Å gud vad skönt! Ett tomt och tyst hus alldeles för mig själv. Dessa långhelger kan ju bli lite väl intensiva. Nu njuter jag av en dag då jag får ställa tidtabellen helt själv.

Jag ska ta bort avelstjuren från kossorna idag. De som inte blivit dräktiga nu får hålla sig till slutet av maj. 

Jag skickade också ett litet mail till Bayern Genetiks i Tyskland idag och frågade om en semintjur som jag är väldans intresserad av: Hawk Eye.

Jag har nog frågat om den från vår avelsorganisation i Finland också, men där påstods det att det inte gick att få in just den. Men så tänkte jag att det kan väl inte skada att jag frågar direkt själv också. Det brukar ju nog lösa sig på något mirakulöst sätt då jag hittat något intressant jag vill ha.

Tackorna behöver få nya gräsbalar idag också. Och jag kan konstatera att tackor som får fri tillgång på gräs och inte är dräktiga är visserligen väldigt nöjda med livet, inte ett bää hörs, men späcklagret fylls minsann på. Det kommer att vara ett gäng tunga damer vid vårklippningen.

Jag har en del bilder från förra året som inte kommit med i mina inlägg ännu, så det är väl dags att visa lite av dem innan de glöms bort helt.

Liten bild från då jag kör hem balar under grässkörden. Det är ju rätt många arbetsmoment vid skörden. Det ska slås, eventuellt strängläggas, balas, plastas och så ska balarna så fort som möjligt köras hem och staplas så kompakt som möjligt. Det finns många fåglar som annars pickar sönder plasten medan balarna ligger ute på åkrarna och därmed förstör vårt dyrbara foder. Det är ju viktigt att plasten är hel så ingen luft kommer in i balarna och det börjar mögla och ruttna.

Så tog jag en bild under höstens ekologiska granskning. Papper, papper, papper.  Men godkända blev vi i år igen och får leverera ekologiska produkter även under 2020.

Jag passade också på att förbättra vägen till hästarna i höst. Grövre material under för dräneringen och mjukare sand ovanpå för hästarnas bekvämlighet. Men just nu har jag inga hästar alls i hagen. Får se hur länge det står sig. Rätt nöjd för tillfället faktiskt då det är mörkt, fuktigt och blåsigt att slippa springa och byta blöta hästtäcken stup i kvarten. Vägen håller ju bättre en vinter som denna också då den får stå ifred. 

Vägar i allmänhet mår nog inte så bra då vi inte ännu har någon riktig vinter. Annars så är jag helt nöjd med plusgraderna. Det var ju minusgrader för någon dag sen. Jag försökte vara positiv. Men usch vad äckligt det är när det är kallt. Jag fick nog längtan till sydligare breddgrader direkt. Jag mår inte bra i köld, jag är inte skapt för det. Så är det bara.

Den här bilden tyckte jag var lite rolig   

Men nu ska jag gå ut och sortera ut tjuren, alldeles ensam. Bäst så.

Oj nej, tänker mina närmaste, vad är det nu då?

Jo, jag har ju länge irriterat mig över all onödigt väntande på seminörer. Dessutom så är det ju svårare att få kossorna seminerade på rätt tidpunkt eftersom semineringen passas in efter seminörens tidtabell och inte kossans. 

Vi har ju byttan med semindoserna redan på gården. Ja just nu är den ju tom, men nästa semineringsperiod börjar först i slutet av maj.

Så, ja ni förstår säkert redan vart jag är på väg med mitt resonemang. Jag ska bli seminör!

Jag menar, hur svårt kan det vara? Man har en brunstig ko, sen har man ett rör med tjursperma så stoppar man bara in röret dit det ska. Tjoff klart!

Men det är ju inte bara att börja laborera på egen hand utan man måste ju gå en kurs.

Så jag har gjort lite efterforskningar och funderar nu då alltså på att anmäla mig till en kurs för hemmaseminörer.

Råkar sig så passligt att det ordnas en 2-dagars kurs i slutet av mars i Kannus, 3 timmars resa härifrån. Sedan ska man bara seminera egna djur i praktiken några gånger, under övervakning av en riktig seminör. Låter ju smidigt och bra.

Kursen är ju förstås helt på finska, men månne inte det ska gå bra. 

Nu vill jag ju gärna ha med något kul sällskap på kursen. Någon av mina läsare som funderat på att börja seminera egna djur? Eller vet någon som borde?

Jo, jag vet att det inte var många dagar sen jag skrev om att jag inte borde hitta på några nya projekt, men what to do, då fantastiska planer bara ramlar över mig?

jepp, nu är det över för denna gång. Dags att börja se framåt och ännu ett spännande år. Förhoppningsvis utan allt för vilda planer och projekt.

Måste visa resultatet då jag försökte släppa lös min inre Ernst (Ernst Kirschtsteiger, mysig tv profil med endel konstiga funderingar)

Lite överbliven ull och röda band blev en julig krans. Nåväl, ni må ursäkta mitt första tafatta försök. Kankse då jag tillverkat 100st de börjar se ut som något vettigt.

Jag försöker just nu övertyga min yngsta om att det är dags för att läsa en gonattsaga, men han tycker det är mycket roligare att irritera katterna.......suck.

Idag är det jag som fixar maten. Skinkan är klar och fiskarna väntar bara på uppläggning. Potatislådan gottar sig i ugnen.

Tack och lov gick äntligen alla andra ut så jag fick lite lugn och ro.

Passar då på att spela min favorit julmusik och njuta av lugnet före stormen.

Den där tomten är nog tacksam att hota med då det börjar gå för villt till. Det är ju ingen idé att spela vacker julmusik och försöka njuta bland skrik och bråk och ungar på övervarv.

Men nu:

Ha det gott go vänner. Och det menar jag i dubbel bemärkelse. Gott och gott.  

God Jul! 

Min önskelista:

Vi har 5 gamla ödegårdar att ta hand om. Gårdar med hus i stort behov av underhåll och inte minst att få ordning på allt som sparats under de senaste 100 åren. Ingen av dem beboeliga, men ändå med inneboende möjligheter som kanske inte vi hinner ta vara på, men kanske någon i efterföljande led.

Vi har i alla fall som långtidsprojekt att försöka få ordning på skräpet.

De senaste hundra åren har sopsortering inte varit högt i kurs verkar det. Eller om vi tänker tillbaka bara under min livstid, så pratades det ju inte om sortering då jag var barn. Man slängde allt på tippen bara, i bästa fall. Naturen var ju också oändlig förr och skräp ofarligt.

Så nu får vi då försöka göra det bästa av situationen och sortera och slänga.

Ja det går ju inte att beskriva allt skräp som av någon outgrundlig orsak har burits in i förråd och sparats.

Så vi firas delvis jul på detta sätt:

Här brinner gamla obrukbara vagnar och diverse träredskap.

I en hög samlar vi gammalt järnskrot och frysar och kylskåp ska till återvinningscentralen.

Det är ju visserligen rätt så roligt att bränna brasor och roligt är det då man får ordning på någon knut. Men jisses vad mycket jobb vi har framför oss ännu.

Sen, om och när vi får skräphanteringen klar, kan vi börja titta vad vi har att jobba med och fundera över byggnadernas användning.

Men just nu ser vi bara skräp, och mera skräp.

I måndags satte vi oss på bussen till Vörå. Ja, det går ju inga bussar direkt till Vörå annars, men den här var beställd för ÖSP´s höstmöte. Det var dimmigt coh nära fryspunkten, så vi var glada att få köra buss.

ÖSP firade 85 år under höstmöten. Först var det höstmöte, så fick vi god lunch och så var det föreläsning och utdelning av förtjänsttecken. Denna gång fick jag vara en av de som premierades.

Dagen avslutades med kaffe och tårta.

Tacksam för uppskattningen.

Och jag måste nog säga att jag är glad för att producentförbundet finns. De gör nog nytta för oss bönder. Vem skulle annars bevaka våra intressen?

Och duktigt folk har de lyckats rekrytera inom organisationen. Kunniga, intresserade och välformulerade är de.

Mötet sköttes perfekt och höll tidtabellen.

Jag har lite svårt att förstå de bönder som inte ansluter sig till bondeorganisationen. Javisst, det är billigare så, men vi andra får ju istället betala för allt. Och organisationen arbetar ju för alla markägares bästa.

Visst kan man vara av olika åsikt i många saker, men var ska man diskutera detta om inte inom bondeorganisationen? Vi har högt till tak, och allas åsikt får komma fram. Men majoritetens åsikt gäller ju. Det är väl det som kallas demokrati?!

Det här var nu mitt sista möte som fullmäktigeledamot för SLC. Nästa år fortsätter en annan kvinna på min plats. Lycka till Josefin!

Inte kan jag stoltsera med mycket jag åstadkommit, men att stärka kvinnornas roll inom bondeorganisationen har varit en hjärtesak för mig. Och därför kan jag nu tryggt lämna över stafettpinnen då jag hittat en kompetent och engagerad kvinna i mitt ställe.

Via lokalavdelningen har jag skrivit några motioner som fått blandat mottagande. En handlade om att höja summan för utjämningsreserveringar i beskattningen. Den togs väl emot och borde träda i kraft detta år. Men sedan var regeringen och föll innan det hann träda i kraft, så nu är jag lite osäker på om det gick igenom eller inte.

En annan motion jag skrev handlade om att det var för mansdominerat i styrelsen och jag yrkade på att det alltid borde finnas en plats åt en ungdom och en åt en kvinna i styrelsen. Den togs däremot inte väl emot av styrelsen och det kan hända att jag trampade på några ömma tår då jag påstod att styrelsen mest bestod av gamla gubbar som hängav sig åt inbördes beundran. Det var tom en `gammal gubbe` som tyckte att jag borde ha förstånd att vara tyst, varpå jag replikerade att det liknar lite gamla kommunistfasoner om man inte fritt får uttrycka sin åsikt.

Så den motionen blev det inget av, MEN, då det var dags att välja nya styrelsemedlemmar så hade 3 distrikt valt en kvinna som sin kandidat. Så fast motionen föll, så hade den haft sin funktion att medlemmarna började se sig om ifall det fanns kvinnor som kunde sitta i styrelsen. Så nu har det gått från 0% till 50% andel kvinnor. Lite nöjd över det är jag i alla fall. 

Men det är just det jag vill poängtera. Om inga kvinnor ställer upp och engagerar sig, så finns det inget stöd och ingen som tänker efter ifall det existerar kunniga kvinnor. Män väljer i första hand män. Förstås.

Jag vet inte riktigt hur man ska få med de bönder som står utanför, producentorganisationen. Javisst det kan vara så att de absolut inte vill. Men tänk om det är bara för att ingen frågat på länge och gett de rätta argumenten? 

Nå, all information finns ju lättillgängligt på nätet nu för tiden. På www.ösp.fi  eller www.slc.fi hittar du all information du behöver. Kom med vetja!

#bondenbehövs #viskaparlandet

Det blev Nisse som vi seminerade med denna gång. Och Xylvia fick tvillingskalvar på beräknad dag, tjur och kokalv. Hon har 12 levande kalvar på 6 kalvningar. Men inte en endaste kviga har jag sparad efter henne. Förra årets var ju så nervös, så hon for till slakt. Årets kokalv verkar ha ett helt annat lynne, lugn och nyfiken. Däremot är ju hon då tvilling med tjur så det blir väl ingenting av det heller. 

Gloria och Goliat. Goliat med lite böjda framben ännu. Men de rätar nog snart ut.

Det blev ju inte heller något av 440 Flamenco som jag skrev om som skulle dräktighetsundersökas. Fanns ingenting där, typiskt.

Och jag mindes fel, det var inte Polkas dotter, det var hennes dotterdotter. Morfar Steinadler. Hon är snygg som tusan, toppen stamtavla och steril. Jepp, jepp. Nåja, bara att bryta ihop och börja om.

Höstens kalvningar är nu överstökade och vi kan konstatera att vi har i medeltal 1 levande kalv per ko, även om hösten började med två kastningar. Detta tack vare flera tvillingfödslar. Så vi får väl vara nöjda i alla fall. Det kunde vara bättre, men det är nöjaktigt.

Just nu arbetar ungtjuren 2204 Räfbackens Favör med de höstkalvade korna. Han är son till vår förra tjur Charmör och till tidigare nämda 278 R. Veronica som seminerades med Nisse (morfar Amat av Matberga).

Jag valde Favör som betäckare nu mest för att vi skulle få så enkla höstkalvningar som möjligt. Vi ska minska på höstkalvningarna och prioritera vårkalvningar, men de han hinner få fixade på 3 veckor får kalva ännu i höst.

Äsch, måste gå. Återkommer då jag kan.

Flygbiljetterna är beställda och 15-17.1 bär det iväg till södra Sverige på tjurshopping. Flygresan tar drygt 3 timmar och går Vasa-Helsingfors-Köpenhamn. Så blir det tåg vidare till Malmö och därifrån på rundtur med buss.

Pyjamasflyget avgår kl. 6.00 från Vasa. Linn bor bara 15 minuter från flygfältet så jag tror jag åker kvällen före och övernattar hos henne så behöver jag inte vara så nervös över föret på natten.

Får hålla tummarna att vi får bättre reseväder än vad vi har idag. Temperatur runt 0, full storm och något äckligt snöblandat regn.

Tacksam för att inte behöva ge sig ut i trafiken en dag som denna. Att jobba hemma har sina fördelar ibland. Liam har dessutom hemmadag idag, så jag måste inte skjussa honom heller.

Däremot är seminören beställd tills idag. 278 som kastade sin kalv i höst ska semineras idag. Jag har själd inga semindoser i byttan för tillfället utan jag får ta något som seminören har. Vi får se vad det blir.

Dessutom ska vi dräktighetsundersöka kviga 440 som är tvilling med tjur. Jag tyckte ju att hon visade brunst tillsammans med tjuren i somras, så nu håller vi tummarna för att vi hittar en liten kalv där i. Pappa till kvigan är Evolution och mamma är Polka av Frönshult. Hon är väldigt fin och jag vill så gärna ha henne kvar. Om hon är tom så är det ju slutdestination Kauhajoki som väntar.

Var försiktiga alla ni som måste ut i trafiken idag.!Håll avstånd och inte så bråttom. Bättre att vara lite sen i detta livet än för snabbt fram till nästa.