Ja ju mer som händer i verkliga livet, desto mindre händer det på bloggen.

Denna vecka har varit synnerligen fullbokad av diverse olika aktiviteter. Och många kilometer i bilen har också avverkats.

Jag har nu mycket att skriva om, men klockan tickar och djuren väntar så det får bli en snabb uppdatering och så hoppas jag att jag hinner sitta en stund vid datorn ikväll istället.

Jag måste i alla fall börja i slutet d.v.s med en bild på dagens nykomlingar.

Dessa två låg under höhäcken där ute idag på morgonen. De är alltså födda utomhus inatt och de verkar klara sig bra. Mamman sköter om dem utomordentligt och de verkar pigga och nöjda. Jag bar in dem i iglon så att de inte skulle bli nersnöade idag, men de var nog ute igen då jag kom nästa gång. Troligen bygger jag en liten box åt dem till natten så att de säkert hålls under tak nu då det ska bli kallare.

Sonen håller till vid skären nu alla dagar. Det har bildats en öppen ränna i isen utanför vår stuga och han har varit varje dag med mormor och morfar ner för att vittja näten. Hittills bara mört och braxen, men vi hoppas förstås på sik och abborre. Oj, vad han har längtat till fiskesäsongen.

Själv känner jag livsglädjen återvända efter den kalla mörka vintern. Efter vårdagjämning blir livet mycket roligare och lättare. Konstigt hur mörkret kan påverka en så otroligt mycket. Nu hoppas jag på en lång och varm sommar.

En trevlig helg önskar jag åt er läsare och jag ska försöka få in mera inlägg i helgen, men jag lovar inget. Jag har tre kossor instängda som kan kalva när som helst och ytterligare två tackor ser också helt mogna ut, så det kan hända att jag tillbringar helgen i nötse.

Vi hörs.

Får är det djurslag som funnits längst här på gården. Mina första får skaffade jag då jag gick i lågstadiet. Jag blev erbjuden två bagglamm, som hade övergetts av sin mamma, av tant Ines. Efter lite tjat gav mina föräldrar med sig och jag blev överlycklig över mina pojkar Algot och Frippe. Algot var svart och Frippe vit.

Algot och Frippe var bara några dagar gamla och skulle matas med tuttflaska flera gånger per dag. Till en början fick de bo i en lövkorg i källaren. Baggarna blev förstås mycket tama och de fick gå lösa på vår gård då jag var ute med dem. Vi gick även ut på promenader ibland i koppel. Mammas blommor i trädgården blev aldrig vad de varit.

Baggarna fick gå kvar här på gården tills jag blev odräglig tonåring och fick andra intressen.

Efter det har det funnits får här nästan konstant. Mina föräldrar blev intresserade och köpte tre tackor. Vi har en holme i skärgården där fåren får gå och beta över sommaren. Det blir så snyggt och prydligt där det finns betande djur.

Då jag sedan blev bonde satsade jag på renrasig uppfödning av Texel-får. Texel är en tung köttras, som ger färre lamm än den finska lantrasen, men som istället växer betydligt bättre. Jag hade som mest ca. 25 tackor, vilket innebar att det var drygt 70 får, med lammen inräknade, över sommaren. Jag hade gärna fortsatt, men då kom inträdet i EU, och köttpriserna rasade.

Kvar blev i alla fall några tackor, för att vi själva i alla fall skulle få äta lammkött.

Fårfarmen har nu alltså gått på sparlåga i 15 års tid och för tre år sen gav jag bort de sista tackorna. Istället har jag köpt 10 lamm per sommar för att hålla holmen någorlunda öppen.

Av någon konstig anledning som jag själv inte förklara, så bestämde jag mig för att köpa nya tackor i höst.

Jag beställde 5 dräktiga korsningstackor från en gård i Vörå.

Tackorna är korsningar av texel och finsk lantras. Med denna korsning hoppas jag få det bästa av de båda raserna. Lantrasens goda moderegenskaper och tillväxten av texel. Denna första dräktighet är de betäckta med en lantrasbagge, för att lammen inte ska bli för stora, men till hösten kommer jag att söka mig en renrasig texelbagge för att få stora fina lamm.

Tackorna kommer att bo i denna glasfiber-igloo hela vintern. På våren då tackorna flyttar ut på bete är det bara att lyfta bort hela huset och rengöra med traktorn. Detta kommer att underlätta mitt arbete betydligt. Tidigare har vi haft fåren i gamla ladugården och liggbädden har tagits ut för hand varje år.

På sommaren kommer grisarna att få bo i igloon. Så den kommer verkligen att bli utnyttjad. Hoppas bara att grisarna inte äter upp den.