som vi var i Clovis så stängde även väg 5 av mellan Fresno och Los Angeles pga mycket snö. Så det var nog lite spännande att se hur och om vi skulle ta oss över bergen tillbaka till flygplatsen. Men vägen hann röjas passligt tills vi skulle över, så vi hade tur ännu en gång. men lite overkligt att köra i snö i Kalifornien var det nog.

Paus i grapevine innan vi börjar köra uppåt.

Vi möttes av snöslask i bergen, men vi tog oss tryggt över.

En sista natt på hotell i Los Angeles och så den långa resan hem på söndag. Söndagen var den största resedagen i USA då alla skulle hem efter att ha firat Thanksgiving, så trafiken in till flygplatsen kröp fram. Men vi var ute i god tid och allt gick bra. Skönt att sätta ner fötterna i Norrnäs efter en lång resa.

Och tacksam att vi kom undan med blotta förskräckelsen från både markbränder och snöstormar. 

Glad att vi for och glad att vara tillbaka hem. Precis som det skall vara.

Sjuklingen och busen.