Vi firade inte villaavslutning vid skären i år, utan istället firade vi Linns examen med familjen här hemma.

Vi är 13 personer då jag och mina systrar med familj och våra föräldrar samlas. Nästan så att den nybyggda salongen redan är för liten   

Jag måste ju bara få visa vårt nya bord som jag lät en hantverkare i byn fixa åt mig av några gamla golvplankor som stått i vårt garage i många herrans år. Till bordsben satte vi gamla symaskinsunderreden från förr.

Runt borde ryms 12 stolar ( eller 13).

Vi åt middag och så gjorde jag för första gången i mitt liv en glutenfri karuselltårta. Det var spännande att göra.

Jag gjorde den med en lemoncurd och med vaniljgrädde och hallon på. Men man kan ju fylla den med vad man haver.

Så här blev den.

Jag har i samband med vår renovering återbrukat lite gamla möbler.

Det här gamla skåpet har stått hos Kristers farbror och inte blivit använt på årtionden. Jag blev förälskad i skåpet första gången jag såg det, men inte haft någonstans att sätta det förrän nu.

I nya farstun har jag gjorte en hatthylla av en gammal sits från en hästkärra som funnits här på gården. Den är nytillverkad, alltså den har aldrig hunnit användas på någon hästkärra. Tillverkare lite oklar, men troligen är det min farfars morfar som tillverkat den.

Stråhatten hittade jag också på vinden. Den är tillverkad i början av 1900-talet i Finland, men vem som använt den är lite oklart.

Jag har också burit in min farfars Olofs gamla Amerikatrunk.

Den är lite spännande tycker jag. I lådorna finns gamla fotografier och brev som skickades mellan Amerika och hemlandet i början av 1900-talet. Där har jag ett projekt att gå igenom då snön yr runt knutarna i vinter.

Jag gillar trunken, dels påminner den mig om min familjs historia med många Amerikaemigranter och dels är den en påminnelse om att man ska våga drömma.

Tänk vilket äventyr att för 100 år sedan ge sig iväg på hästkärra genom Finland och Sverige för att gå ombord på båten till Amerika.

Jag tycker ju att det är jobbigt nu att resa fast det bekväma flyget tar mig direkt från Helsingfors till San Fransisco på 11 timmar.

Ja, jag kan inte föreställa mig de mödor de gått igenom. Det måste ha varit oerhört spännande.

Jag ligger lite efter i sommarredovisningen.

Lite sommarblommor:

Lite gott:

Alltså det här är världens godaste efterrätt-

vaniljglass med röda vinbär och varm kolasås.

Kolasåsen är väldigt enkel, bara lika delar farinsocker och grädde som kokas upp så den blir lite tjock och så häller man den varma såsen på glassen och bären.

Det är kallt och varmt och sött och surt och alldeles underbart!

Bilden ovanför är österbottnisk zuccinipaj. Men den hinner jag inte skriva receptet på nu. Kanske senare idag.

Och så lite spänning från Humlegården

Lite att pigga upp er med denna höstmorgon   

Men hörni, jag har visst köpt en hund!

Det var inte planerat, men sånt händer mig ibland tydligen.

Nej det var så här:

En av valparna som jag sålde från senaste valpkullen så trivs inte riktigt i sin famlij. Det finns för många andra hundar av spetstyp som springer runt och bjäbbar. Detta gör att Idi är stressad mest hela tiden. Ägaren ville ha hjälp att placera om hunden och det försökte jag med först. Men så tänkte jag att nej skit, jag köper tillbaka den. Lättast så.

Ägaren är veterinär så jag bad henne kastrera honom innan han flyttar, så det inte blir något bråk med mina hundar.

Så nu bara väntar jag på besked när vi får hämta hem vår nya hund. 

Vi får se då om jag bara tränar honom lite och säljer honom vidare, ellerom han får stanna. Det visar sig så småningom.

Så här såg han ut som valp hos oss.

Ja vet ni varför han heter Idi?

För att då han beter sig illa så kan man ropa idiot......

Blir nog bra det här ska ni se.

Idag har vi igen haft styrelsemöte med simmentalföreningen via webben. Alla var på plats och tekniken fungerade. Jättekul!

Vi planerar som sagt möte för medlemmarna samtidigt som maskinutställningen Koneagria i Jyväskylä 11.10

Tyvärr har ordföranden inte möjlighet att delta utan viceordföranden får hålla mötet då. I djupaste Finland, på finska! Om vilket geni tror ni gick med på att vara viceordförande på årsmötet i våras? Jo just det, Cindi Katarina pruppaböx!

Vidare i dagens möte så kom vi till punkten då avelsrådet skulle ha sammanträde i Tikkurila 26.9 och välja ut nya semintjurarnför nästa år. Nå tyvärr hade ordföranden inte möjlighet att delta då heller. Och vem tror ni är ersättare? Jepp, samma jäkla pruppaböx. 

Jag tror inte min finskalärare hade trott att just jag skulle bli finne på gamla dar. Nå, det går som det går.

Så nu har jag letat semintjurar runt världen. Skickat 9 fina förslag till styrelsen och väntar på feedback.

Har du som läser tips på någon simmental semintjur som jag inte får missa, så ta gärna kontakt.

Nå, nytt på gården:

Förra tisdagen då det var lungt väder hämtade vi hem fåren från Ledören.

Vattnet var som en spegel.

Vi brukar ta hem dem innan villaavslutning från Ledören för där finns så många sommarstugor och raketskjutningen brukar bli ganska intensiv. Och då vi vet att våra får kan simma, så tar vi inga onödiga risker utan de får komma hem. Fåren på Märigrund drabbas inte på samma sätt av raketerna, så de får gå kvar ännu några veckor. Just nu utlovas bara blåsigt väder också, så det är rätt så omöjligt att hämta dem.

Ett varv med flotten räckte, men sen fick jag köra två varv med hästsläpet de 13km hem från stranden.

Vi såg 5 älgar under resorna fram och tillbaka.

Vi var annars och hälsade på fåren på Märigrund också förra veckan och de verkade må bra.

Brumma ville gosa lite som vanligt.

Nej, nu har det nog blivit mycket framför datorn på en dag. Måste nog arbeta lite med kroppen en stund innan jag hämtar Liam från Päivis.

Ja men på samma gång nu då vi pratar får så vill jag lägga in en bild på en dorpertacka som håller på att fälla sin gamla fäll. Nytt har redan vuxit upp under. Är det inte häftigt?

jag är med häst igen. Hmmm, hur många dagar hann jag vara hästlös?

Ja, det är en tråkig historia.

Nåja Liam kom hem nu. Måste gå. Återkommer om saken senare.

Idag syntes äntligen Hirscht slaktresultat på datorn. Hon vägde 555,5kg, köttklass R+ och fettklass 5-.

Allt för fet alltså. Men så blir det då man går och äter foder ämnat för gruppen med kor med kalv, men inte har mjölk att ge sin kalv.

Men vikt och köttklass var det ju inget fel på.

Vi har fått närmare 30mm regn. Det känns bra nu.

Denna vecka kör Linn skytteltrafik med sjuka hästar tilll kliniker. Det är benskador på både egen och andras hästar. Eventuellt måste jag åka med som assistent i morgon.

Det finns inga hästar kvar här nu på gården. Under sommaren har det varit som vanligt med varierande hästantal, men nu har den sista hästen flyttat. Får se om det är för gott. Första vintern för mig utan häst på nästan 30 år.

Mitt gamla varmblod är sällskapshäst åt en frieserhäst i Sundom och Linn har unghästen Fanta och sin nya ridhäst Athina med sig i Solf. Nya tider.

Här en film, med min fina Piruett och Toivo som Linn haft på foderavtal, på bete i Norrnäs i sommar.

Jo, faktiskt så hör jag regnet som smattrar mot plåttaket. Vi har fått 11mm och det utlovas lika mycket till inatt. Mycket efterlängtat denna torra sommar. Hoppas gräset hinner komma igång ännu i höst före frosten tar resten.

Tänkte visa lite bilder från sommarens sista varma dag. En söndag för två veckor sedan så planerade mina systrar och jag en tur med våra föräldrar runt Grytskär.

Jag vet inte när jag senast har kört runt. Någon gång då jag var ung, kanske rent av barn. Och det börjar ju bli något år sedan.

Men trots det varma vädret så blåste det för mycket för att vi skulle kunna genomföra vår plan. Vi tog istället plan B och lastade alla ombord på vår flotte och körde iväg till Grytskärs Sanden, som är en långgrund sandstrand på läsidan av ön.

Det visade sig vara en riktigt lyckad B-plan. Vi drack lite vin och njöt av varma vindar och faktiskt sista dagen med varmt vatten. På kvällen hade vattentemperaturen fallit med säkert 10 grader och simning var inte att tänka på längre.

En riktigt lyckad dag som vi får minnas nu i höstregnet. 

Efteråt kokade vi nypotatis med pickalakan och  sill på Ledören. Enkelt, men ack så gott.

Tacksam för familjen, för hälsan och att vi får bo i denna trygga del av världen.

Alltså är det bara jag, eller känner ni igen er med vilda planeringar och massor av fantastiska idéer?

Ibland så blir det riktigt rusning iidélådan och det ploppar upp allt möjligt roligt.

Jag vill ju egentligen ha en lugn tillvaro med samma gamla välkända vardag, men då hjärnan lever sitt eget liv.

Idag så kom min amerikalängtan igång, då jag tittade igenom bilderna från vår senaste resa. Så funderade jag att jag och mamma och Liam nog kunde åka en sväng i mörkaste november och hälsa på moster och Mica-mommo.

Men, så kom jag på att det är ju studenten som blivit utlovad en resa i år, före armén väntar.

Men hur ska det kunna genomföras då? Hur kul är det för honom att åka ensam, eller med sin tråkiga mor på USA-resa?

Men, vi skickar honom på språkstudier till San Fransisco i höst och så far vi och hälsar på honom!

Vilken fantastisk idé! Visst? Eller någon kort arbetspraktik någonstans. Vad månne vi kan hitta? Måste genast börja googla möjligheter. Han jobbar hela september tror jag, men efter det kan vi slänga iväg honom på ett flygplan någonstans. 3 månader i Kalifornien, wow!

Dags att börja packa unge man. Mamma har en plan!